När ska jag lära mig?

Så sitter jag här med ont i magen igen. Suck. Efter ALLA dessa år är det fortfarande så svårt. Eller svårt är det nog inte – partikelfysik är svårt – men jag är inget vidare på det. Att låta kritik rinna av mig, att ha den där starka skölden som väl borde ingå i grundkursen när man är i min bransch. Att tänka ”alla kan såklart inte älska dig, Ebba” och verkligen fatta det, banka in det hårt i mitt eget huvud…

_W9A8522_webb.jpgBlir ibland avundsjuk på exempelvis Isabella Löwengrip som får utstå förbannat mycket kritik – om exakt allt från lyxvanor till livsval och barnuppfostran – och hon verkar vara så bra på att hantera det. Hon bara kör! Hon äger skölden. Sen kan man ha åsikter om ditt och datt men den där egenskapen: att inte ta åt sig så himla mycket, och istället ägna energin åt att köra på, den vill jag ha en dos av. Hur kan man bli bättre på detta, är det någon som vet?

Vilken superkraft det skulle vara i denna bransch, där man gör så mycket olika saker. Där man förstås inte kan vara expert på allt, även om man gör så gott man kan och noggrant väljer varje steg framåt. Där alla verkligen inte kan älska det man gör. Exempelvis som när vi i podden idag pratade om livspusslet och att ta hjälp med barnen. Jag kände såklart på mig att jag skulle få reaktioner och kritik (och nej, pratar inte om kommentarerna i bloggen utan även mail). Att ”det såklart är mitt val men att jag lär ångra det när barnen blir tonåringar, vilket typ är imorgon”. Men tänkte att äsch, jag är stark i mina val. För det ÄR jag ju – och så som mitt liv ser ut, vår familjs liv, så hade det inte gått utan hjälp.

Jag jobbar mycket. Min man är VD på ett större bolag och jobbar väldigt mycket även han, samt reser en del i jobbet och har tyvärr inte varit föräldraledig alls med något av barnen. Det är ett faktum, jag (eller vi) behöver ta in hjälp och jag är så tacksam över att den möjligheten finns! Ändå gnager det, att det är sabla jobbigt med kritiken. I synnerhet när det gäller mitt livsval, min relation och mina älskade barn, såklart.

Å andra sidan är detta kanske priset jag får betala för att jobba med livstil, utifrån mitt perspektiv, mitt liv. Och för att driva mitt eget, att inte vilja vara ägd eller beroende (men då också lite mer skyddad) av en stor tv-kanal, portal eller ett mediehus? Och då är det ju värt det med lite ont i magen. Alla dagar, faktiskt. Typ till och med en sen kväll före midsommarafton. Hoppas att ni alla får en riktigt fin midsommar!

KOMMENTERA GÄRNA! Att jag är priviligerad vet jag. Men jag tar tacksamt emot alla sköld-tips jag kan få…

167 reaktioner till “När ska jag lära mig?

  1. Tänk om alla bara kunde respektera varandras val utan att döma. Kämpa på 🌸 och ha en fin midsommar, helst utan ont i magen!

  2. Styrkekramar! Känner dig ju inte, men tycker att kärleken till dina barn lyser igenom i allt du delar med dig av i podd, insta och blogg. Vi tar väl alla hjälp med att passa våra barn, i form av förskola, skola, mor/farföräldrar, dagmammor, barnvakter osv. Och att göra det är bra för barn och för föräldrar av så många skäl. Det är min åsikt iallafall. Hoppas du kan skaka av dig dessa trolls elaka ord och ha en riktigt härlig semester!

  3. Har inga sköld tips, men jag slås alltid av vilken fin förälder du verkar vara. Du skriver så fint om dina barn och jag tycker du är så respektfull när du skriver om dom. Även då det handlar om ett omöjligt livspussel så framstår aldrig dina barn som ”jobbiga” vilket jag tycker många skriver i sina bloggar, för att göra det ärligt, och det tycker jag är så hemskt för barnen. Du är ärlig och respektfull. Fortsätt som du gör, för så länge du mår bra så mår barnen bra, oavsett vad du jobbar med. Jag tycker du bara ska sträcka på dig och borsta bort allt negativt och tänka att du är helt fantastisk som både är mamma och jobbar med det du vill. Heja dig!!

    Lite rörigt men jag hoppas du förstår vad jag menar.

  4. Du är så bra som du är, det är ditt liv och ditt livspussel. Ingen annan har rätt att kritisera dina val. De som inte gillar det du gör kan väl börja med att syna sina egna liv.
    Fortsätt som du gör, läser din blogg med stort intresse och är imponerad av allt du hinner .
    Önskar dig och din familj en fin sommar, hoppas att du hinner njuta och andas lugnt.

  5. Men fina Ebba! Mitt bästa tips är att tanka på med allt positivt som motvikt, tänk logiskt hur få procent det egentligen är som kritiserar, du ser på kommentarerna här och kom ihåg att de flesta inte kommenterar, är övertygad om att de flesta som inte (orkar) skriva kommentarer är positiva. Det är de negativa som orkar hålla på för de får nån slags sjuk tillfredställelse av det och flyttar säkert fokus från sina egna misslyckanden. Eller avundsjuka. Eller så är de bara korkade när de inte kan tänka från nåt annat perspektiv än sitt eget.

    Blev otroligt peppad av bloggen idag, kanske borde jag också skaffa hjälp med hämtning istället för att barnen själva är hemma och jag stressas av deras telefonsamtal! Tack för en härlig podd o blogg!

    P.s. Övertyga dig själv om att det du gör är good enligt och till och med bra! Upprepa tills du verkligen tror. Då blir skölden starkare.

  6. Hej, jag tycker det är underbart att ni är ärliga och berättar hur ni gör i vardagen. Man ska våga ta hjälp, tycker vi lever för ensamt och tänker tillbaka förr i tiden när det alltid fanns en gammal famn att hålla ett litet barn medan mammorna jobbade på gården. Klart man älskar sina barn även om man vill jobba några timmar. De är bara avundsjuka….

    Kram och ha en solig midsommar!

  7. Heja Ebba! Tycker mycket om er podd, och att ni delar med er – inte minst om era bra lösningar att få familj och karriär att gå i takt. Har inte hunnit lyssna på dagens avsnitt, men känner igen mig i att i tid och otid få synpunkter på mina val; arbetar som verksamhetschef och har barn, och vi har hjälp hemma.
    Även om jag skulle önska att vi hade kommit längre, så får män inte dessa kommentarer.
    Det finns inte ”one size fits all”, bäst för barnen när deras föräldrar mår bra. Finns så många superbra genvägar idag som gör att det går mkt bra att kombinera barn och jobb.
    Ta inte till dig, och ffa ta inte alla fighter, bästa rådet jag fick från en av mina förebilder, som hjälpt mig mkt senaste 10 åren. Det behövs inte ens en sköld, låt det bara rinna av.
    Och fortsätt med det du tror på, det lilla jag ser är du världsbäst på att kombinera barn och karriär!!

    1. Hej Sophia,
      Vilket toppentips att inte ta alla fajter, utan bara låta det rinna av ibland. Man vet ju att man inte kan ta alla fajter med barnen men det går ju faktiskt att applicera på alla. Tack för insikten!
      Caroline

  8. Lyssnade på ”föräldrakollen”, avsnittet om mamma-bashing. Det lyftes fram att du, som arbetar med livsstil och fortsätter med det även genom dylik kritik, faktiskt gör aktivt motstånd. Att fortsätta att berätta och posta blir en aktiv motståndshandling emot de som kritiserar. Går att se det som ”skyll dig själv som fortsätter skriva” eller ”don’t let the bully set the rules”, du väljer själv.

    Hur som helst så hoppas jag innerligt att ni hittar lösningar som blir bra för er familj och att ni får lov att rå om varandra oberoende av allas tankar och idéer.

  9. Tänker att det är superbra att ni är ärliga och öppnar upp för hur era livspussel verkligen ser ut. När jag tittar på Instagram och läser bloggar undrar jag väldigt ofta hur alla hinner med allt. Att veta att alla inte gör det utan att det krävs hjälp tycker jag är superskönt och väldigt befriande. Sunt! För livet är stressigt och i perioder går det inte ihop. Fortsätt inspirera!

  10. Hej! Har inte hunnit lyssna på dagens podd än men måste bara säga att är mycket imponerad av det du gör. Är själv hemma nu med en två månaders och det är ett projekt bara att ta sig ut på dagarna. Du verkar vara en underbar mamma och det lilla jag har pratat med dig på några event även supertrevlig och väldigt engagerad i det du gör. Fortsätt med det och ta inte åt dig. Herregud, skulle man lyssna på alla åsikter om hur man är den bästa föräldern skulle man ju bli tokig. Kör ditt race, du gör det bra.

  11. Fina Ebba!
    Jag har inga egna barn tyvärr. Många tycker att jag därigenom saknar rätt att ha en åsikt. För jag förstår inte hur det är. Men det har jag ändå. Jag är snart 40 och ser så många av mina väninnor som ger upp allt för barnen och därigenom tappar bort sig själva och ibland även sin relation.
    Jag tror på starka (ja vi är starka) kvinnor som om de vill- kan balansera både karriär och barn, Jag skulle inte vara jag om jag inte fick jobba och få vara min yrkesroll och min karriär. Jag är helt övertygad om att jag inte skulle vara en bra mamma om jag inte fick vara det. Jag vet också att jag skulle vara en bra mamma även om jag gjorde det.
    De av mina vänner som rattar karriär och små barn-med hjälp så klart -fostrar barn som får förebilder. Har en mamma som mår bra (pappor får sällan den kritiken….) och får vara alla sina jag. Barnen är trygga och har mer än två viktiga vuxna i sina liv. Och pappan får minst lika mycket ansvar och tid med barnen vilket om något är en win win situation
    Min största förebild tar dessutom in hjälp med jämna mellanrum för att kunna ha ett date dygn med sin man. För det behöver de. En natt då och då på hotell i samma stad.
    Ibland känns det som att många av mina yngre vänninor ”glorifierar” moder rollen och att man måste gå all in genom att försaka allt annat. Jag känner inte igen det hos dem som fick barn tidigt, för typ 15 år sen. Jag tror att det sätter en väldig press på er som mödrar som jag inte tycker fanns innan. Jättesynd. För mig är kärleken mellan mor och barn allt även om man går all in plus har en karriär.
    Jag blir inspirerad av Annie Lööf och Ebba Busch Thor som också rattar hela pusslet. Och dig så klart!
    Så- you go girl! Och tänk vilken förebild du är för din dotter.
    Kram

  12. Fast nu blir jag besviken. Jag var en av de som kommenterade på podd-inlägget. Jag är inget troll. Jag var inte elak. Jag försökte skriva så sakligt och så tydligt som möjligt.
    Men Ebba, du tar det bara som kritik mot din mammaroll och går i försvarsställning, utan att över huvud taget reflektera över det som jag och andra faktiskt skrev om, nämligen papporna och deras roll och ansvar. Jag och andra kritiserade inte din mammaroll eller om du älskar dina barn osv, det är helt din tolkning i så fall. Våra kommenterar handlade om jämställdhet och att förstahandsalternativet till mamma är inte en barnvakt utan en pappa. Jag är en arbetande mamma, mina barn har en arbetande pappa – vad är det som är konstigt?

    Får man inte resonera och reflektera kring vad någon säger offentligt kring val i familjelivet utan att det direkt ses som osaklig kritik och mamma-bashing? Fattar ni inte att ni då dödar debatten, vem gynnar det?

    Och ni som kommenterar det här inlägget. Har ni läst våra kommenterar på podd-inlägget när ni nu skriver att vi är elaka, elaka som kritiserar en mamma, att vi ägnar oss åt mamma-bashing, att vi kritiserar Ebbas val att arbeta osv. Det har vi inte gjort, inte en sekund.

    Linnea som skriver: ”Det är de negativa som orkar hålla på för de får nån slags sjuk tillfredställelse av det och flyttar säkert fokus från sina egna misslyckanden. Eller avundsjuka.” – Vad kommer de slutsatserna ifrån, utifrån att vi som kommenterat tycker pappan är lika viktig som mamman??? Vad är det vi är avundsjuka på menar du, eller vilka misslyckanden menar du att vi har?

    Ni stödjer ju bara bilden av att det är mamman och enbart mamman som är viktig i barns liv. Varför tycker ni att mammans kärlek är den enda som räknas? Varför tycker ni inte pappan är lika viktig?

    1. Hej Elin,

      Jag hann läsa din kommentar innan inlägget plockades ner. Och blev verkligen förvånad att du istället för att bli bemött i din sakliga fråga bara ignoreras och raderas. Jag funderade också över det där med pappornas närvaro/frånvaro och kanske framförallt roll, när jag lyssnade på podden igår. Läste sedan din kommentar och hoppades på ett svar. Jag beundrar verkligen Ebba och Emilia i deras arbete och är en trogen följare av Ebbas blogg. Så många kloka, roliga och relevanta inlägg. Men att inte bemöta sakliga och trevligt framställda synpunkter och frågor, det förvånar mig. All heder åt dig Elin, ta inte åt dig.

      1. Lina! Tack för ditt svar! Jag känner, herregud, har Ebba nu till och med tagit bort inlägget!? Det är ju helt obegripligt. Jag som kände att kommentarerna inte strök medhårs, nej visst, men ändå var sakliga och lugna i tonen. Jämfört med tex Isabella Löwengrips blogg, där är ju kommentarerna stup i kvarten fruktansvärda i ton och kränkningar. Men de får står kvar. Jag vet inte, jag kanske har missuppfattat Ebbas blogg, jag har trott att den ska vara stor och öppen (som Malin Wollins, Underbara Clara och Isabellas) men den kanske mest är tänkt som en intern grej, för de nära vännerna osv och då vill man förstås inte ha massa jobbig kontakt med okända läsare.

      2. Instämmer verkligen i vad Lina skriver till dig Elin! Hann pga hetsammande och allmänt rattande inte skriva något under det du skrev i orginalinlägget men var så glad över en kommentar som var saklig och noll procent shaming. Jag tror att alla föräldrar behöver ställa sig den frågan, så att strukturerna kan belysas och på sikt bli bättre. För att ta mig själv som exempel så är vi verkligen inte jämställda på alla plan, men det betyder ju inte att man kan diskutera om varför det är så samt hur vi skulle kunna göra det annorlunda utan att det betyder att vi är dåliga föräldrar. Men för många mammor (mestadels skulle jag tro) så finns det redan en (i många fall) obefogad självkritik kring sin föräldraroll som orsakar en tolkning av andras kommentarer/åsikter som inte nödvändigtvis stämmer överens med vad som avsågs med kommentarerna. Hoppas att Ebba orkar och vill svara på din frågeställning Elin och att alla ni mammor som kommenterar förstår och kan ta till er att det handlar i stort sett aldrig om bra vs dålig förälder utan om bra föräldRAR, dvs hur kan vi alla bli bättre (från den redan bra föräldern).

        Kan hända att mitt inlägg make no seanse, men om det är så att jag inte lyckas göra mig förstådd så vet jag att det beror på ammningshjärna samt dålig nattsömn inte på mig som person😘

    2. Men vad har det med Ebba att göra? Ska hon ta ansvaret för att mannen ska vilja vara hemma? Hon utgår från sin verklighet och löser den på det sätt som fungerar bäst. Hennes man tjänar pengar som gör hela familjen fri och oberoende samt ger dem ett drömliv. Vem kan ogilla det upplägget? Den som tror att antal dagar hemma med barnen har det minsta med jämställdhet att göra har gravt missat poängen, enligt mig. Jämställdhet är inte att båda gör samma saker. Jämställdhet är att värderas lika för sin insats. Om mannens insats för familjen är att försörja dem så att generationer får ett fantastiskt liv så ska det värderas, och inte bara huruvida han gjorde samma som Ebba under småbarnsåren. Hon gör eventuellt inte samma sak som han gör i andra sammanhang? Förstår du hur jag tänker? Man kan bidra till familjen och barnen på andra sätt än genom att dra barnvagnen. I många sammanhang är det troligen en barnvakt som gör DET bäst, ingen minns det ändå. 😘
      Första småbarnsåren ska ge trygghet. Barnen minns inga konkreta saker. Efter det jobbar oftast båda heltid ändå. Är ni inte viktiga då längre? Missar man inget då längre?

      1. Lina! Tack för ditt svar! Jag känner, herregud, har Ebba nu till och med tagit bort inlägget!? Det är ju helt obegripligt. Jag som kände att kommentarerna inte strök medhårs, nej visst, men ändå var sakliga och lugna i tonen. Jämfört med tex Isabella Löwengrips blogg, där är ju kommentarerna stup i kvarten fruktansvärda i ton och kränkningar. Men de får står kvar. Jag vet inte, jag kanske har missuppfattat Ebbas blogg, jag har trott att den ska vara stor och öppen (som Malin Wollins, Underbara Clara och Isabellas) men den kanske mest är tänkt som en intern grej, för de nära vännerna osv och då vill man förstås inte ha massa jobbig kontakt med okända läsare.

    3. Hej Elin!
      Jag har inte läst kommentarerna under podden och inte alla här heller. Jag vågar mig ändå på att skriva ner en tanke som jag har, hoppas att det är ok.
      Först så tycker jag och håller med till 100% om att vi ska jobba och kämpa för att nå ett jämlikt samhälle på alla nivåer inom familjen, näringslivet, skola osv. Att män och kvinnor ska ta sitt ansvar. Med det sagt så har jag kommit till insikten att alla individer inte klarar att leva upp till det idealet i alla situationer och roller hela tiden. Min man har inte heller varit hemma mycket med våra barn. Nog för att han vill men han får inte ihop det med det jobbet han har. Jag var jättearg på honom för att han inte kunde leva upp till den förebilden av en chef som tog pappaledigt ett halvår! Men han kunde helt enkelt inte det. Det fick jag acceptera trots att det påverkade mig som arbetande mamma, och att jag inte riktigt klarade av att leva upp till förebilden som en jämnställd kvinna/mamma/feminist. Min man har däremot många, många andra fina karaktärsdrag och är en bra manlig förebild för våra två döttrar på annat vis. Kanske är det så att framgångarna i kampen om jämnställdhet inte är linjalrak utan mer kringel och krokig. Kanske måste vi leta våra förebilder där de finns och fokusera på dem och lyfta dem, istället för att kräva det av de som inte lyckas leva upp till våra förväntningar, trots att vi vill att de ska göra det?

      1. Johanna, tack för den bästa och mestbalanserade kommentaren i den här tråden. Håller med dig i allt och hoppas att övriga kommentatorer läser den och tar sig en grundlig funderare. Framför allt på de sista två meningarna. Stella i Italien.

      2. Johanna, jag förstår också att alla inte förmår, vill eller kan förändra samhället hela tiden, vare sig i stort eller smått. Men det viktiga tycker jag är att man reflekterar över sina val, vad man gör och varför. Att man inte stannar vid att tänka ”min man tjänar lite mer än jag, alltså måste jag ta hela föräldraledigheten”. Tex. Eller att man förstår vilka budskap olika val sänder, både till sina barn och till omvärlden. Att man sänder budskap till både sin dotter och till sin son.

        Arbetar man som så kallad influencer där man vill nå ut, vill både påverka människor med sina egna budskap men också sälja reklam så har man ett betydligt större ansvar än gemene man att fundera över sina val och därmed vilka budskap det sänder. Precis som att Ebba (och Underbara Clara) fick mycket skit för sitt samarbete med Kry (det inlägget togs väl också bort?) så kan sådana här budskap göra skillnad. Åt ena eller andra hållet.
        Många skriver om att stå för sina val. Ja precis, det är det detta handlar om. Bli medveten om att det är val man gör, bli medveten om hur de påverkar idag och i framtiden för ens familj men också hur det påverkar andra.
        Så med det sagt vill jag vara tydligt med att det jag och många andra saknade i podlinlägget var just medvetenheten kring valen och budskapen, inte att kritisera valet i sig. För jag respekterar verkligen att alla gör de val som den egna familjen behöver, så länge som man förstår att det är val, så länge som man förstår hur man uppfattas i sin offentliga roll utifrån de valen. För en person som Ebba har, precis som kungafamiljen eller politiker, valt att arbeta i en offentlig roll där man vill påverka människor och faktiskt också sälja reklam till dessa människor.

    4. Tack Elin och även Cecilia.
      Ebba får faktiskt skylla sig själv för att hon sätter karriärerna före sina tre barn.
      Dåligt samvete vägs tydligen upp av offerkoftan.
      Att bara hon gjort valet att få barn – inte maken är ju hennes ansvar.
      Att bli på smällen för att fånga en kapitalist är ju ett gammalt knep.
      Det anser nog även #FOTUS som inte kräver dagishämtning av Donald.
      Inget är gratis här i livet – inte för Johan heller – som ju får gilla läget…
      För satt vara störst bäst och vackrast bör man ha dessa kvalitéer
      Det har stildrottningen Emilia de Poret..

    5. Men Ebba tog bort hela inlägget, inte bara din kommentar! Det är väl inget att gråta ut eller sätta på sig offerkoftan för? Det går inte att kräva att hon ska bemöta varenda ifrågasättande kommentar. Ebba är redan väldigt öppen och i inlägget här får du ju en hel del svar. Mer än så behöver hon inte dela med sig av, det ni ifrågasätter är trots allt privata saker.

      Jag tycker att du har en översittarton i din kommentar och skulle faktiskt inte heller ha svarat på den. Då finns det andra som är lika ifrågasättande men som uttrycker sig både bättre och trevligare – där kan man få till en bra dialog. Sedan om Ebba tycker att hennes blogg är platsen för den typen av diskussion med henne som deltagare är helt och hållet upp till just Ebba!

    6. Hej Elin!

      Vill också flika in här att jag instämmer med vad du skriver och påpekar. Det finns ibland en tendens i en del bloggar, inte minst när det rör ämnen som det här, att allt som inte är hejarop eller jubel ses som bashing eller kritik när det verkligen inte är det. Det tycker jag skymtar fram här tyvärr. Att inte bara vara en ja-sägare som läsare utan faktiskt precis som du gjorde, framförde sakliga synpunkter utan någon värdering eller slug baktanke bakom (såna finns, men det FINNS faktiskt också vi som är genuint intresserade av en diskussion med argumentation om ämnen) är superviktigt. Det oroar mig också att sånt tas bort eller får klä skott för att vara något annat än vad det är, bara för att det kanske inte var vad personen ville höra. Utan det goda samtalet och diskussioner dör något.

      Ebba – var inte med och bidra till vattna ur begrepp som ”elaka påhopp” och annat. Det FINNS en tydlig skillnad mellan sådana och att faktiskt genuint vilja diskutera en fråga om man är av annan åsikt. Det blir farligt att bunta ihop det på det viset för det skadar hela debatten. Jag tänker aldrig hålla med kvinnor bara för att de är kvinnor, eller mammor bara för att de är mammor, eller vad det nu än må vara. Jag tycker det är ganska självklart. Det är inte systerskap att bara backa varandra oavsett vad. Jag håller inte med alla kvinnor per automatik bara för att de råkar vara kvinnor. Men att däremot backa deras rätt att få uttrycka sin åsikt, det gör jag till hundrafemtio procent. Den skillnaden är viktig. Man sviker inte morsor eller systrar bara för att man inte delar samma åsikter ibland. Så det så.

      1. Sophia, tack för din kommentar! Otroligt välformulerat och så himla bra! Jag blir rädd för många kommentarer här just för att det känns som att de är ute efter att döda debatten. Det är så många på temat ”fina du, du är bäst och inga ska få säga någonting som inte håller med om det”.

        Som om en saklig diskussion om val och budskap en person gör skulle ha någonting med om den personen är fin och bra och klok eller inte att göra.

  13. Bästa Ebba!
    Glad midsommar.
    Jag bara tycker att det är så himla skoj att läsa din blogg. Se bilderna på vackra Dig. You go girl!
    Som Du säger, det är ett val jag gör.
    Kommentarens om Kungligheterna bara älskar jag.

    1. Åh jag förstår inte hur jag svarar under rätt inlägg.

      Maria, har du lyssnat på podd-avsnittet? Jag förstår om man kan välja att pappan inte är föräldraledig. Men här handlade hela avsnittet om livspusslet (absolut inte bara själva bebisåren) och pappan nämns i en bisats som någon som i vissa konstiga udda familjer faktiskt gör sin del.
      Det pratas om att mamman ska jobba för att vara en förebild för sin dotter, men ingenting om att pappan ska vara en förebild för sin son.

  14. Tack för att du gör det du gör och är den du är. Så inspirerande och ärlig. Fortsätt precis som du gör. Trevlig midsommar till dig och familjen!

  15. Kära Ebba! Har aldrig kommenterat innan men känner att nu måste jag göra det! Blev så glad när jag lyssnade på podden idag och ni berättade att ni fick hjälp med barnen. Kände själv att det var så skönt att höra att ni är precis som alla andra som försöker få ihop livspusslet. Har tidigare trott att ni både har superkarriärer och alltid är med barnen vilket har gjort att jag själv känt mig lite sämre som känner att jag inte alltid hinner med allt. Ni gav mig verkligen svaret att det inte går att ha superkarriärer och barn utan att ta hjälp! Så tusen tack för att ni bjöd på detta som visar att det är samma för alla bakom den perfekta instagram fasaden som får en att tro att ”alla andra” hinner med allt! Tack! Strunt i de elaka kommentarerna (vet att det är enklare sagt än gjort) och njut av din semester!

  16. Har inte hunnit lyssna ännu men strunta i alla puckon som är elaka/troll. Det ÄR ingen tävling vem som är bästa mamman och ingen äger sanningen vad som är bäst. Lyckliga föräldrar ger lyckliga barn, vad är viktigare? Kämpa på och var rädd om DIG så funkar alla lösningar! Akta magen, den är bra att ha i ordning. Våga stoppa ibland och gasa när det känns bra ❤️

  17. Barn behöver en nära varm och kärleksfull kontakt med sina föräldrar , Så klart. Men, jag tror att barn också mår bra av att bli älskade och omtyckta av fler än bara föräldrar. Det är en rikedom att ha nära kontakt med mor och farföräldrar, mostrar och farbröder och kusiner. Barn mår bra av andra än föräldrar och släkt. Nästan alla tycker det är helt ok att lämna till förskolan men barnflickor är inte ok. Den logiken får inte jag att gå ihop.
    Jag tycker du/ni gör klokt i att ta hjälp när det behövs. Tror inte barn mår bra av föräldrar som önskar de vore någonannanstans. Sogligt när människor dömer andra och inte accepterar att vi gör på olika sätt. Jag anser att det ligger väldigt mkt i talesättet att det behövs en hel by för att uppfostra ett barn. Att ta konstruktiv kritik är inte så svårt jämfört med den här fördömande kritiken . Jag tycker det är starkt att ta upp ämnet eftersom det är viktigt. Fortsätt lev ert liv på ert sätt och jag är övertygad om att era barn har ett bra liv.

  18. Hej Ebba!
    Skickar här några välvalda fraser för att stötta 🙂 Vi vet nog alla hur svårt det är att stå på sig för det man innerst inne vet så det här är exempel på vad jag och mina vänner brukar säga till varandra 😉
    1. Du är bäst, ingen protest.
    2. Det är inte ditt fel att andra människor är sura bajskorvar.
    3. Du och ingen annan vet vad som är bäst för dig, din familj och dina barn. Nyckelordet här är att DU är den som lever ditt liv och det är DU som bestämmer. Ingen diskussion.
    4. De som inte stöttar dig, är inte dina vänner och är inte värda din energi. Lägg din energi på dem som ger dig energi.
    5. Säg nr. 2 högt fem gånger så lovar jag att det känns bättre 😉
    Stor kram!!!

  19. Heja Ebba! Ge inte upp! Det är ert/ditt liv att leva och bestämma över vad ni måste ha i er familj. Varje familj måste bestämma vad som passar bäst för dem. Så är det bara. 👍🏻 Jag hade gärna tagit in hjälp utifrån om jag hade kunnat. Tror det handlar om någon avundsjuka i grund och botten. Och sist men inte minst, tänk på alla dem som tycker att du gör något bra, fokusera på det istället. 🤗

  20. Du är så varm,kärleksfull och underbar fina Ebba,och en underbar mamma till era fina barn. Var i din egen kraft,ta inte in andras dåliga energier,tänk dig att du har ett gyllene skal omkring dig som skyddar dig från negativa energier och kommentarer. Det tipset hat jag fått från min väninna som är healingterapeut och det fungerar så bra.
    Kram❤️

  21. Äh, Ebba, det är bara gamla besserwissertrynen som mååste tycka nåt för att rättfärdiga SITT liv. Trä visuellt en tunn ”vit ballong” över ditt huvud och hela dig. Däär är du, skyddad-bara fortsätt le, alternativt titti ut i det blå…när du markerar ditt ointresse. Svara bara hm hm va . När det känns jobbigt, knacka dig nånstans (handen) och tänk Tankesnurra-Tankesnurra. För sån är hjärnan, den fastnar i tankesnurror, som kan stanna för evigt. Meen, du får bort! Tankesnurran med knackandet, sån är hjärnan också, rätt dum… Du är värd all framgång-lycka&respekt! för dina val. Och till sist: bryy dig inte om vad någon mäniska säger. För de betalar varken din hyra eller ger dig själsfrid. Såde’så ⚘ Maggan i Mölndal

  22. Du gör det SÅ himla bra även om jag som har fyra barn och gjort karriär och styrelseuppdrag ibland känner att jag kanske prioriterade fel. Har en dotter som när hon blivit större säger att hon saknat mig när jag varit borta på kvällarna och det kan gnaga. Jag har älskat alla mina uppdrag o utmaningar o föräldraledigheterna gjorde mig rastlös. Vi är alla olika och måste få göra olika val men sen ser nog kärleken till våra barn ganska lika ut<3

  23. Tack för att ni pratade ärligt och öppet i podden. Det gjorde hela min sommarstressade kväll. Jag och min man har både flera barn och karriärer och tiden är en bristvara, den egna tiden minimal. Jag har också jobbat med barn under armen på ren vilja som jag ser att du gör så ofta. Hjälp är det som gör att det går runt på något vis och så ofta möter jag avundsjuka, nyfikna frågor som känns närgångna och får en massa åsikter jag inte bett om. Ingen kan någonsin sätta sig in hur andra har det och det finns något enormt naivt i att tro att de flesta andras jobb är enklare än vad det är – att det inte ligger hårt arbete bakom det allra mesta. Ni pratade ur ert perspektiv – just i den diskussionen var papporna sekundära även om jag inte på något vis tror ni förringar deras insats. Keep on being Ebba och ha en fantastisk sommar!

  24. Hej!!
    Tycker gör ett underbart jobb med både barn och allt son du håller på med!
    Kvalitets tid är mycket bättre än kvantitets tid tycker jag, har jobbat mycket när mins barn var små, dom ör vuxna nu. Dom mår bra och vi har en fantastisk relation, det handlar om just det, vilken relation man skapar till dina barn.
    Ha en skön semester och midsommar 💕

  25. Hej Ebba!! Har inte lyssnat på podden ännu men för mig är inget mer tydligt än att dina barn har två fantastiska förädrar som älskar sina barn och är fantastiska rolemodels!! De verkar också ha många andra fina personer i livet, de har det helt säkert helt toppen och har de bästa förutsättningarna här i livet för att lyckas! Med mig själv har jag också lätt för att ta åt mig och analysera andras kommentarer men kanske det bästa är att tänka på det som om det man gör vore någon annan och då inser man ju att man gör helt rätt 😊 Du är en stor inspiration!!!

  26. Hej Ebba! Jag lyssnar ofta på er podd och jag vill börja säga att jag tycker tycker att ni, och det ni gör, är toppen! Det är alltid svårare att hantera negativa kommentarer och man tänker alltid mer på den enda tjuriga man fick än på alla de positiva. För ett antal år sedan när jag gick igenom en jobbig tid fick jag tipset om en bok som heter ”Vem är det som bestämmer i ditt liv” av Åsa Nilsonne, psykiatriker. Den boken går ut på att man ska se på sitt liv som att man har en inre teaterscen där man själv är ”teaterregissören” och alltså själv bestämmer vilka människor som ska stå mitt på scenen och ha en stor roll samt de som bara ska ”stå i kulissen”. Detta förhållningssätt hjälpte verkligen mig, boken rekommenderas varmt! Hoppas du får en härlig midsommar och att du får möjlighet att koppla av! Vill återigen passa på att understryka hur givande jag själv – och många med mig – tycker det är att följa dig igenom karriär, nattvak med febriga barn och livspussel i övrigt. Gör din grej och det som är bäst för er och låt de som tycker en massa stå i kulissen;-)

    Vänliga hälsningar,
    Carin

  27. Hej Ebba,
    Jag har följt dig flera år och du är en förebild för många kvinnor. Jag har själv av olika anledningar arbetat deltid i flera år och detta har jag fått skit för. Det spelar ingen rolll i vårt samhälle om man jobbar för mycket eller mindre så tycks många ha åsikter om detta. Jag tycker att du ska köra ditt race. Skit i vad alla andra tycker. Det kommer alltid finnas de som har åsikter om hur du lever ditt liv. Du och din man bestämmer ert liv och ingen annan. Kör på Ebba!!!! Jag önskar dig och din familj en skön sommar.

  28. Tycker att du är en fantastisk inspirationskälla och det framgår i alla dina kanaler att barnen är viktigast.
    Jättebra att du talade öppet om att ni tog in barnvaktshjälp för att få ihop livet. Att ni gör det betyder ju inte att ni inte vill vara med barnen. Gillar att ni är så ärliga, tror många med mig bitvis känner igen sig i det ibland jobbiga livspusslet. Glöm inte att du är fantastisk.

  29. Meditation har gett mig en väldigt bra sköld. Kan varmt rekommendera den teknik Art of Living lär ut. Gör man den regelbundet så är det som att en klokskapens ostkupa sänker sig över en. Underbart, när man väl får till rutinen. Men man kan också bara ta för vana att göra den då och då och det har också effekt.

    Sen tänker jag så här. Ditt liv, och hur du lever det med kärlek, karriär och familj, är det allra viktigaste för dig. Lev det livet utifrån ditt hjärta -precis som du gör – och lev det inte för att på bästa sätt navigera mellan vad alla dina följare tycker och har åsikter om. Livet kan du välja själv, följarna väljer dig – de kan du inte styra över. Och vill folk snobba sig och kommentera dina livsval på ett nedlåtande eller mästrande sätt så är det svårt att hindra dem..tyvärr.

    Vi är många som stöttar dig och får supermycket inspiration av de livsval du gör. Jag tror att så länge du väljer med hjärtat så blir det bra. Och samtidigt vågar vara ärlig med vad ditt hjärta vill, till exempel till J, så att ni tillsammans får underbara dagar tillsammans. Heja dig, du är grym!!!

  30. Hej Ebba,
    Maste bara kommentera det har flodet. Har lyssnat pa podden fran borjan och tyckt att den varit bra och informativ. Men, maste anda halla med Elin lite har, OM du vill borja prata om familj, barnomsorg, barnflickor etc. sa maste du ju kunna ta del av andras asikter. Du verkar vara en alldeles utomordetligt harlig mamma och dina barn ar sakert harmoniska, trygga och kanner sig alskade av bade mamma och pappa ( och eventuell barnflicka), absolut ingen kritik pa det. Jag kan dock tycka att Elin skrev tydligt och sakligt och for mig INTE kritserande. Du har ratt, ”alla alskar inte Ebba”, det finns ingen manniska pa jorden som ar alskad av alla. Du, Ebba uttryckte ju ett visst ”gnag” infor detta att ha en barnflicka, da ar det val helt naturligt att folk kan ha olika asikter. Ingen sa ju att det du gjorde var daligt eller att du inte var en bra mamma…Tycker att det ar orattvist mot Elin att hon (plus andra som kommenterat) da ska kallas ”surbajskorv”, Besserwissertryne”. ”troll”, ”avundssjuk” mm. Samt att du da raderar hela inlagget med kommentarer. Vill du framsta som den starka kvinna du ar sa later du det sta kvar istallet for ett nytt inlagg dar du ber om berom. Vill du vara en karriarkvinna som ocksa uppfostrar tre barn och som ar ett foredome for andra kvinnor sa ”own it!” Ibland behover man hjalp, det gor vi alla, och IBLAND gar jobbet fore barnen, so what? Tycker dock att manga kommentarer har blev valdigt ensidiga och ELAKA i motsatt hall, svart att se hur det loser nagot!

    1. Cecilia, vad glad jag blev över din kommentar! Hoppas att Ebba läser den och svarar på den!

      1. Håller med här. Ebba verkar duktig och älskad av många men hon måste våga stå för sina val och inte sjunka till att radera kommentarer som i saklig ton ifrågasätter henne. Detta måste ju vara en del av hennes jobb ändå. Om hon inte kan låta bli att ta åt sig av kritik är hon i fel branch. Tuffa till dig Ebba!

  31. Jag tyckte det var befriande att höra att ni tar hjälp. Ni är människor med lika många timmar per dygn som vi andra men tycks ha kalendrar som är helt späckade hela tiden. (Måste va extra mycket nu för heeeerrregud va snabbt ni pratade i podden 😅) Tack och lov att ni behöver hjälp för annars vore ni övermänniskor. Det är ju knappast en bild som är värd att spridas och att låtsas som att ingen hjälp behövdes vore ju skenheligt. Jag önskade att fler i er position berättade om hur de egentligen får ihop det och därmed kunde ta udden av glammet.
    Själv avundas jag er som har de ekonomiska musklerna att ta med barnvakt på semestern! Så härligt att kunna få lite partid eller bara ett par extra händer.

  32. Kram Ebba ❤
    Tycker du är modig som törs stå för dina val, alla ramlar vi igenom ibland men reser oss o går stärkta vidare som oftast. Vi är alla olika o vilket val man gör är personligt. Att välja o vara hemmamamma är lika rätt som att fortsätta jobba.

  33. 5 Tips!
    1)Lägg tid på att förstå dina värderingar och skriv ner detta för känslostormiga dagar
    2)Omge dig med de som stödjer dig och som gjort liknande val men också de som valt och lever helt annorlunda
    3)Acceptera att du (som de flesta) har en del motstridiga värderingar i sig som skapar friktion
    4)Besök dina nedskrivna värderingar med öppet sinne och var beredd att omvärdera och städa ut värderingar som inte tjänar dig
    5)Du har alltid mer handlingsutrymme än du tror!

    Kram
    Jessica Petrini trogen följare av dig och SäkerStil (9 år som HR direktör på börsbolag när barnen var små. Nu egen konsult inom organisation och personlig utveckling)

  34. Hej hej!
    Så himla bra, och modigt att ta upp att ni tar hjälp när det behövs. Även om du visste att det skulle komma kritik. För idag verkar det tydligen vara ”ok” att kritisera hej vilt. Speciellt här på nätet. Till en totalt främmande människa. Märklig utveckling tycker jag. Att många tar sig rätten att vara experter på någon annans liv.
    Jag har som egenföretagare med småbarn, som dessutom tog med mig första barnet på jobbresor tidigt, jag gillar att mingla, gå på events och har fått lite pikar och kommentarer såklart. Men ofta kommer de av andra kvinnor och mammor som valt helt andra vägar. De vill liksom ändå berätta vad som är ”rätt”.
    Men enbart du Ebba och din man vet vad som är rätt för just er familj och för era barn! I alla lägen.
    Det är mitt sköld-tips!
    Trevlig midsommar!!

  35. Hej,
    Jag tycker det är intressant att folk kommenterar andras val när man inte är i den personens skor. Visst, man kan tro att man vet allt pga sociala medier men idag borde väl gemene man veta att det är en yta som avsändaren väljer? Den säger inte allt. Sen har jag en fördom att alla som klankar ner på offentliga mammor, som dig o Isabelle L, har en väldigt liten värld, typ jobbar i den lokala affären i den lilla staden, slutade plugga när gymnasiet slutade, lever för de fyra veckorna på sommaren och sina barn, semesterlyx är charter med all inclusive. Kanske är helt fel? Men vem är avsändaren egentligen på den grupp människor som klankar ner på er?
    Njut av ledigheten med familjen – era barn värderar er familj och er vardag och era minnen. Inte någon annans.
    Stor Kram!

    1. Men menar du att alla som kommenterar på en stor och öppen blogg och inte håller med bloggaren, automatiskt ”klankar ner”? Går det inte att diskutera, resonera, reflektera, ha olika åsikter, framföra dem sakligt och att båda parter kanske lär sig något nytt?

      (och jag som då var den som startade hela diskussionen bor i Stockholm och är jurist, så kanske jag bröt någon fördom :-))

      1. Och jag dom också kommenterat bor i Los Angeles och är tandhygienist, kanske också bryter mot fördomar.

  36. ”It takes a village to raise a child.” Vi människor glömmer så lätt att vårt samhälle förändras fortare än vi tror. Människor mår enligt egen utsago och enligt vårdbelastning sämre än någonsin, särskilt ungdomar. Istället för att rättfärdiggöra sina val, förklara bort dem eller tycka om någon annans liv och val kanske det vore bra att försöka analysera situationen så neutralt det nu går. Själv ser jag ett samhällsmönster som har blivit sjukt individualistiskt samtidigt som vi fortsätter vara extremt måna om att passa in. Det är inte möjligt att klara sig helt ensam som förälder. Lite lättare är det om man är två, men bäst blir det om våra barn får ett tryggt nätverk där de får möjlighet att knyta an till flera starka och positiva vuxna. Vi är i Sverige så marinerade med fokus på jämlikhet att vi lätt glömmer att det är just möjligheten att kunna individanpassa livet som gör vårt svenska samhälle så fantastiskt, inte att män och kvinnor ska göra samma lika hela tiden.

    Min livsmission just nu verkar vara att tipsa om Jonathan Haidts The Righteous Mind. Läs den och begrunda dina nya insikter. Och stå rak som en midsommarstång i ryggen! Livet är för kort för att slösas bort på att gräma sig över vad andra eventuellt tänker om ens liv. 😜

  37. När jag grubblade för mycket på vad människor tyckte och tänkte sa en av mina vänner till mig att: ”när de håller på sådär, tänk att de nog måste vara riktigt bajsnödiga. För när man är det kan man inte tänka vettigt alls, utan har bara en sak i huvudet.”
    Jag har också problemet med att jag vill bli gillad av alla.. men min väns ord har hjälpt! Åtminstone kan jag skratta lite när jag tänker på det!
    Du är en powerkvinna och supermamma!
    Glad sommar!

  38. Jag tror ändå att om man känner sig helt nöjd med sina val så kan andra inte få en att må dåligt.

    Dåligt samvete är inte farligt, det är en indikation på att man inte gör riktigt rätt prioriteringar. Man bör lyssna på sitt samvete – det är ens egen sanning.

    Själv har jag hoppat av en karriär för att vara hemma med barnen och ingen i världen kan få mig att få dåligt samvete över det. Trots att många försöker… 🙁

  39. Självklart att du måste ha hjälp Att din man inte tar ut någon föräldrarledighet låter väldigt konstigt hur tänker han låter inte så jämnställt inget som jag ska lägga mej i men du skriver ju om det då måste man kunna ha en åsikt .Sen måste du för stå att när du skriver så ofta om att du är så stressad o hur jobbigt allt är puh. Det finns många Tre o fyra barnsmammor som jobbar o sliter för dåliga löner runt om i Sverige . Men du ska inte behöva be om ursäkt för dina val o dina ekonomiska situation

  40. Jag brukar tänka att folk som orkar ta sig tiden att klanka ned på andra nog har en hel del att jobba på med sig själva. Då brukar det bli lättare att få kommentarer att rinna av 🙂

    Era barn ser ut att vara trygga små individer, alla gör vi det vi kan för att få ihop pusslet! Följer dig på alla kanaler för att du inspirera just till att köra ditt eget race.

  41. ❤️Fina Ebba, du ska bara vara dig själv och börja öva på att sortera bort bruset. Ta hjälp med livspusslet då blir du ännu grymmare och jag tvivlar inte på att allt du gör, gör du för din familj. 🤗

  42. Ebba, du är ju en grymt fin mamma. Det lyser igenom på alla sätt och vis och jag tycker det är så bra att du och Emilia vågar prata om att ni tar hjälp ibland. Försrår inte att det ska va så stor grej 2018!!! Upp med skölden och stå emot! Både du och Emilia är grymma på det ni gör och roliga. Tack för allt ni gör.

  43. Så här är det. Fast du generöst delar av dig av ljuvliga bilder och kloka skrivna rader, känner inte vi som följer dig egentligen. Ta ett djupt andetag och kasta surfis kommentarena från tråkisar över axeln. Heja dig!

  44. Hej
    Jag tycker du är en jättebra förebild för mammor Ebba, och du är balanserad i det du gör. Jag tar själv hjälp med mina två små barn och det jag gör är att jag lägger ej stor vikt på vad andra tycker och tänker. Och försöker att inte göra samma sak mot andra som till exempel är hemma med sina barn. Jag känner mig bäst själv och mår bättre med att jobba och sen komma hem och vara med barnen. Ingen känner dig bättre – kom ihåg det. Kör bara kör. Lite på dig själv mer. Hoppas det hjälper. Bäst!

  45. Du är grym Ebba 💜 Under flera år så har du varit en stor inspirationskälla för mig, både stilmässigt o hur du så proffsigt hanterar allt från programledarrollen till livspusslet! Heja dig 💪🏻

      1. Tycker det är så konstigt med den svenska avundsjukan, som säger att ”du är ju privilegierad” etc. Faktum är ju att du och din man JOBBAR hårt för det privilegiet, ni tjänar de pengarna eftersom ni jobbar hårt för dem och DÄRFÖR behöver ni såklart hjälp med barnen! Tycker det är konstigt när folk vänder på den kedjan och inte ser det perspektivet.

  46. Lättare sagt än gjort kanske, men försök att inte bry dig alls är alltid folk som har oilka åsikter än en själv och vissa som alltid ska lägga sig i och tycka vad npn annan borde göra istället! Du/ni gör vad ni tycker är bäst för er familj och det gör vi nog alla efter situation. Ta bara inte åt dig bry dig inte de är inte i dina skor så de vet bara npn procent men inte hela bilden och även då vem ger dem rätten att lögga sig i eller ha en åsikt?! Lev livet njut och feed your self with good energy don’t let the bad drag you down! Kram

  47. Heja Ebba! Att ni är iväg på semester nu allihopa är ju en jättebra tid att bara vara ni i familjen. Och jag upplever att du tar vara på de små stunderna med din familj och det räknas och kommer säkerligen att kommas ihåg av din familj. Jag arbetar 100% (och lite mer…) som sjuksköterska vilket folk ofta ifrågasätter att ska du inte gå ner i tid? Jag tänker att min sambo får aldrig den frågan…. i början när min äldste son var liten tänkte jag att jag ska fixa allt själv men har insett att finns det hjälp (i olika hjälpnivåer) så ta den. Du verkar vara en toppenmamma och inspirationskälla för mig och många andra. Stor kram och glad midsommar.

  48. Du gör helt rätt, så mycket kan jag säga. Otroligt att det är så svårt att unna varandra ett break, lite välbehövd egentid. Jag hör till de som tror på att man blir bättre i sin mammaroll om man ibland får vila ifrån den lite och ladda, få perspektiv, tänka färdigt en tanke osv. Tänk såhär, för varje misdunnande troll därute finns en trött mamma som hejjar på dig! Good för you att du har möjlighet för avlösning!

  49. Du är bra Ebba. Duktig på det du gör och jag både läser din blogg och lyssnar på podden med stor glädje. Här uppe i Norrbotten brukar vi säga om de många myggen ”Don’t let the bastards bring you down.” Ett ordspråk som måhända passar vid andra tillfällen i livet. Allt gott till dig och din familj!❤

  50. Jag kan mest förundras över varför folk känner så så manade att inte bara i ett kommentarsfält, utan att ta sig tid och omaket att tom skriva ett särskilt mail med kritik över någons val att använda barnvakt. Vad vill man uppnå? Hur mår avsändaren bättre om du Ebba slutat jobba ett år och varit hemma på heltid?

  51. Tyvärr har jag inga bra tips, tvärtom är jag precis lika känslig trots att jag inte vill. Vi kanske bara kan stötta varandra. I mina starkare stunder är mitt mantra ”Good enough”. Vi kör på det tycker jag. Kram fina människa och förebild!

  52. Hej Ebba!
    Att organisera omsorgen för sina barn så att de får en säker och trygg vardag är det viktigaste en förälder kan göra! Att ni tar in extra hjälp är väl det enda rätta och riktiga i er situation! Den kanske inte ser ”rätt ut” i jämförelse med den svenska normen (vad är den egentligen?) men ni måste ju få det att gå ihop i er situation. Jag har också lääääääänge jobbat och kämpat med vad som är rätt att göra. I slutändan var svaret: Det som passar OSS här och nu. Inte vad någon annan tycker. Det som passar här och nu är kanske inte vad som passar om ett år och då kan man ändra på det. Inget är skrivet i sten. Så länge barnen är glada och mår bra och är med någon de känner sig trygga med så är det den rätta lösningen. Mina barn växer inte upp efter den svenska normen, och de mår alldeles utmärkt, de vet ju inget annat!
    Jag tror alla föräldrar går runt med en liten gnagande känsla av dåligt samvete, hela tiden, i alla konstellationer av familjelogistik. Det är nog bra för då är man hela tiden uppmärksam på hur barnen mår och kan handla utefter det. Se det som din kompass!
    Utav egen erfarenhet så kan jag också med emfas säga att det är så viktigt att vi föräldrar får må bra och ha en meningsfylld vardag. Vad det nu än må vara! Annars mår vi inte bra och i slutändan mår barnen inte heller bra.
    Hur vi än gör så kommer vi också att bli kritiserade av våra barn pga våra val, precis som vi våra föräldrar, så då är det ju ändå lika bra att köra på det vi själva tror är bäst. Vi gör ju så gott vi kan!
    Trevlig midsommar och stoooooor styrkekram!

  53. Du är ju priviligierad. Det är trots allt väldigt få i Sverige som har möjlighet att ha din livsstil.

    Väljer du att tala om det så är det klart att det kommer reaktioner.

    Och många med mindre resurser tänker kanske att ”jag har i alla fall varit med min familj”. Och vill stoltsera med det, visa att de minsann också har bra liv. Blir provocerade av rikedom och framgång.

    Det är mänskligt, dags att gå vidare. Du har allt du vill. Det är du som är i överläge. Men om du skriver som ovan så öppnar du för att du inte är nöjd, mellan raderna. Att allt man försakar för att vara VD och ha toppjobb inte ska försakas. Men livet är inte så.

  54. Hej!
    Mitt barn har inga syskon. Det har dina barn!
    Och jag har varit hemma jättemycket med mitt barn! Men jag vet faktiskt inte om det enbart varit positivt! Vare sig för mig eller för honom. Jag tycker faktiskt att han växer och utmanas mera av att vara i barngrupper. Jag tror att det är bra för barn att träna socialt samspel!
    Och jag kan ibland känna att vi har roligare tillsammans när vi har kvalitetstid istället för när vi är tillsammans nästan för mycket och jag inte orkar styra upp dagarna lika mycket!
    Dina barn bor i Sverige och du har varit föräldraledig i en evighet. De växer upp i ett av världens tryggaste länder. Ni har ett sommarställe och bra förskola och skola. Hjälp av far- och morföräldrar.
    Jag skulle säga att dina barn är bland världens lyckligaste barn!
    Och det gäller svenska barn generellt.
    Svenska barn kanske behöver lite mer utmaningar och självständighet snarare än mer tid med mamma eller pappa. Svenska föräldrar är väldigt tillgängliga och engagerade i sina barn. Man behöver inte vara hemma med barnen hela tiden.
    Var du arg för att du gick i skolan? Jag gillade skolan och förskolan. Jag hade det bra där! Jag ville helst vara med mina kompisar, hellre än med mamma även om jag älskade det med. När det var en aktivitete som skavde fick jag sluta.
    Jag tror ni har en bra balans.
    Jag är känslig för kritik! Vet inte hur man skakar av sig.
    Du älskar ditt jobb! Det är lyx. Klart att du ska jobba när det gör dig glad.

  55. Tror att prata om det och outa så här avdramatiserar och gör det lättare. När ska vi alla lära oss att låta varandra vara som vi är och uppåt-puffa istället för att neråt-puffa (som de säger i bernens skola)… man kan ju vara mycket olika inom den stora ramen för vad som är ok livsval. Heja dig! Hjälp med barnen ger gladare föräldrar och gladare barn tror jag. ❤️

  56. Hej
    Väldigt tråkigt att du får kritik för att du tar hjälp. Vi var fyra syskon och mina föräldrar arbetade heltid. Vi hade nästan alltid en barnflicka boende hos oss. Ofta unga tjejer från småstäder som tyckte det var fantastiskt spännande att bo i Stockholm en tid. Jag och mina bröder funderade aldrig över att detta slulle vara konstigt på något sätt och vi har alla en mycket bra relation med våra föräldrar.
    Däremot tycker jag det är väldigt ledsamt att du skriver att din man inte tagit ut någon föräldraledighet. Min yngste bror är hög chef i en svensk bank och har tagit ut tre mån föräldraledighet med båda sina söner. Under sommaren när arbetsbelastningen på jobbet varit lägre. Han säger att det är viktigt som man att vara föräldraledig på en arbetsplats för det sänder ut viktiga signaler. Hur tror du männen under din man känner sig när de vill vara föräldralediga när deras chef aldrig är det.
    Glad sommar!

    1. Hej Victoria! Tack för din kommentar – vi hade också barnflicka när jag var liten, jag funderade inte heller över det, med två hårt arbetande men samtidigt väldigt närvarande föräldrar. Och till sist – ja, hur min mans kollegor känner, det jag kan givetvis varken svara för eller stå till svars för. Kram från Ebba + glad sommar!

      1. Du ska absolut inte “stå till svars för det”, det är väl ingen som antyder det. Men om du nu har valt att ta upp den debatten så kanske skulle du kunna svara eller åtminstone reflektera på inlägg som inte bara är ”du är bäst” och ”styrkekramar”. Der vis du har valt att bemöta kommentarer på får dig att framstå som osäker. Som andra har skrivit, börja med att fundera på dina egna värderingar, för dem ska du stå för – även om det innebär att din familj är ganska USA style traditionell.

      2. Bra där Ebba! Det är verkligen inte din uppgift att försvara din man (eller ännu värre hur hans kolleger känner sig, snacka om att lägga ansvar på kvinnor)! Min man är också VD på ett stort företag och har aldrig varit pappaledig till våra 4 barn, inte ens de tio dagarna.

      3. Blev så himla besviken på detta svar Ebba 🙁 Tycker att det är så självklart att man som inflytelserik person, vare sig man är influencer eller chef, inser att man har ett ansvar för att sätta ett bra exempel för andra runtomkring som ser upp till en. Att du distanserar dig på ett så nonchalant sätt från det gjorde verkligen att jag tappade en smula respekt för dig eftersom jag alltid trott att du är så ödmjuk och verkat öppen för duskutioner här i bloggen.

  57. Har inga tips om sköld, men jag får själv en del kritik av både vänner och familj (vilka jag nu sagt ifrån till) för att jag inte gjort de klassiska valen som kvinna, men jag tänker alltid ’f*ck ’em’ – helt ärligt, feminism och liberalism handlar om allas rättighet att välja sitt liv – det är det vi kämpar för varje dag, jag är inte ansvarig för andra ska titta på mig och tänka ’hon gjorde som jag gjort/ville hon ska göra’ – men, så skiter jag ganska mycket i vad andra gör! Så skölden är egentligen att stå upp för dina val och tro på dem – så får andra kritisera om de så vill – men, varenda människor har ju åsikt (grundad eller som oftast ogrundad) nu för tiden och det är inte alltid en bra sak …..
    bra om du tar in hjälp, jag förstår hur du klarat dig så länge som du gjort utan! Power till dig Ebba!

  58. Jag önskar respekt för allas olika val, varför tror en del att deras val är bäst, bara för att det är just deras val??
    Kämpa med din sköld Ebba, jag tycker att den blir starkare ju äldre man blir, kanske ingen tröst just nu, men…💕👊🏻

  59. Hej Ebba
    Var stolt över det som du åstadkommer, i alla de olika roller som du har och som definierar dig om vem du är! Det är det som dina barn får se och kommer att ha som förebild. En människa som gör och arbetar med det hon älskar. En människa som gör allt för att sina barn ska få ha det så bra som möjligt, en människa en mamma som älskar sina barn över allt annat på jorden och det vet de.
    Jag arbetar som skolledare och när jag började som det så var min dotter 8 (idag är hon 19 och tog studenten) då fick jag höra av andra människor hur synd det var om henne för hon var så mycket ensam och lägg till att hon också är adopterad. Det värsta var nog att vi tog in städhjälp (bästa val jag har gjort, det gjorde att fredagarna kunde vår lilla familj på tre och en hund ägna kvällen åt mys) för städa det kan man själv…
    Min dotter är i dag en självständig ung kvinna, trygg i sig själv . Vet vikten av att gå sin väg att göra det man mår bra av. För hon har sett sin mamma göra det hon mår bra av , och det säger hon och hon vet att hon är mitt och min mans allt.
    Det, Ebba är det som dina barn kommer att ha med sig genom att se sin mamma göra det hon tycker om, det som hon brinner för!! Jag har en känsla av att du går all in oavsett om det är en ny bok du skriver, ett nytt podd avsnitt, ett barnkalas eller en sommsrläxa som du stöttar din dotter med! Det är DET Ebba som dina barn kommer att ha med sig genom sin barndom in i ungdomen och ut i vuxenlivet!!
    Kämpa på (att man ens ska behöva skriva det!!)
    Ha det underbar och njut av det du gör!
    Varma Hälsningar
    Camilla

  60. Sköldtips:

    Jag har såväl barn som jobb och får också kritik som alla andra. Såklart inte samma mängd kommentarer som du. Men ändå.

    1. Tycker du du gjort rätt val så stå för det. Om du inte känner själv att du gjort rätt val, gör annorlunda för annars har du ingen chans. Skölden kommer först och främst från att du är säker på dina val just nu efter dina förutsättningar och situation är rätt. Måste man vara så säker? Nä. Men man måste kunna stå för det. Typ: jag är osäker på att det är rätt men så himla fel kan det inte bli så jag kör såhär nu. Förklara aldrig mer än så. Vill någon ha mer förklaring är den snokig.

    2. Jag jobbar till 95% med män. När jag får kritik som handlar om barn, prioriteringar eller livsstil med syfte att ge mig dåligt samvete eller övertyga mig om varför kommentatörens val är de som är rätt, tittar jag på närmsta kollega och funderar på hur han hade reagerat. Hittills har jag inte kommit fram till något annat än: han hade inte fattat att det är kritik/blivit förbannad/idiotförklarat avsändaren och gått vidare. Varför ska jag då bry mig mer? Även ångest och dåligt samvete ska fördelas jämställt:)

    3. Sluta skriva om det. När du skriver ett inlägg som detta har du spenderat allt för mycket tid att tänka på detta. Och du låter det komma in i dig, reflekterar över det, låter det gnaga. Du verkar inte kunna låta bli att läsa, gör det då och skriv istället om varför du gillar ditt jobb eller vad det är du nu lägger din tid på:) Du vinner inget på att visa dig sårbar, kommentarer skrivna för att ge dåligt samvete har då bevisats att de träffar och gjort ont. Gör inte så mot dig själv.

    4. Kommentarer som direkt eller indirekt även handlar om din man forwardar du till din man. Visst ni är gifta men han är en egen person som får hantera sina egna val- de ska inte du försvara. Hur reagerar han på kritik om honom eller era familjeval som kommer på din blogg? Får ont i magen? Skriver svarsinlägg? Nä, det har inte hänt väl? Så varför ska du bry dig?
    (Samma gäller kommentarer från din mans släktingar-har svärmor synpunkter på något-be henne ta upp det med sin son istället)

    Lycka till

  61. Jag brukar tänka att det inte handlar om mig egentligen, utan att personen har en dålig dag, är missnöjd med sitt eget eller att det hänt något som gör att hon/han är upprörd. Sen tänker jag att jag önskar den personen lycka till och sen försöker jag släppa det. Inte lätt, man får öva!
    Lita på att du vet bäst vad som är bäst för dig och familjen. Och ha en fin midsommar! Stor kram

  62. Har själv gått igenom olika jobb och folk ska alltid lägga sig i hur man utför arbetet och hur man uppfostrar sina barn. Har tyvärr inget tips på någon bra sköld då jag tar åt mig mycket av kritik själv. MEN som du skriver om man står o vet varför jag gör som jag gör så får man väl helt enkelt lära sig att ”skita i” (ren skånska) vad andra tycker och köra på. Ett litet tips ..när jag själv blir galet irriterad på någon som måste lägga sig i mina val så brukar tanken ” ähhh de har väl något stort jävla problem med sig själva så de måste ta ut det på mig ” dyka upp och ja vem är egentligen så perfekt att de kan klaga på någon annan. Önskar dig en härligt midsommarafton 😀😉

  63. Kära Ebba! Jag tycker inte ens att ämnet borde tagits upp. Man får ju uppfattningen att det är en sten som skaver hos er båda. Vi förstår ju att ni har möjlighet att ha barnflicka. Den ekonomi som ni har medger detta. Och ingen är väl egentligen förvånad. Njut av att det funkar!

    Ni kan ha det och väljer att ha det. Inget att reflektera över tycker jag.

    Skaka av dig och gå vidare.

    Vi som lyssnar på er är nog rätt ”vanliga” och kan varken köpa en klänning från Loewe för 12000kr eller ha barnflicka men vi älskar ju er!

    Fortsätt och förgyll våra dagar!
    Kram
    Helen

  64. Att du tar åt dig av kritik, visar att du är, trots dina enorma framgångar, en levande, äkta, inkännande människa! Respekt!

  65. Det är bara att låta det rinna av som på en gås.
    Att vara småbarnsmamma i Sverige idag är lite ”damned if you do, damned if you don’t”
    Alla tycker sig ha rätt till åsikter men sanningen är att man faktiskt inte har det. Låt alla sköta sig själv och lägga upp livet som det passar en bäst. Det finns inget universellt ”rätt eller fel”, det är helt individuellt.
    Kör så det ryker!

  66. Hej Ebba! Jag tror magontet kommer inifrån och att du delar det med tusentals andra kvinnor i vår generation oavsett blogg/insta/följare etc. Jag lämnar också tre barn och åker till jobbet 10h varje dag, har ont i magen över det men vill och kan inte sluta jobba just nu. Ger mina barn allt jag kan resten av tiden och ser på dem att de är trygga glada barn! Har bestämt mig för att inte lyssna på äldre kvinnor i just denna fråga. De med nu utflugna barn åkte inte till vd jobbet kl 06 och gjorde de det fick de allt höra hur oansvariga de var…och vill skjuta det dåliga samvetet vidare. Och annars hacka ner på dagens småbarnsmammor. Här går förståelsen isär och tiderna ändras, jag orkar inte sålla ut de få välmenande äldre som vill men sällan kan förstå helt, så jag diskuterar enbart livspusslet med andra 30+kvinnor.

  67. Jag tror att det är samma tokstollar som skriver på alla bloggar, dvs det är inget personligt mot dig (även om man givetvis alltid känner så när något riktas mot en själv). En del människor mår mycket psykiskt dåligt och det kan ta sig flera uttryck. Bl.a. missunsamhet och mobbing. Självklart kan du ta hjälp med barnen. Behövs ej ens motiveras varför. Självklart kan du det. Jag brukar tänka att ingen av de dåliga människorna som säger något taskigt till mig nu kommer vara i mitt liv om 30 år, därför är det verkligen helt värdelöst att fästa något värde vid tokars ord. Glad midsommar <3

  68. Vill bara avsluta min kommentarsmängd med att jag nu såg också att du fått mail i ämnet, det kanske alltså inte bara var min kommentar på poddinlägget som fick dig att reagera så starkt. Jag försökte ju verkligen vara nyanserad så jag blev ju förvånad över om min kommentar leder till att hela inlägget tas bort. Men så var det då kanske alltså inte.

    För att vara tydlig till dig och andra. Min kommentar handlar inte om dig som mamma. Läser man in kritik i att du skulle vara en sämre mamma så tycker jag man inte kan läsa ordentligt. Det var inte det kommentarerna handlade om – alls.

    Men som avslutning, det är väl möjligt att ha en blogg utan kommentarsfält om man inte är intresserad av diskussion med sina följare. Jag hade väl trott att det var läsarna som bidrog till en stor blogg men det kanske jag missuppfattat. Men jag blir lite less om debattklimatet idag inte ens klarar sakliga kommentarer utan då direkt ska ses som kritik, ”nedklankande”, ”mamma-bashing”. Det tycker jag inte är schysst mot någon.

  69. Kram på dig Ebba och heja dig💞 Barnflicka- se det som att det är din man som hon täcker upp för i hans frånfälle. Du är ju redan med barnen mest, resten av tiden är ju hans ansvar om han inte varit föräldraledig, så se det som hans vikarie och inte din, du verkar ju redan göra allt och lite till. Sen hänvisar jag till psykologerna som säger att vi aldrig varit så ensamma och isolerade i vårt föräldraskapsom nu, jfr äldre tiders generationsboenden/byar, så inte konstigt att vi behöver hyra in händer och fötter när det behövs. Och trygga vuxna kan inte barnen få för många av❤ Så pm du bara mår bra så är det ju jättebra löst och lägg ansvaret för barnens ev minskade föräldratid på din man. Kram och glad midsommar på er😙

  70. En undran hur kan ni veta hur Ebba är som mamma supermamma är inte flesta supermammor 😀 känns konstig att man skriver så alla gör väl så gott de kan ibland räcker inte det Ebba tackar för alla positiva gull gull kommentarer men läsa alla de andra de kan kanske menar mer väl man får passa sig för JA sägare

  71. Hej! Din pod följer jag dessvärre inte! Jag blev så glad, närjag läste om skrivprojektet, som du har gett din dotter över sommaren. Du imponerar av att vara både vara mamma till tre små barn och yrkeskvinna i hetluften och offentligheten. I egenskap av mormor blev jag inspirerad av skrivprojektet, så jag tänker ge mitt barnbarn samma sommarläxa! TACK!😊

  72. Du verkar ha svaret själv kloka Ebba: bara träna på att minnas att alla kan inte gilla en till hundra procent, och att det är okej! Och samtidigt komma ihåg att det är otroligt, otroligt många som gillar en. Många är vi här på andra sidan skärmen, och ännu viktigare: många är dina nära och kära.

    En annan sak som jag tycker kan vara bra att komma ihåg: för att ta in positiv feedback krävs ca fem gånger så många positiva kommentarer som negativa. En syrlig kommentar fastnar helt enkelt lättare, det är så vi fungerar. Vi måste reagera på negativa saker/risker/faror för att överleva, i alla fall förr när vi bodde i grottor – men att veta det här tycker jag hjälper mig! Vi är programmerade för att reagera mer på negativitet än på positivitet. Allt det här vet ju du också, men ibland är det skönt med en påminnelse 🙂

    Jag önskar dig en fantastisk midsommar, och ser fram emot fler härliga poddar med en av mina absoluta favorit-influencers! Kram Amanda

  73. Jag tycker att det är bra att ni berättar att ni tar hjälp. Om man ska klara allt går man in i väggen. Sedan har ju tyvärr inte alla råd att ta med sig en barnvakt två veckor till LA😉 men det förklarar ju och andra sidan hur Emilia kan göra så mycket på egen hand och ensam med maken. Jag tror inte barnen kommer att må dåligt av att man tar hjälp då och då. Det är bättre än att ha en stressad förälder. Du gör ett bra jobb Ebba både som mamma och ”Ebba.”

  74. Alla tycker alltid något. Försök skriva ner dina värderingar och dina val. Skriv ner var du får och inte får, vad du valt och vad du har valt bort. Du kommer då se att du valt rätt, precis det som fungerar och passar för dig. Sätt upp listan på spegeln, lägg en lapp i plånboken, läs den ofta så du blir påminns och sakta med säkert så kommer du ha en bra och fin sköld 🙏🏻🌸💗

  75. Lätt för mig att säga att du inte ska bry dig men vad jag kan se som följer dig är du en fantastisk vän, mamma, kollega och allt man nu kan vara. Men framför en fantastisk kvinna.

  76. Gå och tala med en terapeut. Tror inte att det blir bättre annars. Till en person utan ” närhetskoppling” En bra psykolog. Lycka till

  77. Hej Ebba!
    Stor styrkekram till dig. Du är en stor förebild för kvinnor som inte vill behöva välja mellan olika saker i livet.
    Barnen kommer älska dig livet ut. För att du vill utveckla dig och vara med din familj.
    Lyssna inte på kritikerna. De gör inga egna val utan väntar på att livet ska komma till dem.
    Jag tycker du är rolig och smart! Fortsätt med Det!

    kram från Sofia ( och Port Soller, Mallorca)

  78. Varje famlilj har rätt att göra sina egna val efter sina behov
    Strunta i avundsjuka människor som inbillar sig veta bättre
    Fortsätt njut av livet med din familj

  79. Jag har inte kommenterat, men ville tacka dig & Saker Stil podden for gardagens inspirerande podd (och hade faktiskt tankt emaila er och tacka!).

    Alla lever inte lika och alla vill inte leva lika – det ar val det som ar det fina med vastvarlden – att vi ar fria att valja hur vi lever? Jag onskar sa innerligt att folk accepterade att olika ar bra och att vi alla gor vart basta utifran vara egna forutsattningar.

    Vad sjutton har nagon annan att gora med hur du/vi/vemsomhelst lever sitt liv? Det ar ju i alla fall lite skrattretande att nagon skulle anvanda sin tid/energi att kritisera en annan manniskas livsval (eller ge ”valmenta” rad) – man tycker ju att det reflekterar mera pa dem an pa den som blir kritiserad, eller hur?

    Sa tack igen for att du delade med dig av hur du lever ditt liv. Good for you plus inspirerande for manga (inkluderande mig!). Heja dig!

  80. Alla gör vi så gott vi kan utifrån våra förutsättningar. Att ta hjälp är inte en svaghet utan en styrka i att se att detta klarar jag inte själv. Att ta hjälp med livspusslet är det nog fler som skulle vilja göra men kanske inte har möjligheten till.Idagens samhälle ligger prestige i prestation. Vi har bara ett liv. Och vi är inte odödliga.

  81. Jag vill bara ge dig en sån där stor och varm mammakram! En sån som tryggar och lugnar och ger känslan av att det är ok att det känns tufft nu med det ena eller andra. En sån som ger perspektiv och insikt i att allt blåser över och att det är glömt om nån vecka eller två eller kanske en månad eller så. För så är det! Jag brukar försöka låtsas att jag är i framtiden redan nu och att saker då har blåst över 💗👍🏻🍓

  82. Ebba, underbara kära Ebba!!
    Som 19 åring drog jag till Paris o var barnflicka, den familjen hade en tjej 24/7 365 dagar om året och så mig 24/7 juni-sept.. Ett tvillingpar på 6 mån och en treåring OCH denna mamman jobbade ”typ lite då o då”!
    I Sverige, jäntelagens land, ska alla vara inom fyrkantiga ramen för att passa in och alla ska helst göra samma likadant.. Vem är det som ska bestämma vad som är bäst för er familj om inte Johan o Du?
    Att ni i Sverige har valet/möjligheten till långa föräldraledighet är superbra men det är allas enskilda val!
    Som barnlös & okänd kanske jag inte har några bra förslag eller tips men jag anser att du är en SUPERPOWER mamma och om jag kunde vara som dig om fem år skulle jag vara så glad !!
    Dom som klagar borde se sig om i världen och se hur kvinnor gör, i många länder har man mellan 2-6mån ledighet!
    Dessutom, vem vill vara på en sandstrand full med berusade svenskar när man kan vara bland klippor och klart vatten när man är på Mallis??!!

  83. Stå upp för dina val Ebba. Det är bara en myt att två personer i Sverige kan göra karriär utan betald eller obetald hjälp. Sök reda på hur de få karriärkvinnor förr fick sitt puzzel att gå ihop. Räcker att läsa Astrid Lindgren eller Karin Larsson på Sundborn. Räcker inte med dagis och tvättmaskin. I resten av världen är det OK men i detta landet är det FY. Säger till min dotter och hennes familj som ska gå vida med karriär i Asien: Ta all hjälp ni behöver! Vi som är mormor och morfar åker idag i skytteltrafik Skåne -Stockholm för att få trebarnspuzzlet med pendling jobbresor och hundar att gå runt. Tror förresten också jag vid tillfälle hörde Ingvar Carlssons fru prata om hjälp hemma. Tack för bra blogg och ha en skön sommar och håll huvudet högt.

  84. Hej Ebba, egentligen behövs ingen sköld, det är nämligen omöjligt att göra (alla) andra nöjda. Onödigt att ens försöka. Så långe ens val inte skadar andra så är det rätt och vettigt att göra dem så att de passar ens egen familj. Du och Johan är inte skyldiga andra någon förklaring. Så länge ni är överens om era val och har barnens bästa i åtanke så är det rätt. Rätt för er familj. Andra gör annorlunda val enligt vad som är rätt för dem. Enkelt, så varför så svårt … <3 Kram!

  85. Det som känns rätt i ditt hjärta är rätt för dig och din familj.
    De som skriver taskiga kommentarer är oftast människor som har låg självkänsla och självförtroende som mår bra av att racka ner på andra.
    Skumma bort dessa kommentarer och fokusera på de välvilliga. De andra vill bara såra.
    Att diskutera och fråga är en sak men att ”skjuta” elaka pilar bara i sårande syfte är inte ok.
    Tro på dig själv och lev ditt liv som du vill.
    Kina

  86. Vad är det för idioter som tar sig tid att maila elaka mail till andra människor? De kan ju inte må bra/vara lyckliga!! Fruktansvärt! Klart du inte kommer ångra någonting! Stå för dina val! Var stolt över att du gör det som är bäst för dig och i längden gynnar det dina barn! Så typiskt svensk jantelag! Man behöver inte vara med sina barn 24/7 för att vara en bra mamma. Sådan kritik riktas aldrig mot män! Jag har aldrig förstått varför släkt skulle vara bättre än barnvakt, en barnvakt kan vara minst lika kärleksfull! Jag bor i USA med en man som jobbar jämt och jag har självklart hjälp med både barn och hus. Och jag jobbar inte ens! Här i USA är det ingen kvinna som behöver ha dåligt samvete för att ta in hjälp! Finns ingen som jobbar som inte har hjälp med barnen före och efter skolan samt med hemmet! Stå på dig! Bästa feminist-gärningen att ni pratar om det i podden!

  87. Men Ebba, helt ärligt vi är ”bara” två heltidsarbetande föräldrar och vi tar all hjälp vi kan få. Städhjälp, MatHem, linasmatkasse m.m. Folk tycker till om att jag tar bilen till jobbet. Att jag liksom unnar mig den lyxen, men jag känner så här, jag ska väl underlätta mitt liv när jag kan och det är som jobbigast dvs när mina barn är små. Jag har hellre en lättare vardag än en lyxig semester 2 ggr/år. Tkr du ska tänka att det är frukten av ditt hårda arbete. Tkr du nästan tar förvånansvärt lite hjälp 😂😂 jag hade kört en Isabella om tillfälle gavs❤️ All kärlek till dig

  88. Hej Ebba! Här kommer mina två bästa sköldtips: 1. Att känna sig riktigt, riktigt trygg i sina val. Att veta varför du valt som du gjort, att du utvärderat konsekvenserna och ändå landat i att jo, det är så här min man och jag vill lägga upp vårt liv. Sen får ”alla andra” tycka, tänka och skriva vad fanken de vill. 2. Deleta alla jobbiga mail. Jo, på riktigt, ner i papperskorgen med dem bara. Din energi ska du lägga på viktigare saker. Glad midsommar! 🌸

  89. Jag tycker du gör ett jättefint jobb. Ledighet med barnen och kvalitetstid räknas nog in som det barnen minns när de blir äldre!!

  90. Oj jag orkar inte läsa allas kommentarer, kanske detta redan har sagts.. Men att kommentera eller kritisera någon annans val av uppfostran tycker jag ingen har rätt till. Mina åsikter och ståndpunkter är mina egna, baserade på mina erfarenheter och min egen familjebild. Det som funkar för mig/oss kanske inte alls hjälper en annan. Så vad har jag för rätt att kritisera andras val och idéer? Inga alls. Bara för att det i detta fallet är en offentlig person som berättar om sitt livspussel så han vi ingen rätt att säga att hennes val är fel eller att någon far illa av det.
    Jag avslutar med att säga till dig Ebba, jag tycker du verkar vara en riktigt stark kvinna, en kärleksfull mamma och en positiv människa. Jag önskar dig mera kraft till en sköld om du känner att du behöver det, annars tror jag att du har styrkan i ryggraden redan. Kram J

  91. Hej Ebba!
    Det är så lätt att kritisera andra i synnerhet när det kommer till föräldraskap, alla har en åsikt. Det viktiga är att ingen vet hur det ser ut i en annan familj man får bara glimtar aldrig hela bilden vilket gör att en åsikt kring hur vi gör eller varför vi gör så inte angår någon annan. Tråkigt att så många inte förstår det. Det är väl fantastiskt att vara privilegierad och den glimt jag får från din familj är att den är full av kärlek och det är det absolut viktigaste vi kan ge våra barn. Stå på dig och stå för dina val! Det är din familj och det är bara du och din man som verkligen känner den och kan göra rätt val. Försök att ta till dig all positiv feedback och strunta i det dåliga!
    Du är bra!

  92. Jag lyssnade på podden idag midsommarafton och tänkte nu måste jag kommentera… ni gör ett fantastiskt jobb, har gett mig en hjälp till bättre garderob vid pass 50, många fina poddstunder och öppnat upp för en självsäkrare stil. Jag jobbade på som ni, har fina numera vuxna barn – fick slåss för att var kvinna som valde att arbeta och må bra. Är övertygad om att barn till glada och lyckliga föräldrar mår bra. Att ta hjälp måste vara ok så länge ni vill. Fortsätt att leva era liv på ert sätt.
    Njut av Mallorca, ett av mina paradis – mitt tips till god mat i trevlig atmosfär blir Gaudeix… kram

  93. Tänker såhär var och en gör det som passar för sin familj ibland blir det inte som man riktigt tänkt sig men man har alltid nya chanser och nya dagar att göra om och kanske lite bättre nästa gång. Vem har rätt att döma någon annan, vi alla brottas med nått och behöver verkligen inte någon annans åsikt utan heller ett tips el ett råd som hjälper i rätt riktning istället. Du NI som familj är bra som ni är❤

  94. Har hört att föräldrar aldrig varit så ensamma med sina barn som vi är idag. Tänk om vi kunde tänka att andra människor också BERIKAR våra barns liv i stället… Jag har själv haft många bra vuxna i mitt liv. Dagisfröknar, lärare, släktingar.

  95. Vilket fint kommentarsfält! Jag försöker tänka såhär: Vad är alternativet? Att jag jobbar mindre och är missnöjd med det? Jag minns hur jag längtade tillbaks till jobbet efter ett års föräldraledighet, till att fly bäbisbubblan, umgås med vuxna och prata om annat än barn. Och nu är jag ju där och saknar Lilleman ibland, men hellre det och njuta av den gemensamma tiden ihop, än att vara sur och olycklig hemma med honom hela tiden. Lyckliga barn har lyckliga föräldrar och det kan ingen annan bedömma, vad som är rätt för er!

  96. Jag brukar tänka på att förankra alla beslut djupt nere i maggropen hos mig och min man. Ja. Nu väljer vi att åka till London två dagar trots att bebisen bara är 8 månader. Nu väljer vi det här trots att människor kommer att undra och ifrågasätta. Om vi inte kan förankra valen så väljer vi annorlunda. Sen stålsätter jag mig, för det ör så djupt förankrat i oss i vad vi vill och vad vi tror är bäst för vår familj. Och vi mår bra.
    Det spelar ingen roll vad en väljer som mamma. Vi är alltid ifeågasatta så vi behöver hämta kraft ur familjen. Hjärta dig och ditt ljuvliga gäng där hemma.

  97. Tycker inte alls det är värt att ha ont i magen. Inte okej alls att ha ont i magen, för du gör som du behöver göra efter dina förutsättningar. Det ska folk ta och skita i! Tycker tvärtom det är befriande att du och Emilia pratar om det, så den som inte kan ha extra hjälp inte får en helt knasig bild över vad som är rimligt. Onödigt med en till sommarstress ❤️
    En knep av sköld kan vara att se bloggen liiiiite mer som en persona, och därmed är kritiken inte till dig. Vi läsare vet ändå inte varje detalj om ditt vardagspussel ändå. Kramn

  98. Önskar du inte tog åt dig av kritiken. Du verkar vara en fantastisk och närvarande mamma till dina barn. Genuin och äkta, det lyser igenom. Kram och ha en fantastisk midsommar!

  99. Blir lite ledsen av att läsa att man i dagens samhälle ska behöva känna en avsaknad av en sköld mot sina känslor? Det är väl självklart att man blir sårad om någon kritiserar eller är elak mot en? Bara för att socialamedier och internet inte kan förmedla kroppsspråk gör det inte någon okänslosam? Jag blir så matt på alla dessa troll som sitter och häver ur sig en det ena och en det andra till människor. Varför har man behovet av att göra någon annan illa?

    Ingen ska bli ledsen, eller behöver ställa sig till svara för sitt levene. Det är sorgligt att vissa som du ska känna att du önskar dig en sköld för att människor glömt bort att det finns känslor bortom skärmen.

    Kram på dig och alla andra som råkar ut för trollen!

  100. Tänk 10/90. Bättre att ta hjälp 10% för att orka vara så bra som du är resterande 90%!

    Jag tycker, som ni sa i podden, att det är skönt att ni visar andra att ni inte är helt omänkliga och hinner hur mycket som helst. Det är ju annars den perfekta insta-bilden man får av många….perfekt mamma, perfekt karriär, perfekt fru…osv.

  101. Många kloka tankar och peppande ord! Fint!
    Jag kan känna att även om man vill dela med sig av ”goda råd”, ”föra en mer öppen dialog”, ”diskutera gennerellt” etc etc så kanske man skall fundera på var man gör det… ebbas blogg är inte så mycket en blogg som brukar vara så här personlig och man förstår ju varför. Kommentarerna som kommer DIREKT visar ju att många har mycket att säga. Men kanske bättre att lufta dem kommentarerna på andra forum där just en konstruktiv diskussion kan föras?
    Håller med många av er som skriver att jämnställdighet idag 2018 borde kunna vara både och. Kan man ta hjälp externt, jobba med det man älskar trots att sin partner också vill göra det så är ju det enligt mig det perfekta upplägget. Ingen behöver känna att den ger upp/pausar just för att det borde vara så… för det finns inget borde. Livet är kort och mycket vill man hinna med. Lika bra göra det som får just ditt liv till att bli precis så som du vill ha det!
    Massa power till både mammor och pappor som varje dag sliter med det där jävla puzzlet! Jämnställt or not 👌🏻

    1. Håller med Helena! Om man har så mycket åsikter, anser sig ha viktiga tankar och pekpinnar kring ämnet som man vi dela med sig, gör det då i ett större forum t ex debattartikel i någon tidning. Då når man ju ut till fler. Varför göra det i detta forum? Älskar de personliga inläggen som detta som handlar om livspussel och karriär. Vi är många mammor och pappor där ute som inte skulle få ihop det utan hjälp utifrån, varesig det är mor-/farföräldrar eller extern hjälp! Heja Ebba och heja oss!

  102. Hej Ebba! Jag måste bara fråga dig en sak om ditt inlägg, jag måste ha missuppfattat dig. Du skriver om att Isabella får utstå mycket kritik och att du är imponerad av hennes sätt att inte ta åt sig av det. Du skriver ”Hon äger skölden. Sen kan man ha åsikter om ditt och datt.” Vad menar du med det sista, att man kan ha åsikter om ditt och datt? När jag läste det så uppfattade jag det som att du inte tycker att det är konstigt att folk har åsikter om Isabellas val. Du får gärna svara vad du menar, jag tror inte att du i ditt jag-får-ont-i-magen-när-någon-klankar-på-mina-val-inlägg menade att klanka på andras val, därav min fråga.

  103. Titta på dina barn och se vilka trygga, glada och kloka barn du har och landa i att du är fullt tillräcklig. Hade du inte varit tillräcklig så hade du märkt det på dem..

    Å då hade du garanterat gjort något åt det, eftersom du hela tiden gör så gott du kan.

    Jag tycker du ska vara stolt över att du kan jobba med det du älskar samtidigt som du är närvarande med barnen. Du har låånga sommarlov och kan som egen ta en semester vecka här och där under året, tänk så mycket tid med barnen.

    Vi ”vanliga” karriärlystna jobbar sannolikt lika mycket men får nöja oss med 25 semesterdagar plus lite extra föräldraledighet på sommaren och jag i alla fall känner mig fullt tillräcklig. Förmodligen för att jag inte har en publik som bedömer mig.
    Sträck på dig och tänk vilket bra exempel du är för alla oss kämpande kvinnor där ute!

    Jag vill istället bara veta mer och få mer tips som kan hjälp mig i min vardag..

  104. Den vackraste av egenskaper; att vara sårbar OCH stark!! BARA stark är enbart psykopaten, sårbarhet, fantasi och medkänsla är syskon – fortsätt framåt!!!

  105. Hej Ebba! Jag är helt säker på att du är en fantastisk mamma. Din kärlek och ditt engagemang för dina ben tycker jag lyser igenom. Det jag personligen reagerade på är männens, pappornas, frånvaro i diskussionen. Pappornas beslut gällande sina barn är naturligtvis inte överhuvudtaget er kvinnors ansvar. Men lösningen till att kvinnor ska kunna ha en karriär ligger ju väldigt mycket i att pappor ska börja ta sitt ansvar. Visst, för Sveriges topp 5% mest välbetalda så ligger en alternativ lösning i att ta in hjälp på det sättet som ni gör (inget ont om det!), men för övriga kvinnor i landet (dvs den stora majoriteten av era lyssnare) så handlar det snarare om att förändra strukturerna så att kvinnornas karriärer ses som lika självklara som mäns och att männens del av barn och hushåll ses som lika självklara som kvinnornas. Det blir i detta arbete viktigt att åtminstone adressera pappornas ansvar i denna typ av diskussioner. Ni är förstås absolut inte förpliktigade att föra denna diskussion på något sätt, men eftersom ni väljer att prata om feminism i ert samtal om barnpassning, så tycker jag personligen att det är synd att ni inte nämner det. Allt gott!

    1. Haha, kärlek och engagemang för dina BARN såklart! Inte ben 😉

      1. Ebba, om du läser det här vill jag understryka Karins reflektion. Du ber om sköldtips och andras kommentarer förutsätter att de som för in andra perspektiv är elaka. Fundera över kommentaren ovan och om du kan låta diskussionen ta fart i kommentarsfältet utan att du tar det personligt. Det handlar inte om ”att inte älskar Ebba”, om hur du faktiskt är som mamma, utan om att våga stå för de val ni gör, den hjälp det kräver men även om synen på föräldraansvar och att det går att se olika på det utan att det är en sågning av dig personligen.

    2. Å, jeg savner også at strukturen i samfunnet blir diskutert. Nå er vel kanskje ikke podden rett plass. Men når mannen ikke har hatt noe av foreldrepermisjonen med tre barn fordi han er VD. Det finnes jobber der det vil være vanskelig å ta ut et helt års permisjon sammenhengende, men at man ikke får til noe i løpet av tre barn synes jeg er merkelig. . Det finnes ministere som tar foreldrepermisjon og da bør det være mulig for en VD i det private også. Men dersom det ikke er en mulighet betyr det også kanskje at styret ikke ville ansatt en kvinnelig VD i fruktbar alder, eller en VD som er gravid. Og hvor bra er det for likestillingen? Men det kan jo være slik at familien taper økonomisk på at faren tar ut permisjon og velger å la være. Men dersom det er slik at jobben ikke gjør der mulig er det noe med strukturen som gjør at menn antakelig blir favorisert i høye stillinger.

    3. Kloka ord från Karin!!! Det är systemfelet att män inte kan ta föräldraledighet som borde diskuteras och förändras och inte att en liten del av samhället har möjlighet att ta in hjälp!

  106. att sova rikligt Vila, slappna av med bena i högt läge (lättare att slappna av för blodet och hjärtat ) tycker jag är bästa receptet på mycket av ondska och allmän elakhet .Jobba mera ,engagera sig ännu ytterligare ,springa ifrån sig själv DÅLIG IDE

  107. Det finns ingen mamma att ”basha”. Du är mamma med hull och hår Ebba. Hur ni löser ert livspussel är er ensak. Och alla med barn som har möjlighet, behöver och tar hjälp med barnen emellanåt. Är t o m bra för barnen att lära känna fler vuxna och få lite annan input och andra ”vyer”. Det berikar.
    Sedan tror jag inte det handlar om att vissa äger sköld eller inte utan om självförtroende, Att inte bry sig om vad andra tycker utan att själv ha sin bild klar (och det har du!) i hur man vill ha det,.
    Fortsätt bygg är mitt råd! <3

  108. När det gäller skriftliga kommentarer utan vänlig röst, leende läppar och mimik tolkbara för den som läser…
    …och att det man läser kanske inte är kritik utan vänligt menade råd.

    Du läste upp ett meddelande i bloggen med kritisk röst (alltså så somdu uppfattade budskapet) . Om Du skulle ha läst upp det medvänlig röst har innebörden kanske blivit en annan. Kanske är inte alla meddelanden elaka? Vissa råd kan oxå vara goooda😊

    Det jag vill åt för jag vill ge dig en sköld😀 är att du kanske läser in för mycket tolkar fel? Jag gör själv det misstaget ibland då jag är beredd på ett vasst mejl tex…

    Men, en sköld kan oxå vara att Du och din man har tänkt igenom hur ni vill leva! Var trygg i dina beslut!
    Den perfekta föräldern finns inte och våra val ser olika ut.
    Du har gjort medvetna val, eller hur! Fortsätt på din väg så länge den känns rätt. Och om du ändrar dej så är det oxå ok.

    Människor som kränker hoppas jag att du kan tänka bort. Det man inte skulle skriva som kommentar själv till en annan människa ska man inte ta in i hjärtat o må dåligt av!
    Se istället alla positiva kommentarer och värdera negativ feedback på ditt arbete (inte dina val i livet) för den feedbacken om den är skriven med varm hand kan vara utvecklande.
    Med vänlig hälsning,
    Lillemor Bae

  109. Förstår inte varför man ska lyssna på en podd om man inte delar de människornas syn på saker. Vill du ta in hjälp för att du/ni behöver måste ju du få göra det. Det har varit vanligt i alla tider, så mycket märkligt att man börjar skrika för en sån sak 2018. Du blir ju inte bättre mamma och fru för att du sliter ut dig. Inte heller min man har varit föräldraledig och det tycker jag är tråkigt men det är pga jobbet. Hos oss har det gjort att barnen är mammiga och det är svårt för pappa att gälla lika mycket. Kör på och glöm alla bakåtsträvare! Glad midsommar!

  110. Fortsätt som du gör, ni väljer ju det som blir så bra som möjligt för er familj.
    Vi har barnen långa dagar på fritids och helst hade jag velat vara hemma med dem efter skolan men livet som egenföretagare funkar ju inte riktigt med skoltiderna… Man gör så gott man kan helt enkelt.
    Njut av ledigheten nu!

  111. En man hade ALDRIG fått samma kritik
    Dags att vi blir mer jämställda !!!
    Hoppas magontet går över
    Fortsätt bara som ni gör
    Bloggen /podden / alla tv-jobben bevisar ju bara att du gör rätt
    För att klara av att hinna med allt MÅSTE ni ju få hjälp….
    KRAM

  112. Mitt förslag: läs inte kommentarerna överhuvudtaget! Jag arbetade tidigare på ett ställe där vi utvärderades några gånger per år. Tyvärr var det den negativa kommentaren som stannade i hjärtat och allt positivt liksom bleknade.
    Om det går så låt någon annan läsa kommentarerna och ta fram det positiva. Ebba du duger som du är!

  113. Hej Ebba!
    Tycker det är förlösande att ni pratar om att ni har hjälp med barnen. Har funderat över hur du orkar/hinner göra så mycket, när jag själv känner mig orkeslös och migränanfallen avlöser varann. Som du skriver, det blir antifeministiskt att inte berätta om hjälpen.
    Du är en stor inspiration och jag har följt dig länge! (Nästan läskigt länge när jag tänker efter 😉 )
    Du är grym!
    Hälsningar Emma

  114. Folk kommer alltid kommentera. Och det är inte en bra ide att stänga av. Försök istället bygga din självkänsla, så allt inte går rakt in. Tänk att det handlar mer om dem än om dig.
    Glöm inte att det är känslomässig stress som bränner ut oss o ger oss IBS, inte högarna på skrivbordet…
    Visst jag är partisk, jobbar som samtalsterapeut, men samtalsterapi är ett fantastiskt sätt att bygga sin självkänsla och lära sig att inte låta ”kritik” gå rakt in.

  115. Ok, det här kan verka konstigt, men testa!! Tänk dig (visualisera) den elaka kommentaren framför dig. Den är säkert stor och i färg. Sätt en ram på den så att du begränsar den, och sedan gör du den svartvit! Sen trycker du ihop den tills den inte blir större än ett frimärke. Sen slänger du den över axeln. Varje gång den eller dom elaka kommentarerna kommer längst fram i ditt sinne så trycker du ihop dom och slänger dom över axeln, bakom dig och fokusera på något annat. (Ett tips jag hörde i en intervju av Kjell Enhager.) Man kan behöva slänga dom bakom axeln ett antal gånger men det är det värt.
    Ps. Jag vet hur det är! Jag bryr mig alldeles för mycket om vad andra tycker. Lycka till och kör så det ryker!

  116. Det enda jag tycker känns tråkigt är att en kvinna tydligen inte skulle kunna ha din mans jobb om hon hade någon önskan att vara föräldraledig. Det känns inte ett dugg jämställt. Men det vet vi ju tyvärr att vi inte är ens i Sverige.

  117. Jag trodde, att företaget, som din man jobbar på, var ett företag i tiden. Känns konstigt att man inte skulle kunna ta några månaders föräldraledighet med varje barn i Sverige 2018. Sedan ger föräldraledigheten andra erfarenheter, som man har oerhörd glädje och nytta av både i det egna livet och i arbetslivet.

  118. Hej Ebba!
    Jag försöker tänka så här; alla familjer och människor är olika. Vi har olika värderingar, bakgrund och förutsättningar vilket leder till att vi tycker och handlar olika, vilket också är helt okej. När jag får kritik försöker jag tänka på just detta. Jag påminner mig om att det är helt okej att tycka olika och helt okej att någon tycker att jag eller min familj prioriterar fel, det är oftast bara för att den personen helt enkelt valt att prioritera på ett annat sätt.

    Sen kan jag personligen tycka att man kanske inte behöver yttra just allt det man tänker och tycker, särskilt om det sårar men om någon väljer att göra det så måste det helt enkelt bero på just den personens värderingar, bakgrund och förutsättningar så kan jag inte annat än att bara försöka tänka; ”Okej, nu tyckte den personen så” och gå vidare.

    Hoppas ni får en fin sommar!

  119. Kör på Ebba!!! Det är ert liv, er familj och ert egna pussel. Barnen tar ingen skada av att lära känna en extra vuxen person, dom tar inte skada av att lära sig anpassa sig till nya situationer eller personer så länge dessa situationer/personer är farliga för barnen. Och ni två är båda vettiga och kloka föräldrar, och ingen av er skulle vilja leva livet som ni har nu om ni märkt att någon av kidsen skulle må dåligt. Klappa dig/er på axlarna och kör på!!!! Du har hela livet på dig att umgås med barn, barnbarn och barnbarnbarn sen och du kommer njuta lika mycket av det ändå, även era barn kommer njuta av sina liv och njuter av sina uppväxter. Kör på!!!

  120. Det jag reagerade på i podden var att ni ens pratade om hur ”priviligierade” ni är och nästan ursäktade att ni har barnflickor. Det är väl verkligen inget att skämmas över? Alla gör ju ett val vad gäller jobb, fritid och levnadsstandard och det viktiga är väl att man är nöjd med sina egna val och mår så bra som möjligt den tiden man spenderar med sina barn.

  121. Du får tänka att : Jag tänker INTE låta detta påverka mig!! Och tänk det flera gånger.
    Hur bra mamma orkar man vara om man är sönderstressad och trött? Du tankar ju positiv energi från andra håll som säker smittar av sig till familjen!
    Kör ditt race och strunta i moralkärringar! <3

  122. Hej Ebba! Läste ditt inlägg, och slås av hur mycket avundsjuka och kommentarer du får eller möts av. Som lätt cpskadad får jag många viskningar, blickar eller kommentarer bakom ryggen, på grund av min gångstil. Hade jag gått och irriterat mig för det hade jag inte fått gjort annat än att jaga folk och säga till. Nä va dig själv och låt andra tycka och tänka då
    blir det enklare och man skakar av det enklare.

  123. Jag tror att ”mamma-samvetet” alltid kommer vara en Akilleshäl. Tyvärr har jag inga sköld-tips att ge dig. Däremot vill jag säga att min reaktion på poddavsnittet inte alls var en dömande sådan. Jag tyckte det var så befriande att ni berättade hur ni gör. Att ta in hjälp, inte bara med barnpassning utan även hjälp med sysslor (ni nämnde pastakokande) som möjliggör mer tid med barnen. Det jag blev nyfiken på är era erfarenheter och tips på saker att tänka på när man ska hitta ”rätt person för jobbet”. Och vad är en rimlig ersättning? Det får ni gärna göra en topp 5-lista på.

  124. Du gör det bra Ebba och är en förebild för mig, många andra kvinnor och framför allt dina barn. Jag tänker och undrar vad nättrollen gör med sin tid? Uppenbarligen lägger de en hel del tid på att ge dig och andra kritik istället för att vara riktiga förebilder för sina barn. Jag brukar tänka så. Jag är en bättre mamma när jag jobbar och med tre döttrar som vill jag lära dem att man kan vara självständig som kvinna och skapa sig det liv man själv önskar. Även som frivilligt gift och mamma. Vi som har drivet åstadkommer mer tillsammans med barnen och i arbetslivet än vi gör vid diskbänken och i tvättstugan. De tjänsterna kan man köpa in om man vill. Så – kör på! Du är bra varje dag. Kram Emma, mamma och inköpschef i Luleå

  125. Någonstans i våra Bamsetidningar finns en kort serie på temat ”man kan inte göra alla nöjda”. Alltid är det någon som kan hitta en kritisk vinkel. Brukar tänka på den när någon kritiserar mig… mailar ett foto av den när jag hittar den! Oftas brukar min sköld aktiveras lättare om jag känner att det jag gjort var genomtänkt och mitt bästa. Och apropå hjälp med barnen: jag är hemskt avundsjuk på alla som får hjälp av mor- och farföräldrar. Det får inte vi (min pappa är död, mamma för gammal, farfar sjuk, farmor busy och dessutom bor de på annan ort). FATTA vilken LYX att någon gång få hjälp med städning, hämtning, mat, en timmes barnvakt när man ska träna, äta en middag med sin partner, osv. Men vanligen kritiserar man inte föräldrar som får hjälp av morfar eller farmor? Bara om man betalar för hjälpen? Visst finns det ett klassperspektiv här men jag vet då inte om det har med just föräldraskap att göra…

Lämna ett svar till EmmaAvbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.