1-åring som inte sover

Någon undrade hur det går med Ernst och sömnen. Jag får väl säga såhär: Jag samlar kraft för att skriva det inlägget. Men just nu tar vi livet en natt i taget här hemma. För visst är det, med några års perspektiv, inte hela världen. Men HÄR och NU så är det inget mindre än tortyr att ha ett barn som sover dåligt.

Försökt välling, fasta tider, napp vägrar han, likaså flaska. Natten till i fredags skrek han i två timmar i sträck, trots att jag vyssjade, sjöng, buffade, satt bredvid. Vi kämpar, helt enkelt. Återkommer. Kram och styrka till alla er andra därute som kämpar eller kämpat med detta!

#knytblus

Fredag och jag må inte ha läst alla nobelpristagare. Ändå är jag chockad över det vi läser om angående Svenska akademien och Sara Danius. Chockad, som kvinnan och som medmänniska. Förfärligt! Får det gå till såhär, våren 2018? Att den som uppenbarligen står upp för det enda rätta får lämna rummet? Man tror och hoppas innerligt att sista ordet inte är sagt i denna hemska härva.

Att ta på mig knytblus imorse var en självklarhet. Knyta blusen, knyta näven. En demonstration med stil, med plagget som Sara Danius gjort till sitt signum. För att visa mitt stöd och för att göra ett ställningstagande i feminismens namn.

sdltc45a3a4_NormalPreview

Foto: Lars Pehrson / TT. Apropå stilikonen Sara Danius, så måste jag tipsa om att läsa detta om du inte redan gjort det! Om kvällen i en sidenkatedral. Men det handlar också om hur mycket en person som Sara Danius gör genom att våga visa sitt modeintresse. Att det är okej, ja mer än så, att vara akademiker och superintellektuell förenat med att älska kläder och mode. Det älskar jag – och det är förbannat viktigt.

KOMMENTERA!

Hejdå Stockholm, hej Göteborg!

Drar runt här hemma med blött hår, just läst Harry Potter för dottern. Packar väskan inför tidig uppstigning imorgon, ska resa till Göteborg för en späckad och rolig heldag. Givetvis tajmade det med att Johan behövde ta 06-tåget till Morgongåva (han jobbar där nån dag i veckan). Puh. Men min svärmor räddade läget och kommer hit tidigt imorgon bitti. Hurra för henne!

Emilia och jag reser ner tillsammans med Ida, som jobbar med oss med Säker stil. Första stopp är KappAhls huvudkontor i Mölndal. Hoppas också hinna med en liiiten sväng i stan, kanske en snabb kaffe någonstans på eftermiddagen. Har inte ens kollat vädret men förutsätter vårsol och tar med solglasögon.

Japp, imorgon bitti behöver jag en kaffe misstänker jag. Minst en. Bilden här är från plåtningen vi gjorde häromdagen när vi gick kaffeskola med Nespresso (som är partner i Säker stil-podden). Nej, nu ska jag lägga mig här. Eller har det kommit ett nytt avsnitt av Homeland…..

KOMMENTERA!

Kunglig direktsändning (och ett fint minne)

Hittade den här bilden när jag letade efter något helt annat (alla dessa bilder som svämmar över mitt liv…) och blev så glad. Ingen tjusig proffsbild men jag minns känslan som om det vore igår. Minns precis den här stunden, jag var just klar med en lååång direktsändning ute på slottsbacken. Utanför Stockholms slott. Solen gassade. Allt hade gått jättebra!

2012-05-22_1337691391

Och just då kom barnflickan som hade rullat runt Marianne i vagnen dit. Marianne – fin i sin blommiga sommarklänning – sträckte ut sin små knubbiga armar där hon satt i vagnen och jag rusade bort, tog upp henne i famnen. Hon var nog mest intresserade av mammas vattenfall till silverhalsband…

Helgstressen (och ursäkta opeppigt inlägg)

Ber om ursäkt för ett inte… Så himla peppigt inlägg här. Men ni får stå ut. För måndagskänslan sköljde över mig imorse. Paniiikmycket att göra. Räcker inte till. Hinner inte. Roliga grejer, spännande projekt, en helt makalöst cool förfrågan. Massvis med bra alltså. Och kul. Superduperkul. Men jag då? Inte det minsta utvilad. Utan helt jäkla slut.

Vi hade en härlig helg men den innehöll NOLL tid för återhämtning. Asså verkligen noll. Kompisar från London på middag i fredags, hemma hos oss. Lördag? Ärenden på stan, jag drog iväg och klippte barnen (välbehövligt) när Johan röjde och städade hemmaplan (ännu mer välbehövligt). Bort på tidig middag till goda vänner, underbart trevlig kväll det med. Pasta, italienskt plock och massa skratt. Fick energi och tusen idéer, då värdinnan Ebba är en grym entreprenör. Söndag – barnkalas hemma i två timmar. Lyckliga barn, jag körde femkampen och Johan konstaterade att jag vore perfekt som programledare för ”Wild Kids”. Hehe. En timmas break innan söndagsmiddag för svärföräldrar, mamma och pappa.

Ernst har sovit USELT. Nu senast inatt: gallskrek vid 03.45, fick till slut amma, försöka blunda lite med sugpropp på bröstet och ryggen mår som den förtjänar idag. Aj, aj, aaaj. Skulle vilja bli utdragen i ett skuvstäd.

Summan av kardemumman? Får icke ihop sådant här socialt schema och hans sömn. Såklart. Tröttheten idag är… Som en betongkeps, typ. Varken stilsäker eller bekväm, alltså. Det blir lätt såhär med helgerna: så mycket roligt man vill hinna med. Tre barn. Två vuxna. Så vips, är allt bokat. Även om jag mår bra av fullt upp, så njuter jag ändå otroligt mycket av en lugn fredagskväll. Hemma. Med plockmat. Mysbricka. Te. Barnen somnar i soffan framför Let’s Dance.

Nu njuter jag i alla fall av att sitta på kontoret. Aaah! Har just gjort en stooor Lungo-latte åt mig själv i mitt rosa älsklingsporslin. Mamma och pappa är kvar i stan några timmar till (innan de åker hem till Göteborg) och rullar Ernst i vagnen, hämtar barnen på skola och förskola. Nu: försöka komma ikapp, sortera stressen som flyger som pappersplan i hjärnan. Ska börja med det mest effektiva: att skriva en ordentlig LISTA. På papper. Som jag har i plånboken och kan bocka av. Japp, vi börjar där!

KOMMENTERA!

För sju år sedan förändrades livet

Imorgon, för sju år sedan, blev jag mamma. Och livet förändrades för alltid. Plötligt fanns en ny mening med alltihop. På en sekund – från att jag fick upp henne på mitt bröst och hon tog sitt första lilla andetag på denna jord – så blev någonting så mycket viktigare än jag själv. Den villkorslösa kärleken, så stor och stark att den fullständigt svämmar över i bröstet. Då liksom nu. Då, den 9 april, föddes äntligen vår älskade Marianne. Nästan prick två veckor över tiden, som jag väntade…

Idag firade vi henne hemma, ett litet kalas för ett par gamla kompisar från förskolan. Det sägs ju att det är lagom med lika många barn som barnet fyller år – och det stämmer bra tycker jag! Min mamma var häruppe och bakade rulltårta med Marianne och Klas, med hackade Marianne-kolor i krämen och röd-vitt dekoration. ”Mormor, du skulle vara med i Hela Sverige bakar” tycker barnen, jag håller med. Allt mamma svänger ihop blir så himla bra och gott, alltid. Tack vare mamma har Amy och jag skrivit våra tre kokböcker. Men åter till firandet…

Vi körde femkamp, på födelsedagsbarnets önskan. Måste skriva ett inlägg med lekarna, det blev så himla bra! Nu kommer strax mamma, pappa och mina svärföräldrar på söndagsmiddag. Sociala schemat denna helg alltså, puh. Men det blir supertrevligt.

Imorgon bitti ska jag pussa och krama vår fina, roliga, kloka 7-åring extra mycket. Hämta henne i skolan och hitta på något mysigt. Och berätta för henne om just den dagen, för sju år sedan, när hon kom till oss.

TV-serier du inte vill missa

Min fredag blev just liiite bättre. Ej bara tack vare dagens tredje kopp kaffe (Ernst vaknade kvart över fem, 6-åringen halvsex och sedan 5-åringen, Johan flög till Oslo tidigt imorse, bara att köra!) utan för att jag läste om detta: säsong 2 av ”Big Little Lies”! Woho! Meryl Streep är med! Alla är med!

I väntan på den kommer här tips på fem serier du MÅSTE se våren 2018. Som du kanske (?) missat. Alltså, jag förutsätter nu att du sett ”Big Little Lies”, båda säsongerna av ”The Crown” och allt sådant, okej? Och min lista innehåller absolut INGA rymdskepp eller övernaturliga varelser. Bra, då kör vi!

que-queremos-de-la-segunda-temporada-de-big-little-lies-3

För dig som vill snyfta lite lagom till något riktigt härligt? Har du inte sett ”Barnmorskan i East End” (Netflix) ännu? Åååh, då är jag riktigt avis.

För dig som vill ha något ”Downton Abbey”-härligt? Men ändå lite spöklikt? Som du garanterat fastnar i – och som liksom kryper under skinnet. Fascinerande kanadensiskt-amerikanska miniserien ”Alias Grace” (baserad på Margaret Atwoods roman) med Anna Paquin i huvudrollen. Fantastisk serie!

alias-grace-picture-1495133785

För oss som älskade ”Bron”, ”Line of Duty” och vill ha riktigt bra krim-drama? Nya stjärnspäckade brittiska miniserien ”Collateral” (Netflix, 2018) med Carey Mulligan i huvudrollen, som gravida London-kommissariem Kip Glaspie som kastas in i en politisk härva när ett pizzabud mördas. Johan och jag kunde inte sluta titta, så bra!

Collateral-serie-Carey-Mulligna-1

För dig som känner att du sett allt. Japp, jag räckte upp en hand här. En Insta-följare tipsade mig om franska ”La Mante” (Netflix) som handlar om väldigt elegant (!), kvinnlig seriemördare som sitter på livstid – när en copycat-mördare slår till. Mördaren, Jeanne, erbjuder polisen sin hjälp men har ett villkor… Galet spännande, snillrikt och med oväntade vändningar.

För dig som FORTFARANDE saknar ”Bron”, kanske till och med ”Brottet”? Och som gillar att plöja deckare? Välgjorda norska krimserien ”Gränsland” (SVT Play) om polisen Nikolai som snabbt snärjs in i ett fall som visar sig få konsekvenser för hans egen familj…

För oss som står ut med att de aaaldrig blir upptäckta. Äntligen! Nya säsongen av snygga, smarta, spännande kalla kriget-spiondramat ”The Americans” hade premiär (Netflix, 2018) i slutet av februari – längtar efter att kolla klart.

The-Americans-S05E02-adabe438942971875578dae8c7c4abea-full

För oss som ändå / trots allt / fortfarande älskar Carrie Mathison. Och som, liksom jag, tyckte att ”Designated Survivor” är liite fånig? ”Homeland”, sjunde säsongen (SVT Play just nu). Ibland undrar jag vad jag GÖR med mitt liv, då jag inte missat ett enda ”Homeland”-avsnitt (och sett alla ”The Divorce” med Sarah Jessica Parker på HBO Nordic, även om den inte ens var särskilt bra alls…). Men men, ”Homeland” levererar. Jag saknar Berlin, Kabul och världen lite grand i nya säsongen, ändå är den mitt i prick. Hela förra säsongens märka härva med Quinn är över, tack och lov. Tillbaka med politiskt spel, maktens korridorer, drama, cliffhangers och Saul! Jippie!

ENDA serien (förutom ”Game of Thrones”) där det är okej med lite slajm-varelser? De två fantastiskt snygga, roliga och rafflande – redan kultförklarade – säsongerna av Emmy-belönade ”Stranger Things” (Netflix, 2017). ”Twin Peaks” möter ”ET” med så mycket bra skådisar, man älskar ju 14-åriga fenomenet Millie Bobby Brown, som för övrigt har över typ fem miljoner följare på Instagram.

Eftersom så många rekommenderat den: ”Seven seconds” (Netflix, 2018) låter hemskt med ett barn som dör – men ska ändå ge den en chans, eftersom så många tipsat.

KOMMENTERA!

PS. Vill du bara lyssna på något, stoppa i lurar i öronen med vår podd ”#Fredagfin” i lurarna. Om Isabella Löwengrips bästa karriärknep – som jag borde sno, om en väldigt galen bordsdam och en hashtagg du bör ha koll på…

STILTIPS: så stylar du vita skjortan

Artikeln innehåller affiliatelänkar. Samtliga produkter är valda av mig /

Veckans Säker stil-podden, avsnittet ”Garderobsfällan”, tajmade med vår poddpartner Kappahls släpp av nya Limited Edition-kollektionen. Kolla in godbitarna nu innan de tar slut! Vi gjorde ju också en superkul plåtning med Kappahl när vi valde ut våra favorit-looks. Emilia, ursnygg i den vita kostymen! Jag valde den fina vadlånga svarta klänningen. Stylade med en garderobsfavorit: vita skjortan. Tänkte apropå det bjuda på fem favorit-stiltips när det gäller den vita skjortan. Varsågoda:

IMG_4928

1. Styla vita skjortan under klänning. För ett säker kort, kör svartvitt från topp till tå. Men experimentera med de klänningar du har hemma, du måste prova.

2. Halsband ovanpå skjortan. Här körde jag maffiga pärlshalsbandet från Sophie by Sophie (och för övrigt deras nya guldplätterade ”cuff” på armen, älskar den!) men säkert har du något halsband hemma som funkar över en stängd skjortkrage.

3. Styla krispigt vita skjortan med gräddiga, ljusa byxor. Stoppa in skjortan hela vägen eller bara framtill i perfekt gräddvita byxor, som The Cords manchesterbyxor med hög midja och bra vidd, i färgen ”oatmeal” eller i ljuvlig himmleblå. Såg också att Tiger just fått in härliga kostymbyxor i ljusblå kritstreckrand, det är banne mig mitt mål att komma i en sådan byxa till sommaren!

4. Långärmad vit skjorta + kortärmad tröja över. Klassikt knep som gör looken lite mer stylad, exempelvis perfekt med Filippa K:s puderrosa kortärmade.

5. Styla vita skjortan över polotröjan. Jag älskar ju min tunna polo med kortare ärm, som den här från Filippa K. Så användbar! Vill ha den i krämvitt också… Perfekt look för mellanperioden som råder nu vädermässigt. Bra jobblook med svarta kostymbyxor, gärna lyxigt vida, som Hopes fina.

KOMMENTERA!

Vågar jag resa?

Åh, det damp precis ner ett sådant spännande mail – en sådan där förfrågan jag bara drömt om. Kan inte berätta mer om detaljerna, tror inte att jag får men nu vet jag inte om jag vågar ge mig iväg på ett sådant äventyr. Så svårt detta. Jag ska låta det landa och sjunka in lite grand, så får vi se hur jag gör. Hur som helst, det är också torsdag idag = vi släpper en sprillans ny podd! Vill man göra som Cameron Diaz? Pensionera sig vid 45? Och VAD skulle man i så fall göra av sin tid? Och så hyllar vi en älskad artist – och berättar varför hon också var en stilikon. Jag berättar också om den där gången hon gästade mig i tv-soffan…

110822 lillbabs (3)

Lill-Babs såklart. Som, till skillnad från Cameron Diaz, inte hade en TANKE på att gå i pension. Jag vill gärna tro att jag är lite mer som Lill-Babs. Köra på, så länge nyfikenheten räcker. Och för Lill-Babs räckte den hela livet.

Falsk krupp (och en hemsk natt)

Mitt i de magiskt härliga dagarna häruppe i Sälen, så blev 5-åringen ynklig och hängig. Den där känslan när man som mamma VET att nåt inte stämmer. Stackars liten, benen vek sig i ankarliften, han kämpade verkligen ”mamma, jag orkar en gång till” men sedan somnade (däckade!) han i mitt knä så fort jag burit in honom i värmestugan borta i Hundfjället… Blev liggande i min famn som en baby.

img_8166

På kvällen blev andningen rosslig, hög feber och sedan kom de hemska väsande ljuden i luftrören. Usch. Torr hosta, varm och helt utslagen. Eftersom han haft varianter av detta i omgångar när han var två år, även när han var tre år, så känner jag igen det. Ända sedan han var liten har han åkt på sådant här, då och då, i samband med förkylningar. Det sätter sig ofta just på luftrören, på honom. Ibland har han fått luftrörsvidgande, det hjälper och det går över. Ändå blir man så hemskt orolig. Varje gång!

Tack och lov var mamma där, det kändes skönt. Och lillpojken är själv en ganska lugn typ, han jagade inte upp sig trots hostan och jobbiga andningen. Vi fick i honom lite saft i sugrör (gäller att få dem att dricka) och såg till att han satt upp, så gott det gick. Att sitta upp hjälper också. Bäddade i en fåtölj åt honom, jag la mig på soffan bredvid under en filt och vakade hela natten. Sov på riktigt med ett halvt öga öppet. I panikfall hade jag fått bära ut honom i minusgraderna en stund. Trots att det inte finns några vetenskapliga studier kring kall luft och falsk krupp så brukar det hjälpa.

Idag mår han bättre, så lättad mamma här! Men fy, så läskigt det är när det har med andningen att göra. Nu håller jag tummarna för en god natts välbehövlig sömn här – och tackar för att det är något sånär påskovslugnt imorgon, för min del.

KOMMENTERA!