/ Inlägg i samarbete med DUX #duxbeds @dux_official /
Får nästan ont i nacken bara jag TÄNKER på det. Lätt kallsvettig. Den där förlamande tröttheten, som drabbar hela kroppen, från huvudet till värken i rygg och axlar. Ett tillstånd som blir nåt slags normalläge, när man råkat få en liten som sover dåligt om nätterna. Gnyendet när klockan inte ens hunnit bli halvett. Klockan tre, sen fyra, när man ger upp. Som första året med vår älskade minsting. Från dag ett och i tolv månader låg han klistrad intill mig, varenda kväll, varenda natt, med bröstet som napp, närheten som snutte. Så ont jag hade i ryggen, så ledsen jag var, så in i märgen trött! Så löjligt fjärran den här bilden kändes…
Alla vänliga som kommer med tusen goda råd och tips. ”Läs den här boken”, ”Gör såhär” – samtidigt som jag varit redo att testa VAD som helst, så orkar jag heller inte läsa en endaste bok. Orkar inte stenhård ”metod”, när livet ser ut som det gör och är… Som livet är mest.
Men – men – i allt detta har jag ändå hittat en ”sömnmetod” som (hyfsat) funkar för oss! Tack vare alla dessa suveräna tips, mixat med en dos sunt förnuft, lyssna på eget hjärta och magkänslan, så har följande funkat:
Samsova – och låt barnen komma tassande! Vet att alla inte tycker att det funkar. MEN för min del kunde jag helt enkelt inte känna att det var ett misslyckande att ha baby i vår stora säng (typ hela första året). För så blev det – och det funkade, för jag fick i alla fall ”sova” = det fick duga. Good enough. Och mysigt. Okej, det kräver en härlig säng modell större. Behöver kanske inte förklara hur mycket jag längtat efter vår nya, två meter breda, underbart sköna (och snygga, visst blev det fint med sänggaveln?) säng från DUX som nu äntligen flyttat in hemma i sovrummet…
Sluta nattamma. Jag ammade Marianne i ungefär åtta månader, med Klas blev det ett och ett halvt år, med Ernst ungefär lika länge, drygt ett år. Men amma funkar ju hur länge som helst (blir tokig på att det är ”tabu” när de närmar sig nio månader, jag har struntat helt i det där), dock INTE på natten.
När du inte står ut längre, ta fem hemska läggningar – och nätter! Eller alltså, nån sa ”Ebba, det tar aaaldrig mer än fem nätter” – och då tog det sju (!) med Ernst. När lillbabyn var tretton månader, så orkade jag helt enkelt inte mer. Bestämde mig och sa till Johan att ”nu tar vi tag i detta, jag behöver din hjälp – vi får ta varannan natt”. Bäddade mysigt i spjälsängen, mörkt rum, bra rutin med bad, pyjamas, massa skratt och bus precis innan en rejäl flaska välling – sen pang, gonatt, gonatt. Lägga i sin säng, vi drog dit en stol intill sängen och buffade honom, vänligt med bestämt. Fick lägga honom ner igen, igen och igen. Och igen. Med fruktansvärda illvrål och protester. När han satte igång igen
Var bestämd. Det knasiga är att även en liten baby känner ju, om du verkligen bestämt dig. Eller om du tänker att ”äh, skrik sju minuter till så tar jag väl upp dig”…
Ta inte upp ur sängen! Alltså, nej, ta helst ALDRIG upp mig ur vår nya säng från DUX (döpt av barnen till ”grädbädden”) men nu pratar jag fortfarande om lillbabyn här. Trots protester, hemsk gråt och illvrål, så bestämde Johan och jag (eller, okej jag!) att vi icke skulle plocka upp ur sängen. Det kändes nästan ännu värre, att ge lite hopp liksom. När vi BARA behövde vara tydliga med att sängen var det enda som gällde.
I give you the gift of sleep… Låter kanske fånigt – och det får det göra! Det viktiga är att du har ett mantra, som du kan köra när du sitter på stolen, halvtre, med en gråtande liten. Min syster sa detta till mig vid nåt tillfälle, att hon rabblat denna ramsa, om och om igen, i sömnkampen med en av hennes små. Det ligger ju också nåt i det: Du ger den lilla en present – att få sova en god natts sömn ostört i en egen säng. Vem skulle tacka nej till det?
Foto: Lisa Höök. Tack till #duxbed och japp, kära DUX, Jag kan numera intyga att ni lyckats väldigt bra med ert mål, att göra världens skönaste sängar. Hej från vår älskade gräddbädd! Och ja, det är typ bara när jag har fotografering hemma som jag ligger ensam här, haha…
Vill också skicka en hälsning från Johan här. Han är extra nöjd med att vår nya säng har DUX kassett-system, med tre utbytbara ”kassetter” (mjuk, medium och fast) på var sida i vår säng. Man justerar kasetterna att få rätt stöd för axlar, höfter och så vidare. På så sätt kan vi anpassa, eftersom Johan gillar fastare säng. Slut på hälsningen!
Att samsova med ett barn som behöver det är ALDRIG ett misslyckande! Det kan vara trångt, bökigt, svettigt och obekvämt – men aldrig någonsin ett misslyckande. Att det i (vår västerländska) värld ens kan ses på det sättet är inget annat än sorgligt och visar bara vilka orimliga krav vi ställer på små omogna barn.
🙏👍
Så sant.. Vi är inte anpassade till att sova ensamma.
Alltså ett annars så himla fint inlägg men blev så oerhört ledsen av att se att det var ett betalt samarbete. Genast kändes dina tankar och reflektioner fejk, även om de säkerligen inte är det. Oj sån besvikelse.. Känns som att du drar nytta av din (och andras) misär och sömnbrist. Eller hur man nu skall kalla det.. Infallsvinkel borde helt enkelt ha varit en annan.
Tycker du är grym på alla sätt men detta var ett riktigt uselt samarbete.
+1
Oj här håller jag nog inte med alls. Hade Ebba någonstans skrivit eller vinklat inlägget till att sängen varit räddningen hade jag tyckt som du men nu ger hon ju en massa bra tips och förklarar hur de löst sovproblematiken hemma helt frånkopplat från sängfabrikör eller typ av säng. Samarbetet ligger väl mer i att det är proffsiga bilder med just en dux-säng samt att hon fått betalt för ett samarbete på tema sömn, då är väl detta ändå ett sätt att verkligen vara bjussig och ge tillbaka till sina läsare snarare än att bara prata om huuuur bra man sover i just den här sängen. Vi tycker alla olika men jag tyckte att detta vara ett ovanligt transparent och genuint samarbete.
Vill bara flika in att jag verkligen inte håller med. Styrkan ligger ju i att de sponsrade inläggen är genomarbetade.
Tack för bra inlägg, drömmen om en hel natts sömn. Ja eller bara en halv känns lågt bort med vår minsting på 6 mån.
Håller fullkomligt med. Jag slutar med flera av dessa bloggar för att Ebba och många andra känns så fruktansvärt köpta.
Alla dessa betalda samarbeten, adlinks mm. Så trist och icke-genuint.
Ja fy vad jävligt att vilja tjäna pengar på sitt jobb! Nej tack, vi borde alla jobba gratis.
Killarna och tjejerna på Ica: ni ska vara glada att ni får nöjet att ta betalt när vi handlar! Inte ska ni ha betalt för det heller. Tågförare: Inte ska ni väl ha betalt! Ni får ju nöjet att köra oss andra! Läkare: ni ska vara tacksamma för att vi låter er GA hand om oss när vi är sjuka. Det är betalt nog. Måste vi betala så känns det inte som att ni genuint bryr er och vill hjälpa oss.
Det oschysstaste av all bland dessa kommentarer var dessutom att Ebba skulle ”dra nytta” av sin och andras misär och sömnbrist. Herredjävlar alltså. Kunde jag så tjänat 20kr på att jag inte fått sova på flera år så skulle jag ta det. Vilken otrolig missunnsamhet.
Tänker du så om t ex människor som har upplevt fruktansvärda saker och som sedan skriver om det? Kanske till och med intervjuar andra om deras upplevelser. Det finns ju andra som upplevt liknande hemskheter. Drar de nytta av sina och andras trauman då?
Alla har givetvis rätt till sin egen åsikt och upplevelse.. men de här kommentarerna var faktiskt inte snälla.
Hej Annica,
Nu skrev jag i vänlig ton min åsikt över samarbetet och att det kändes fel att lyfta en produkt likt denna och mellan raderna antyda att detta skulle vara lösningen till sömnbrist. Må kanske vara så, men för **mig** blev inlägget lite platt och tråkigt och därav min kommentar.
Du har helt klart en annan åsikt, onödigt att direkt börja tjafsa.
Ha en fortsatt fin dag.
Håller med. Det känns inte helt rätt kanske för att flera av Ebbas samarbeten är med barn och familj relaterade produkter, alltså något säljs med utgångspunkt i det man vet om hennes personliga liv snarare än hennes professionella kompetens och intressen. Men som någon sa så är det så man tjänar pengar som influenser och det står ju så det är nog bara att skippa läsa. Jag märker här och på andra bloggar också att folk blir trötta på det så det kanske uppstår en ny modell snart, en som funkar bättre för både läsare och skribenter.
Jag håller verkligen inte med dig, tycker att både Ebba och Emilia är väldigt bra på att skriva dessa samarbetsinlägg så att de känns personliga och som att de verkligen står bakom produkten/företaget de promotar. Att Ebba tjänar pengar på bloggen tycker jag är självklart och då ser jag mycket hellre ett genomarbetat inlägg, som jag tror på, än ett hafsigt sådant.
Förstår heller inte varför detta skulle vara ett ”riktigt uselt” samarbete och anser inte att man skriver med vänlig ton när man uttrycker sig så (som du hävdar att du gör). Tvärt om faktiskt, det är ganska ovänligt att skriva så.
Det tycker inte jag. Ebba känns ärlig i allt hon gör men detta är samtidigt hennes jobb. Tycker du gör enkla simpla poäng genom att klanka ner på detta. Heja Ebba,
Underbart att ni stod på er och att sömnen blivit bättre, väldigt bra av er båda föräldrar! Wow, vilken härlig säng, bra val. Kan inte låta bli att undra varför ni inte köpte en större säng för länge sedan? Yes, så kul med en podd direkt från London, gillar verkligen när ni kör sådana. Ha en fin resa! 🙂
Vilken underbar säng, en bra farmors present till sonen och svärdotter när de snart blir föräldrar.
Varför skulle samsova vara ett ”misslyckande”??? I min värld är det ett väldigt lyckat koncept. Ny forskning visar att de barn som samsover med föräldrar de första 3 åren är de tryggaste barnen. Är en enorm trygghet för ett litet barn o kunna stäcka ut handen på natten o känna mamma/pappa eller kunna rulla nära o mysa o känna närhet o trygghet. Ser ingen anledning att tvinga ett barn att sova själv o verkligen inte forcera en gråtprocess (anledning till att barn sommar efter typ 5 minuters gråtande är knappast att de somnar gott, utan för att de ger upp hoppet om att ngn ska komma o hjälpa dem. Finns forskning på detta med. Det är därför barnhemsbarn i tex Polen ofta är tysta, de har gett upp hoppet o blir apatiska. Samma symptom på ”skrika till barnet sommar”-konceptet, fast inte lika långdraget såklart). Vi väntade tills efter lite mer än 3 år och hade inga problem/skrikande barn. Utan barnet tyckte då att det var spännande att sova själv o kände sig stor o hade även vetskapen att denne fick komma in närsom under natten. Så mer sammsovande åt folket👍🏻👍🏻👍🏻!!!!
Å härligt att äntligen få sova, det förtjänar du verkligen!!! Vi är inte där än med vår lilla trea på 15 månader, jag är helt ok med samsovningen men hur gör man för att sluta nattamma!?!?! Tillräckligt stor säng så man man ”rymma”😎😀 denna såg så härlig ut, jag tyckte inlägget var enbart inspirerande och fint!
Jag tog på mig en tröja och när jag vaknade på natten av att ett ilsket barn drog i den gick jag och lade mig på soffan och så fick min man natta om. Det tog typ tre nätter för båda barnen när de var 15 månader gamla att fatta att de inte fick amma mer.
Bra tips, tack! Har inte gillat tanken på att flytta ut helt ur sovrummet så ska testa denna kompromiss!
Intressant! Var hittar jag den forskningen?
Samsovning fungerar därför att barnet är van att känna närhet från magen. Jag förstår faktiskt inte föräldrar som hellre har gråtande barn än samsover med dem. Vi vuxna vill ju inte sova själva, varför skulle barn vilja det? Här samsover vi, men när barnen är 4 och 2 flyttar vi och kommer se ifall de vill syskonsamsova själva, men annars är de välkomna hos oss. Enda nackdelen jag ser med samsovning är ju för partiden.. men det är det värt. Vi har glada barn oCj vi är pigga eftersom vi samsover. Såå värt det!
Men hoppas lillkillen Sover gott nu. Blir väl en extra stress med sömnen när man har ett aktivt liv som egenföretagare. <3
Känner som Cecilia. Tyckte också att det här inlägget var märkligt att läsa, som att en DUX-säng skulle lösa sömnproblem och allt möjligt annat.
Emilia gjorde ju reklam för Hästens, men då kändes det hela faktiskt mer transparent.
Å andra sidan får jag mest en känsla av Ebbas blogg inte riktigt kommit igång än.
Jag gillar säkerstilpodden – men jag har nog mer och mer börjat fastna för era mer jordnära kusiner från landet på Stilsnack. Hade varit så himla roligt att höra er göra ett gemensamt poddavsnitt med dem.
Tror att ni hade kunnat ha intressanta diskussioner – ni har ju lite olika infallsvinklar.
Det börjar kännas osunt med alla dessa influencers ” tack- för- reklamen- gåvor” Allt från mat, smink, nya tvättmaskiner till hotellvistelser, resor och bilar. Hoppas att intelligenta, tänkande människor snart tröttnar på detta och slutar bidra till sådan verksamhet.
Håller med flera här. Det här med samarbeten som ska kännas så naturligt och ge ett intryck av att ”jag hade valt produkten även om jag inte fått betalt” lämnar ibland en besk eftersmak. Det känns som att jag dumförklaras som konsument. Det hade nästan varit bättre om man skrivit ”nu arbetar jag med…” Sen tycker jag iofs att detta var ett jätteintressant inlägg, kanske för att kopplingen till just Dux var lite långsökt. Och frågan är då om inlägget var lyckat eller inte? För Dux alltså. Ska bli intressant att se hur detta influenseryrke utvecklar sig.
Läser aldrig dessa betalda inläggen känns unket o tråkigt oäkta