Jag ska gästföreläsa!

Att sitta med en djupt sovande, lätt snarkande 2-åringen i famnen i soffan när man är lite lagom trött efter intensiva dagar och en helg utan ”break” är… Farligt. Speciellt om man hade ambitionen att ändå öppna datorn och dra igenom lite grejer inför morgondagen. Svara på några saker i de olika bubblande Whatsapp-slingorna och få iväg ett lass bilder.

Slingrade mig försiktigt ur det sköna hörnet i soffan. Där ligger han nu under en filt och sover gott, vår lille. Så, nu sitter jag istället här vid vår köksö, en kopp te och två brownies senare. Japp, det fanns rester i en låda i kylen. Kalla, sega brownies + trött Ebba = nu så, nu vaknade jag till. Inte det bästa kanske, men men. Gott var det!

Nu ska jag bara kika igenom upplägget inför veckans föreläsning, på onsdag åker jag nämligen till Jönköping. Med mig har jag min nya kollega Sofi (som började i mitt bolag för två veckor sedan, hurra!) och Ida, och här hittar du all information om föreläsningen. Väldigt glad och smickrad över att bli inbjuden som föreläsare, av Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping – och ser fram emot att prata om att driva eget mediehus i dagens medielandskap, mina lärdomar från en karriär inom tv, magasin, tidningar och stora mediebolag. Och såklart, drömmar framåt. Känner du någon som pluggar i Jönköping, passa på att tipsa! Efter föreläsningen…

…Så stannar jag kvar i Jönköping för att gästa ett spännande kvinnligt nätverk, dit jag är inbjuden som talare kring entreprenörsskap och sociala medier (och kommer att signera boken!) och sedan stannar vi kvar och äter middag och bor över, för att också hinna se lite av stan. Ser fram emot det!

Åh, jag tror jag har det (och en fråga till dig)

Åh, jag har funderat över en grej HIMLA länge. Nämligen hur jag på ett kul, inspirerande och vettigt sätt ska kunna bjuda er på något rörligt format… Och nu tror jag banne mig att jag knäckt nöten. Med hjälp av Frida, som jag börjar jobba med, så har jag bollat idéer fram och nu har vi äntligen landat i en grej som jag verkligen gillar. Som jag kommer rulla ut redan nästa vecka.

MEN då har jag en fråga till dig som läser här. Nämligen, kollar du något på IGTV, alltså Instagram TV-klipp? De längre klippen på Instagram? Typ, tutorials eller små videoklipp? Eller kollar du på sådant på Youtube? Eller kanske på Facebook? Evigt tacksam om du hinner skriva en rad i en kommentar här! Eller kommentera via Instagram, det går såklart utmärkt!

Ord och inga visor från kungen

Så kom det, beskedet som jag – och säkert många med mig – ändå någonstans gått och väntat på. Prinsessan Madeleine och prins Carl Philips barn får inte längre ta del av anslaget till kungahuset, de ÄR fortsatt en del av den ”kungliga familjen” men INTE en del av det officiella kungahuset. De ”tas inte i anspråk av officiella uppdrag som kommer an på statschefen” vilket alltså betyder att de inte kommer att jobba som kungligheter till vardags. Och i den mån de ändå gör det, inte få betalt för det.

De kommer att betraktas mer som privatpersoner, vilket innebär att de kan ta anställning eller – kanske mer troligt – starta eget företag. Tja, skriva barnböcker. Den friare rollen innebär också att de INTE kan förväntas få sin framtida försörjning tryggad. Just detta är faktiskt den stora omställningen, tänker jag. De har biljetten in – men sedan måste de förvalta den själva. Vilket kanske inte prinsessan Leonore går och funderar över just nu, men som ändå blir något de lär reflektera över framöver?

Så, får de fortfarande vara ”prins” och ”prinsessa”? Ja, de behåller titlarna men sedan blir det precis som med kungens syster, prinsessan Christina. Alltså, de förlorar sin ”Kungliga höghet”-titel och när prinsessan Adrienne gifter sig och får barn, så går titeln inte vidare i arv. Utan hennes barn får ett vanligt efternamn. Men till skillnad från oss vanliga dödliga exempelvis antagligen en livslång räkmacka in på Nobelfesten och givetvis kommer de – i de mån de vill – synas på familjehögtider och firanden. De kan säkert också få en lämplig villa på Djurgården, om det skulle behövas.

Frågan om kungahusets avgränsning har ju legat på bordet hos politikerna sedan 2017 men skjutits framåt. Och gjorde alltså kungen det klassiska pr-knepet att förekomma (för man kan ju gissa att beslutet skulle ha blivit att avgränsa den). Väntat också med tanke på att det nyligen skett i Danmark, där kungahuset 2016 meddelade att prins Christian, kronprins Frederiks äldsta son, är det enda av drottning Margrethes barnbarn som förväntas få apanage. Jag är nästan lite förvånad över att det här inte kommit tidigare?

Såhär såg det ut idag, ord och inga visor alltså

Så, vad händer nu? För även detta främst omfattar barnen, så berör det självklart också Carl Philip och Madeleine och deras framtid. Jag tror absolut att vi kommer få se mer av Sofia och Carl Philip, vilket ju är jättekul för oss som gillar att följa kungligheterna. De kommer att få bygga sin egen plattform ännu mera och ges utrymme att göra det. Tänker exempelvis också på deras stiftelse, som ju blir något de en vacker dag lämnar över till sina barn…

För prinsessan Madeleine innebär detta också att kravet på att sätta barnen i svensk skola försvinner. I förlängningen tror jag verkligen att detta är positivt för monarkin. Att ha så många kungliga högheter som vi har idag är inte hållbart, kritiken skulle bli för stor. Så, helt klart ett klokt beslut tycker jag.

Hur tänker ni kring dagens stora kungliga nyhet? KOMMENTERA!

Lördagstankar

Jag tog hand om mig själv den här veckan. På det viset att jag redan hade en fullmatad vecka med Säker stil, bokjobb och manusmöten, samt en ny projektledare som började i mitt bolag (väldigt roligt, så glad att hon är på plats). Så när det kom förfrågningar om att prata ut om näthat i allt från morgon-tv till veckotidning och kvällstidning, så tackade jag nej. I mitt jobb är det svårt att tacka nej till sådant, men som jag skrev här – jag har aldrig velat driva frågan om näthat. Jag har ju inte riktigt mäktat med, helt enkelt. Så jag var lite stolt över mig själv när jag höll mig till planen, tog hand om mig själv, och jobbade på. Dessutom med två sjuka barn hemma en dag, när vi hade plåtning här hemma – tack och lov fanns extra händer.

Igår kväll var det i alla fall obeskrivligt skönt att sjunka ner i soffan framför ost, chark och knäckebröd OCH ”Catherine the Great” som vi lyckades se tre första avsnitten av, eftersom barnen somnade framför friidrotten. Jippie!

Jag bjöd precis en kompis på spontanmiddag, eller deras familj. Hoppas de kan, får svänga ihop något enkelt, det blir trevligt. Idag ska vi cykla iväg till stallet, dottern ska rida och vi resten ser det som en utflykt. Det är akut behov av städning hemma, väskor, högar, mina kläder och rekvisita från plåtning utspritt exakt överallt. Ernst är forfarande liiite hängig och därmed gnällig (på nivån att det är katastrof om han får äpplemos PÅ gröten och bryter ihop). Men det är helg, det är underbart – och jag har världens finaste läsare härinne ❤️ Som lyfter, peppar och stärker, och som roligt nog blir inspekterade av att följa med här. Det tar jag verkligen med mig. Inte minst, så blir jag inspirerad att skriva mer och skapa MER kul innehåll! Så tack för det, bästa ni.

Näthatet i min vardag

Ja, det blev lite tyst sedan i fredags. Alltså, jag måste vara helt ärlig här och säga… Att jag kom hem från en underbar helg med gamla och nya vänner. Min syster, min älskade Johan, kompisar från Göteborg. Utvilad, till toppen fylld med energi, kraft och idéer. Jag hade inte ens öppnat datorn på tre dagar, vilket är sällsynt för mig. Kommer hem, slår upp den, laddad – och möts av de mest vidriga kommentarer här i bloggen.

Fin fasad – bakom ett rent helvete” ”Det enda som Ebba bidrar med år oetisk omoralisk shopoholism!” ”Kolossala jätten Ebbe i sina herrskor – med en tantkappa som skydd” ”Skandalöst osmakliga överviktiga Ebba” ”Hon förvandlas med hjälp av en stab sminköser och photoshoppare till något helt annat än IRL…” ”Mera barnhandel á la Ebba” ”…Den från Bonnier sparkade arbetslösa Ebba bad pappa om ett jobb! Vips, så fick den i TV-mediet helt outbildade o oerfarna modebloggaren Ebba leda Bröllopet

Jag kan fortsätta. Fortsätta länge. Och fortsätta. Det handlar om hundratals, nej förmodligen tusentals, kommentarer över en period om närmare tio år. Personangrepp, om mig, om barnen, om min familj. Om mitt utseende men också om barnens. Att jag är en bluff, att jag är hatad på jobbet. Från en person som säger sig vara insatt, som säger sig veta saker om mig, om min man och om mitt liv. Sedan jag jobbade på Expressen som chef för Fredagsbilagan, under min tid på Veckorevyn (då det var riktigt vidrigt under ungefär ett år), under mina år på SVT (där det även skickades mail till mina chefer och skrevs i andra bloggar, om mig, så fort tillfälle fanns – eller inte fanns: ”Att kritisera är inte att hata..! Att reagera mot SVT:s nepotism och korruption är nödvändigt i en demokrati med lagstadgad yttrandefrihet..!” och liknande formuleringar, om och om igen) och sedan på TV4. Och nu här. I min egen värld, som jag är så himla glad och stolt över.

Men vet ni vad det värsta är? Att det funkar. De elaka påhoppen från den här människan blir i längden väldigt effektiva. Jag blir ledsen. Jag tar åt mig. På en dålig dag? Jotack, jag känner mig 100% misslyckad, tjock och fel. Fejk. Igår när jag kom hem så raderade jag de vidriga kommentarerna, tårarna brände, jag blev så… Trött. Jag inser, när jag nu läste kommentarerna, att jag hade raderat tre kommentarer för mycket, vilket jag ber om ursäkt för. Jag är, som ni trogna läsare vet, mån om feedback och älskar kul diskussioner härinne och i alla mina sociala kanaler.

Varför ens ha ett öppet kommentarsfält då? Jo, jag VILL inte moderera här i bloggen, jag vill inte behöva godkänna varenda kommentar. Det kan inte bli ett vettigt samtal då, om man ska prata med någon som säger ”vänligen invänta mitt godkännande”. Jag vill inte heller lägga ut det på någon annan. Den här bloggen är min frizon, min plats där jag vill skriva, tycka, tänka och låta er som läser kommentera.

En klok läsare skrev nyligen att jag borde polisanmäla. Det borde jag förstås göra. Jag har faktiskt försökt, en gång när jag jobbade på Expressen. Det ledde till absolut ingenting. Nada. Mer än en löpsedel där de grävde fram en riktigt trött och blek bild på mig, där jag såg ledsen ut, och sedan stod det om att jag var drabbad av en stalker. Borde väl inte ha haft några förhoppningar – 96 % av alla anmälningar om brott på nätet läggs ner, enligt brottsförebyggande rådets rapport (2015:6) MEN är ändå någonstans glad att jag anmälde, för det är viktigt. Det är också viktigt att tänka på att en person kan räcka, en person på skolgården som ropar eller viskar, en person som systematiskt kommenterar.

Jag ville aldrig kommentera vidare då, orkade inte driva den debatten. Ville ju bara att det skulle sluta hagla av påhoppen. Samma sak när jag senare fick frågan om att medverka i ett stort, viktigt tv-program kring frågan om näthat mot kända kvinnor. Min djupaste, största respekt för de kvinnor som orkade stå upp, berätta och driva frågan. Men jag orkade tyvärr inte. Någonstans kände jag nog också att jag ju ändå får så mycket stöd, kärlek och pepp – och har en så fin relation till er som läser och följer. Tro mig, jag är så tacksam för den. För utan er, ingenting. Inte ska en näthatare därute få förstöra detta? Inte är det synd om mig. För det är – utöver några enstaka otäcka brev hem, några enstaka incidenter som blåst över och avtagit av sig själva – faktiskt framför allt en person som systematiskt bombarderat mig med kränkande kommentarer, år efter år.

Vad vill jag egentligen med det här inlägget? Bra fråga. Jag ville bara vara helt ärlig med hur jag känner kring det här, eftersom jag ser att många av er kommenterar om detta. Så, det är nog bara en uppmuntran att inte besvara den här personen – eller andra näthatare ni stöter på i andra forum, för den delen. Inte bara här i min blogg, utan på andra ställen, bland vänner och andra du följer, uppskattar och läser. Eller i din närhet. Spä inte på. Säg ifrån, om något. Och glöm inte bort, jag sitter här. Jag läser varenda kommentar, jag finns här bakom orden. Behandla mig som ni skulle behandla en vän, för det är just så jag ser på er som följer. 

KOMMENTERA GÄRNA!

En viktig, vacker och rosa bukett

/ Betalt samarbete med @interflora_ab #interflora #tillsammansmotcancer /

Oktober närmar sig. Månaden när löven blir gula och hela Sverige färgas rosa med hjälp av det fantastiska engagemang för att samla in pengar till svensk cancerforskning. Målet? Att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer. Med anledning av detta är jag är himla stolt över idag att få berätta om Interfloras rosa Blommogram.

Det finns många fina initiativ under internationella cancermånaden och jag tänker att alla kan vi göra något. Varenda krona är viktig, när det gäller att samla in pengar till Cancerfondens livsviktiga arbete.

Själv ska jag skicka många rosa Blommogram. Jag börjar med ett till min mamma i Göteborg. Det är hon mer än väl värd, med tanke på allt hon hjälpt mig med de senaste veckorna. Panikutryckningar, hjälp med barnen, hjälp med allt. Jag tänker också skicka ett till…

…Min bästis Anna, som är höggravid, jobbar stenhårt in i det sista och ja, nu kanske hon läser detta, så då blir det ingen överraskning? Men åh, hon är verkligen värd ett rosa Blommogram. Det får helt enkelt bli en överraskning VILKET hon får!

Liten, mellan eller stor, vad du än väljer så är det verkligen en gåva kan ge stort hopp. Tycker också att ett rosa Blommogram är ett sådant fint sätt att skicka en tanke, ett tack eller – bara en hälsning. Bara för… Att.

Hur funkar det då? Jo, mellan 27 september och 3 november kan du skicka flera olika rosa Blommogram, där hela 30 kronor per produkt går till Cancerfondens livsviktiga arbete. Titta på alla de underbart fina rosa Blommogrammen här! Årets Rosa Bandet-kampanj har temat ”Tillsammans mot cancer” och syftet är att samla in pengar till forskningen, sprida kunskap om sjukdomen och påverka beslutsfattare i viktiga frågor. Målet är att färre ska drabbas och att fler ska överleva cancer.

Glöm heller inte höstens finaste rosa accessoar: Rosa Bandet. På Interflora.se går det nämligen enkelt att lägga till ett Rosa Band, när du exempelvis skickar eller beställer en blomma. Så bra!

Jag tror för övrigt att det blir den här buketten (”Rosa värme, stor”) till mamma. Med vacker hortensia, i en höstig rosa nyans…

Passa på du också. Gå in här och skicka en gåva som ger stort hopp. Jag som är liiite tidsoptimist och ibland ute i sista minuten blev också väldigt glad över att de levererar samma dag…

Varmt och stort tack till Interflora – och nu håller jag alla tummar för att rekordmycket pengar samlas in till den livsviktiga forskningen.

Kungligt fredagsgodis: bröllop, lila och kronprinsessans stilsäkra vecka

Jamen vi KÖR! Hurra för fredag. Jag laddar inför en väldigt, väldigt efterlängtad helg – och sedan länge planerad – då vi ska iväg och fira en gammal kompis från Göteborg, som fyller år. Så snart kommer mamma och pappa upp till Stockholm för att vara med barnen hela helgen, de bor hos oss, och Johan och jag är om några timmar på italienska landsbygden…

Men kungligheterna då, vad händer på Haga slott i helgen? Hmm, jag vet inte, gissar på att de kanske njuter av en lugn familjehelg – för det har varit full fart i kungliga kalendern…

Kronprinsessan tar ett ohyggligt stilsäkert spadtag i Alingsås, som firade 400-årsjubileum i veckan. Strålande glad, hgklackat och spade – men hon grejar det galant. Såklart. Sånt proffs.

Även lillasyster Madeleine har varit på uppdrag, idag är hon i Göteborg på Bokmässan och här ser vi henne i New York, på väg in till pressträff med World Childhood Foundation USA:

En klassisk Upper East Side-look med Chaneljacka, blus och takeaway-latte! Såg också att World Childhood USA ska ha stor gala i New York den 1 oktober, kanske får vi se några härlig gala-looks då? Jag återkommer…

Pappersnörden i mig blev lycklig när jag fick se drottningen in action, när hon tillverkade handgjort papper på Pappersmuseet, när kungaparet besökte Lessebo pappersbruk i torsdags. De firar 300 år – och idag är förstås tillverkningen betydligt mer modern. Men himla häftigt ändå, att kvalitetspappret från Lessebo blivit internationellt känt!

Japp, här var jag lite avis på drottningen. Hade gärna åkt på studiebesök hit, kan jag säga…

Drottningen var elegant i lila. En färg som även dottern bar i veckan:

Här ser vi kronprinsessan i Lysekil i onsdags, inför invigningen av Sveriges nya forskningsfartyg ”Svea”. Jag hoppas för hennes skull att promenaden på klipporna i höga, smala klackar inte blev alltför lång. Hon besökte också SLU:s havsfiskelaboratorium och ett seminarium om hav i förändring, forskning och miljöförstöringen i Östersjön.

Looken då? Den ljusa kappan såg vi ju nyligen i Köpenhamn, här matchades den med lila sjal och aubergine-färgade mönstrad klänning, samt ljusa mockaboots:

…Och sedan skulle alltså fartyget ”Svea” döpas:

Kronprinsessan tog sats och drämde iväg flaskan, som sig bör. Haha, här ser vi en nöjd Victoria. Härligt. Mission accomplished!

Kul med en närbild på det fina armbandet! En tradition när man döper fartyg är ju att man får ett smycke som minne:

Hittade också EN bra bild där man ser hela klänningen utan kappan…

Snyggt såhär! Ah, hon är ju alltid snygg, proffsig och cool denna kvinna. Jag hade nästan tyckt att hon kunnat matcha ”kungligt” med mörkt lila ankelboots i mocka, kanske till och med höga stövlar?

Örhängena ser ut att vara gamla favoriter från Kreuger Jewlery, designade och skapade av Caroline Nilsson.

Vi fortsätter med glitter, närmare bestämt Sverigemiddagen…

Här ser vi kronprinsessan och prins Daniel hälsa gästerna välkomna till Sverigemiddagen på slottet. En rätt kul middag, eftersom det är en väldigt blandad skara gäster som alla har gjort ”betydande insatser för samhället” med allt från näringsliv till kultur, utbildning och sport.

Kvartetten här hälsade alla gäster välkomna, tog i hand och sedan serverades middag på slottet. Kronprinsessan bär, som så många gånger förut, H&M Conscious Exclusive. Supersnygg silverskimrande kreation som är tvådelad

En av gästerna från Västra Götaland var regissören Ruben Östlund. Jag undrar om det fanns tid för honom att småprata med kungligheterna och vad han i så fall pratade om…

Japp, en sådan här middag hade jag helt klart velat gå på en vacker dag! ”Betydande insatser för samhället” är kanske i och för sig inte att bevaka alla kungliga dop, bröllop och firanden – haha. Så jag får nog nöja mig med att rapportera från sidlinjen. Och är helt klart nöjd med det också!

Självklart var hovets informationschef Margareta Thorgren på plats, alltid lika stilsäker. Snygg festlook detta:

Vi måste också kika på en bild från middagen, WOW! Dahlior och rosenskära från Brunnsviken och höstgula ormbunkar plockade på Djurgården. Så maffigt, smakfullt och vackert!

Kandelabrar från Karl XIV Johans tid. De vackra glasen från Skrufs glasbruk fick Kungen i 70-årsgåva av riksdag och regering…

…Och här ser vi alla borden i Vita havet. Kul att Kungahuset dokumenterar och delar sådana här bilder, det är ju sååå roligt att se alla dessa detaljer. Blir glad av att alla dessa gamla och nyare vackra serviser, glas, bestick, linnedukar, gåvor och skatter används.

Vi gör en #throwback och spanar tillbaka på Sverigemiddagen för ganska ungefär ett år sedan, i september 2018:

…Men framför ALLT, så måste vi kolla in denna favorit! Sverigemiddagen 2014 och kronprinsessan bar Lanvin för H&M i chockrosa:

I LOVE it! Fortfarande! En sådan ljuvlig rosa karamell!

Vi gör också en avstickare till New York igen, eftersom drottning Maxima höll tal inför generalförsamlingen i veckan:

…MEN vi avslutar med det härligaste av allt! Jippie! Det vankas kungligt bröllop igen i England! I veckan annonserades nämligen förlovningen mellan 31-åriga prinsessan Beatrice och Edoardo ”Edo” Mapelli Mozzi, med den här bilden:

Beatrice är alltså storasyster till Eugenie – och bröllopet blir någon gång under 2020, jag skulle tippa på maj eller juni. Herregud, så skoj. ”Edo” är fastighetsmiljardär och tja, bröllopet lär liksom inte gå av för hackor vad gäller flärd, glam och gästlista. Jag längtar reeedan!

Det är ju liksom alltid frågan med de här systrarna, huruvida de vill leva ett ganska ”vanligt” liv – eller huruvida de vill vara så ”kungliga” som möjligt? Mycket intressant. Ja, detta bröllop ser jag VERKLIGEN fram emot.

Här ser vi lillasyster Eugenie, på sin bröllopsdag i oktober förra året:

Foto: Fredrik Sandberg / TT, Henrik Garlöv / Kungl. Hovstaterna, Sören Andersson / TT, Tommy Holl / TT, Suvad Mrkonjic / TT, Jason DeCrow / TT, Stefan Rousseau / TT, Alex Bramall / TT

KOMMENTERA! Din favoritlook från kungliga svepet denna vecka? Du får välja EN!