Vet inte om jag får avslöja?

Snart midnatt, kom just hem från kontoret. Söndagkväll. Baksidan av entreprenörlivet – den här veckan är minst sagt (!) späckad. Och jag kände att jag verkligen behövde komma ikapp lite, förbereda och jobba undan. Hjälp, jag jobbar faktiskt ÄNTLIGEN med att hitta en bra lösning för att ta in hjälp med vissa bitar i mitt bolag – men allt är inte på plats ännu. Snart, hoppas jag. Håller alla tummar för att allt går i lås, det kommer att bli så himla bra i så fall…

Ville också jobba lite ikväll eftersom jag åker till Umeå imorgon bitti, flyger tidigt och landar igen i Stockholm halvnio på kvällen. Vet inte om jag får avslöja vad jag ska göra men jag… Ska ju, hmm, vara gäst ett tv-program som ligger mig varmt om hjärtat. Så mycket kanske jag kan säga?!

ebbasydow1

Och så ska jag hinna med ett snabbt möte i Umeå. Ser fram emot att också kanske hinna strosa en liten stund i stan, om det blir en lucka på eftermiddagen.

KOMMENTERA GÄRNA!

Förtroende, följare – och att själv följa sitt hjärta

Någon frågade vad jag ska prata om på min föreläsning i Helsingfors nästa vecka? Bra fråga! Temat för konferensen är sociala medier, influencers, marknadsföring och att bygga sitt varumärke digitala världen.

Jag är inbjuden för att prata om detta, utifrån mitt perspektiv. Om min karriär, om min egen plattform och om det jag lärt mig – och hur jag jobbar idag. Väljer att fokusera på förtroende, eftersom det är nyckeln till allt jag sysslar med. Det är liksom med er – som läser, lyssnar och följer – som allt börjar och slutar. Det förtroendet, den relationen, det är det viktigaste. Och förstås, att själv följa sitt hjärta och sin magkänsla. Den där magkänslan, som jag inte anser bara är en ”känsla” utan snarare en inre, supersmart kompass som består av alla erfarenheter man samlat på sig, genom livet.

IMG_0942.jpg

På konferensen tänkte jag sammanfatta i fem punkter hur jag jobbar med förtroende och långsiktighet. Det vill säga att arbeta långsiktigt med mina sociala kanaler, att bygga ett förtroende och att samtidigt bygga ett lönsamt företag kring mitt eget varumärke. Det finns säkert redan massa superexpertkonsulter på plats som kan allt om exakt hur man bygger en digital succé, så jag får utgå från min själv. Eftersom jag faktiskt jobbar med detta, med mitt eget varumärke, varje dag. Högst medveten om att jag inte sitter på något facit, eller gör alla rätt. Verkligen inte. 

Å andra sidan. Tur är väl det, för utan att våga testa, ta ut svängarna och göra misstag så utvecklas man inte. Och det vore ju rätt trist också…

KOMMENTERA GÄRNA!

Förbereder inför Finland

Inlägget innehåller affiliate-länkar, alla produkter är valda av mig /

Hetsjobbar denna fredag. Är det verkligen fredag, har jag tänkt tre gånger idag redan. För det känns lite upp-och-ned eftersom jag landade igår och såklart var vaken alldeles för sent inatt, missade helt sömntåget. Bara jag blir klar med allt inför konferensen jag ska prata på i Helsingfors i nästa vecka, så ska jag försöka koppla ner stressnivån något

IMG_9152

Har på mig älsklingströja från Gant, i en skön mix av ull och kashmir. I färgen ”Eggshell”. Har den i den här färgen också faktiskt, älskar materialet. Med lite ull i kashmiren, så blir det mindre känsligt och noppigt. Håller längre = bra. Också fint med en ”löskrage” under (bästa grejen, för övrigt). Såg att COS just fått in en med ”knytblus”-krage som man kan ha under finstickade tröjor. Så smart!

Men åter till Finland. På tisdag åker jag till Helsingfors för att prata på en stor konferens, Ping Festival. Dels ska jag vara med i en panel – dels ska jag hålla ett ”Keynote Speech”. På engelska. Puh, håll alla tummar. Men det ska bli skoj, jag har en bra plan och det ska bli skoj att komma iväg en sväng till Helsingfors, det var på tok för längesedan…

IMG_9118

Armbandet som jag jämt får massa frågor om (eftersom jag har det typ jämt, kanske?!) är detta från Sophie by Sophie. Gillar att det är tvåfärgat, funkar lika bra till guld som till silver om du stylar det med andra smycken.

Nej, nu FOKUSERA på min föreläsning

Kunglig direktsändning (och ett fint minne)

Hittade den här bilden när jag letade efter något helt annat (alla dessa bilder som svämmar över mitt liv…) och blev så glad. Ingen tjusig proffsbild men jag minns känslan som om det vore igår. Minns precis den här stunden, jag var just klar med en lååång direktsändning ute på slottsbacken. Utanför Stockholms slott. Solen gassade. Allt hade gått jättebra!

2012-05-22_1337691391

Och just då kom barnflickan som hade rullat runt Marianne i vagnen dit. Marianne – fin i sin blommiga sommarklänning – sträckte ut sin små knubbiga armar där hon satt i vagnen och jag rusade bort, tog upp henne i famnen. Hon var nog mest intresserade av mammas vattenfall till silverhalsband…

Sanningen bakom dagens rubriker i Aftonbladet

Hej från London! Plötsligt, när vi promenerade bland snödroppar och knoppande gula krokusar i Hyde Park, började telefonen plinga som besatt. Det handlade förstås om artikeln i Aftonbladet idag. Om att jag bestämt mig för att inte gå tillbaka som fast programledare i Nyhetsmorgon Söndag.

Eller, om man är en kvällstidning: ”Ebba Kleberg von Sydow SLUTAR på Nyhetsmorgon (bara DAGAR efter Peter Jidhe)”. Puh, alltså. Men i och för sig, om man läser artikeln, så står det som det faktiskt är – och som jag hintade om när jag flyttade bloggen från TV4. Nämligen att…

7feaedbf-f0c0-43d4-8527-3efbfe7336bd

Mitt samarbete med TV4 fortsätter, jag fortsätter att vara en del av TV4-familjen men inte riktigt i samma form som tidigare. Jag SLUTAR alltså inte att jobba med Nyhetsmorgon.  Jag kommer att medverka i landets största, bästa morgon-tv (och få hänga med alla grymma, smarta och roliga kollegor där) framöver, dock på andra sätt. Så det är ingen dramatik egentligen.

Men för att bli lite mer personlig, vilket nånstans är poängen med att ha en blogg: självklart är det ett stort beslut. Som jag funderat mycket kring. Jättemycket. 2017 var ett omtumlande år, för mig. Den största lyckan: ett nytt liv. En så innerligt efterlängtad liten. Mina älskade tre barn, min kära Johan, att få känna sig ”får det vara såhär bra?”-lycklig och komplett. Allt är för bra nu. Men också sorg och tårar. När en kär vän, och på många sätt så viktig person för mig, plötsligt rycktes bort. Det kunde inte vara sant, fick inte vara sant. Mitt i steget, mitt i så många samtal, mitt i allting. Så förbannat hopplöst svårt att förstå, skärmen blir suddig när jag försöker sätta ord på saknaden.

Ja, 2017 var ett sådant år då vissa saker blev tydligare. Magkänslan starkare. Vi har nog alla sådana perioder i livet. Ibland lunkar allt bara på – det är toppen, underbart till och med – men ibland, så rycks man upp med rötterna lite grand. Som att livet säger: stopp! Ebba! Nu har du en chans att tänka om, växa lite nya rötter, kanske till och med åt ett nytt håll. Om du orkar, vill och vågar. 

Är så glad för din skull, att du vågar ta steget. Man ska jobba med sina drömmar”, skrev min kompis Roy i ett sms alldeles nyss. Det fick mig att le. Sant. Förstås. Om man har möjligheten, så är det ibland ens plikt att i alla fall testa att mata de där drömmarna. Det knepiga för mig är ju att EN sådan dröm är exakt det jag gör i rutan: jag älskar verkligen mitt yrke som programledare och att jobba med TV. Har så himla kul, får en sådan kick! Vill ALDRIG sluta med det! Teamwork-fabriken bakom kulisserna. Att intervjua, alla spännande möten, små som stora, att få människor att bli sitt bästa jag de där viktiga minutrarna. Direktsändning. Nerven. Att förmedla en känsla, en stämning, ett viktigt budskap. Vill också tro att jag gör det rätt bra, när allt klaffar. Men jag måste kombinera det med att skriva. Driva mina egna projekt. Inspirera. Kring livsstil, skrivande, kungligt, garderoben –  ja, och sabla livspusslet då. Här. Genom mina böcker. Och inte minst, podden och allt viktigt och underbart kul Emilia och jag arbetar med i Säker stil-projektet, just nu men också projekt vi kommer att lansera under året. Och dygnet har 24 timmar.

Så. Därför blir 2018 blir året då jag börjar mata drömmarna på allvar. Stuvar om lite grand, rensar lite för att göra plats. Gallrar. Låter projekten, idéerna och planerna få växa och blomstra. De späda knopparna men också de projekt som redan finns, i full blom, och bara ropar efter att få mera tid, kärlek och gödning.

Allt kan förändras på en sekund, så det finns faktiskt ingenting att vänta på. Ursäkta klyschorna, men om du orkat läsa ända hit: tack. Nu KÖR vi!

PS. Blir superglad för en kommentar om det är någon annan därute som känner igen sig – och som också gallrat lite, vore kul att höra!