Mamma får inte vara sjuk (men följ henne gärna på Bloglovin’)

God morgon måndag – eller god och god. Då ljuger jag. Har inte mått såhär risigt sen senaste mjölkstockningen. Har svettats, frusit, varit så sabla trött och öm i hela kroppen. Trodde det var nackspärr på gång på plåtningen i fredags men sen fortsatte den liksom i hela kroppen?! Och den stora tröttheten. Nedan – jag på jobbet i fredags, tvungen att vila (sitta ner) på grund av tröttheten.

img_5253

Idag är det skakigt men redan mycket bättre. Å ena sidan…

* Bra tajming att vara sjuk över helgen. Tänker positiva Ebba. Jippie, missar inget jobb, inga vardagsgrejer! Man ”klämmer in” sjukdagar på helgen, himla fiffigt ju. Å andra sidan…

* Det är banne mig omöjligt för en mamma att vara sjuk! Med tre barn. Eller ett eller två, för den delen. I synnerhet på helgen. När INGEN ska iväg till förskola eller skola. Eller nånting. Inte minsta yttepytte lilla lugn i sikte. Däremot: barnkalas, handla öronmuffar, fixa och dona och plocka och göra läxan och läsa böcker och pyssla och spela. Komma ikapp i mitt kaos hemma, vilket jag ändå aldrig gör. Ouppackade väskor. Stöket, kläderna, röran. Suck. Och hitta saker-följetongen. ”Var är min sparbössa?”, ”Vaaaar är nya Nelly Rapp-boken?”, ”Var är Ipaden?”. För ”mammaaa”-scouten har liksom inte ledigt. Då. Heller. Gah! Och barn fattar ju inte heller (såklart) att mamma är sjuk. Som Ernst, 10 månader, inatt när han vaknar för tredje gången 04.23 och hans zombiemamma buffar och buffar för att slutligen ge upp. Give in. Snutt-ammade till 06.30, då han en kvart (på riktigt) före uppstigning (bråttom, bråttom till dotterns musikaluppvisning i skolan imorse, puh) naturligtvis – tjenare – sov som en sten…

* Vad en sjuk mamma egentligen behöver? Att bli rejält vabbad. Att få ligga med filt i soffan, efter en lång, varm dusch. I mjuka kläder, Insta-scrolla i lugn och ro och slumra halvt till andra säsongen av ”The Divorce” med Sarah Jessica Parker på HBO, fastän den inte ens är särskilt bra. Absolut ej under några omständigheter röra sig utanför huset. Resten av familjen får däremot (mer än) gärna röra sig utanför huset. Länge.

Till min kära omgivnings försvar då. Jag tycker antagligen extra (orimligt?) synd om mig själv på grund av tröttheten och allmänt skakiga tillståndet idag. Ska med rätta credda min fantastiska Johan för att han roddade massor (det gör han alltid, jag är gift med en utomordentligt fenomenal super-fixare), tog två av tre kids – och mamma och pappa som var häruppe ändå över helgen, de hjälpte till massor med Ernst. De är bäst. Allihop. Men ändå, känner man sig ynklig så gör man.

En helt annan grej då. En snäll läsare som tipsade om att ni måste följa mig på Bloglovin’. Eller måste och MÅSTE. Men jag blir ju himla glad då, förstås! Här kommer en länk som blev jätteful (?!) men som bör funka:

<a href=”https://www.bloglovin.com/blog/19262835/?claim=m56r49tck4k”>Follow my blog with Bloglovin</a>

Kungligt söndagsgodis

Fredagsgodis på en söndag? Jo, så blir det – om man får feber, frossa och knappt orkar stå upp. Vilket hände mig i fredags kväll. Suck, är tack och lov vaccinerad mot influensan men jag känner mig fortfarande helt SÄNKT. Skakig, huvudvärk och ungefär som en 90-åring. Blev helt kallsvettig igår, bara av tanken på ytterligare en upphackad, hemsk natt… Snyft.

Sitter nu invirad i en filt med en kopp te, Ernst sover och jag passar på att blogga. Vi börjar där vi slutade sist, med hertigparet av Cambridge – som ju avslutade sin turné i Norge:

sdltc8db48a_NormalPreview

Foto: Terje Pedersen / TT. Kate ikväll en retro-snygg, lyxig skidjacka från norska märket Kjus. Norska programmet bjöd alltså på frackmiddag på slottet, korvgrillning med norska barn och besök högst på i Holmenkollens berömda hoppbacke. Men roligast var ändå att de besökte Skam-skolan Harvtig Nissen och träffade ett gäng av skådisarna från succé-serien!

sdltc8d4a1d_NormalPreview

Foto: Terje Pedersen / TT. Det håller väl för övrigt på att skapas en engelsk version av ”Skam”? Hur som helst, drottning Maxima bjöd på en snygg look i veckan

sdltc9020ab_NormalPreview

Foto: AP Photo / Mark Schiefelbein / TT. Maxima och Willem-Alexander gjorde ett stopp i Beijing på vägen till OS. Tyvärr dåligt med bilder från besöket men lyckades hitta den här sköna, typiska Maxima-looken – och den här, nedan, från mötet med Kinas president:

sdltc909af2_NormalPreview

Foto: Ding Lin/Xinhua via AP / TT. Klicka här för att se liiite bättre bild på vad som ser ut att vara en urcool klänning, designad ac Amsterdam-baserade Claes Iversen (en variant av den här catwalk-looken).

Stackars prinsessan Mako av Japan (äldsta barnbarn till den 84-årige kejsaren) hade ingen toppenvecka. Hovet gick ut med att hennes planerade bröllop skjuts upp två (!) år. Till 2020. Prinsessan Mako förlovade sig med sin pluggkompis Kei Komuro i höstas, bröllopet skulle ägt rum i november. Eftersom Kei är en ”commoner”, så förlorar Mako sin kungliga status vid bröllopet – i Japan förlorar alla kvinnliga medlemmar av kejsarfamiljen sin titel, om de gifter sig med en ”vanlig” person. Däremot inte de manliga.

I veckan var hon ute på uppdrag, för att inviga en kalligrafi-utställning i Tokyo.

sdltc91640f_NormalPreview

Foto: Toru Yamanaka/Pool Photo via AP / TT. Däremot BLIR det ju ett till bröllop i England, eftersom prinsessan Eugenie gifter sig med Jack Brooksbank senare i år. Jippie, säger jag! Bröllopsyran i England är total!

sdltc8d62e8_NormalPreview

Foto: Jonathan Brady/Pool Photo via AP / TT. Eugenie är alltså dotter till prins Andrew och hans exfru Sarah, och därmed kusin till William och Harry. Så snygg hon är på förlovningsbilderna, Erdem-klänningen är ett säkert kungligt kort.

sdltc862f80_NormalPreview

Foto: Jonathan Brady/Pool Photo via AP / TT. Vi MÅSTE kolla lite närmare på ringen också, en rosa safir omgiven av diamanter. Bröllopsdatumet är nu spikat till den 12 oktober i St George’s Chapel i Windsor, samma plats för Harry och Meghan Markle gifter sig den 18 maj.

Kungliga kusinerna lever ett förhållandevis ”vanligt” liv. Eugenie jobbar på ett galleri i London, tidigare jobbade hon på ett auktionshus. Hennes storasyster Beatrice jobbar på ett IT-företag i New York. Ja, alltså ett vanligt liv som dock inte sträcker sig så långt som till deras hattgarderob – den, måste man säga, är ändå ovanlig:

sdlsy5c11f3_NormalPreview

Foto: AP Photo/Gero Breloer / TT. Oförglömliga bröllopshattarna, från Kate och Williams bröllop. Och förstås, på Royal Ascot…

sdlsx699e56_NormalPreview

Foto: AP Photo/Alastair Grant / TT. Här SKA i och för sig hattarna vara ”over the top”!

sdlsx62904c_normalpreview.jpg

AP Photo/Sang Tan, Pool / TT. Fjärilshatten, man måste ju älska den!

sdltc03bae5_NormalPreview

Foto: AP Photo/Alastair Grant / TT. Hatten av för det! Och vi avslutar med en ”hatt från förr” på Eugenie, här med pappa prins Andrew…

sdlsf08fc88_NormalPreview

Foto; AP Photo/Max Nash/pool / TT. Kappan! Finskorna! Gulligt! Nu ska jag snart fira med en Panodil till här, brrr… Avslutar också med att tipsa om nya podden, där jag ger mina bästa London-tips, jag försöker anlita en VÄLDIGT gammal barnvakt, avslöjar vad som säljs dyrt på mode-auktioner just nu – och bjuder på en kunglig story. Lyssna här!

Plagget som ger vårkänslor

Inlägget innehåller affiliatelänkar. Samtliga produkter är valda av mig /

Hej från dagens plåtning! Åh, vår i luften. Har precis stått och klämt på en jeansjacka som vi använde till dagens jobb. Blev så sugen. Plagget som ÄR vår för mig är verkligen jeansjacka. Måste nog kitta barnen också, titta på Lindex mini me-jeansjacka som kommer in i Ernst storlek, åh! Det enda som kanske skulle vara ÄNNU mera vår är väl randig tröja, spanade just in den här nyinkomna från Gant

Är till och med sugen på jeanskjol i vår, gärna med knappar, som den här från Filippa K. Så fin! Eller en ”jeansjacka” i manchester, älskar dessa som The Cords gör – var och spanade in dem i deras butik i förra veckan. Snabb paus just nu här, hela gänget i vårt grymma team äter lunch – jag passar på att gå igenom mailet en snabbis…

Åh, har ju en härligt maxad ”kungligt fredagsgodis” på gång, publicerar senare idag. Men nu ska jag snart jobba på här, vi plåtar för en sååå spännande projekt som Emilia och jag lanserar inom ramen för Säker stil. Pirrigt! Och så kul! Längtar efter att kunna berätta mer, håller nu tummarna för att alla dagens bilder blir precis som vi vill ha dem…

Sömnmetoden som fungerar – finns den?

Sitter här i soffan och njuter av tystnaden. Borde verkligen kasta mig i säng. Akut. Men måste bara få landa här. En liiiten stund. Trött i hela kroppen, sådär trött att det värker i rygg och axlar. Stel, lite frusen. Aj. Känns som en nackspärr på gång på hela höger sidas axelparti (lagom till stor fotografering på torsdag, oh no!) men de senaste månaderna är detta numera nåt slags normalläge. Tack vare denna lilla älskade skrutt…

IMG_3453

Här ser du kanske ”tja, en baby i en säng”. Men icke. För mig är detta en HISTORISK bild! För klockan är just nu efter tio. Ernst ligger INTE klistrad intill mig, med bröstet som napp. Han ligger i en egen säng. Kors. I. Taket. En Babybjörn resesäng förvisso, som står i vårt sovrum intill Johans och min dubbelsäng. Men han ligger där, just nu – och har gjort så i nästan en timma. Bara vaknat till en gång och gnytt.

I helgen fick jag nämligen nog av sömntortyren, det vill säga det faktum att min lillbaby ENBART somnar med bröstet och ligger intill mig hela natten. Småäter, vaknar till otaliga gånger, vänder sig, gnyr, vill snutta. Nonstop. Min trötta rygg som i ett skruvstäd, upphackad sömn i halvtimmar. Nu orkar jag snart inte mer. Så nu måste vi försöka ta tag i detta, min kära baby och jag. Har fått tips av snälla kompisar om böcker och metoder men jag mäktar inte med att läsa en hel sömnbok just nu, blir liksom matt av bara tanken. Så nu känner vi oss fram. Inatt härdade jag ut till klockan två, baby grät, jag tröstade, baby somnade om till slut, om och om igen. Johan, som skulle upp strax före sex för att hinna med ett tåg, fick sova i ett annat rum. Ingen idé att vi båda sover uselt, liksom. Nu får vi se hur länge jag orkar inatt, tar lite i taget.

Nu ska jag försiktigt smyga in och krypa ner. Och försöka somna. Inatt låg jag bara spänd som en fiolsträng och VÄNTADE på när han skulle vakna nästa gång, inte supersmart. Var en vålnad imorse när jag kokade gröt till barnen, lämnade på förskolan och sedan tog bussen ut till skolan med vagnen och dottern. Höll nästan på att somna på bussen, var tvungen att gå en rask promenad med vagnen i minusgradiga kylan för att vakna till. Den där hemska typen av trötthet efter tio månaders usel sömn alltså, den är inte nådig.

Och jo, det är mitt tredje barn – men ändå tycks jag ha glömt. Eller så är bara alla barn väldigt olika. För någon expert känner jag mig då RAKT inte som just nu. Suck. Alla ENKLA knep och tips emottages tacksamt

Den eviga bekräftelsen

Inlägget innehåller affiliatelänkar. Samtliga produkter är valda av mig /

Glada hälsningar från London – och tack snälla för de fina kommentarerna på senaste inlägget! Läste allihop nu, blev så innerligt glad i hela kroppen. Även om jag är trygg i mitt beslut, så är det otroligt skönt att få lite bekräftelse. Det är det väl alltid. I alla fall känner jag så. Ibland blir Johan nog lite MATT av att jag behöver få exakt allt bekräftat (visst VAR det en god middag, visst BLEV det trevligt ikväll, visst var det HÄRLIGT att Ernst somnade till slut? Ja, eh, ni fattar…).

Himla givande också, att läsa om andra därute som bär på liknande tankar. Magkänslan som ropar. Att våga ta ett kliv utanför vardagens ramar. För att man vill, eller för att livets pusselbitar kastats om på en sekund och förändrar synen på vad som betyder mest. Här och nu.

6191248d-93b3-4328-93f1-e54b015a1e58

Nu har vi (mamma, Ernst och jag) just ätit middag: engelska ostar, supergott bröd och tomatsallad. Måste också passa på att visa upp mina nya strumpor, som jag hade premiär på här i London: Books before Looks, från Gant. Hehe. Sugen på dessa också faktiskt…

Alltså, jag är ju så svag för grejer med tryck. Måste hejda mig själv för att inte helt gå loss på rådande T-shirtmodet med slogans (som Valentinos ”Pink is punk”-tröja, sånt hemskt ha-begär på den!). Tyckte då strumporna var så lagom, fint också när man har kortare byxor och boots. Blir liksom helt okej om det glipar lite när man sitter i ett möte. Nu handlar ju många möten jag sitter i om BÅDE ”Books” och ”Look” – men just därför gillade jag dessa!

Sanningen bakom dagens rubriker i Aftonbladet

Hej från London! Plötsligt, när vi promenerade bland snödroppar och knoppande gula krokusar i Hyde Park, började telefonen plinga som besatt. Det handlade förstås om artikeln i Aftonbladet idag. Om att jag bestämt mig för att inte gå tillbaka som fast programledare i Nyhetsmorgon Söndag.

Eller, om man är en kvällstidning: ”Ebba Kleberg von Sydow SLUTAR på Nyhetsmorgon (bara DAGAR efter Peter Jidhe)”. Puh, alltså. Men i och för sig, om man läser artikeln, så står det som det faktiskt är – och som jag hintade om när jag flyttade bloggen från TV4. Nämligen att…

7feaedbf-f0c0-43d4-8527-3efbfe7336bd

Mitt samarbete med TV4 fortsätter, jag fortsätter att vara en del av TV4-familjen men inte riktigt i samma form som tidigare. Jag SLUTAR alltså inte att jobba med Nyhetsmorgon.  Jag kommer att medverka i landets största, bästa morgon-tv (och få hänga med alla grymma, smarta och roliga kollegor där) framöver, dock på andra sätt. Så det är ingen dramatik egentligen.

Men för att bli lite mer personlig, vilket nånstans är poängen med att ha en blogg: självklart är det ett stort beslut. Som jag funderat mycket kring. Jättemycket. 2017 var ett omtumlande år, för mig. Den största lyckan: ett nytt liv. En så innerligt efterlängtad liten. Mina älskade tre barn, min kära Johan, att få känna sig ”får det vara såhär bra?”-lycklig och komplett. Allt är för bra nu. Men också sorg och tårar. När en kär vän, och på många sätt så viktig person för mig, plötsligt rycktes bort. Det kunde inte vara sant, fick inte vara sant. Mitt i steget, mitt i så många samtal, mitt i allting. Så förbannat hopplöst svårt att förstå, skärmen blir suddig när jag försöker sätta ord på saknaden.

Ja, 2017 var ett sådant år då vissa saker blev tydligare. Magkänslan starkare. Vi har nog alla sådana perioder i livet. Ibland lunkar allt bara på – det är toppen, underbart till och med – men ibland, så rycks man upp med rötterna lite grand. Som att livet säger: stopp! Ebba! Nu har du en chans att tänka om, växa lite nya rötter, kanske till och med åt ett nytt håll. Om du orkar, vill och vågar. 

Är så glad för din skull, att du vågar ta steget. Man ska jobba med sina drömmar”, skrev min kompis Roy i ett sms alldeles nyss. Det fick mig att le. Sant. Förstås. Om man har möjligheten, så är det ibland ens plikt att i alla fall testa att mata de där drömmarna. Det knepiga för mig är ju att EN sådan dröm är exakt det jag gör i rutan: jag älskar verkligen mitt yrke som programledare och att jobba med TV. Har så himla kul, får en sådan kick! Vill ALDRIG sluta med det! Teamwork-fabriken bakom kulisserna. Att intervjua, alla spännande möten, små som stora, att få människor att bli sitt bästa jag de där viktiga minutrarna. Direktsändning. Nerven. Att förmedla en känsla, en stämning, ett viktigt budskap. Vill också tro att jag gör det rätt bra, när allt klaffar. Men jag måste kombinera det med att skriva. Driva mina egna projekt. Inspirera. Kring livsstil, skrivande, kungligt, garderoben –  ja, och sabla livspusslet då. Här. Genom mina böcker. Och inte minst, podden och allt viktigt och underbart kul Emilia och jag arbetar med i Säker stil-projektet, just nu men också projekt vi kommer att lansera under året. Och dygnet har 24 timmar.

Så. Därför blir 2018 blir året då jag börjar mata drömmarna på allvar. Stuvar om lite grand, rensar lite för att göra plats. Gallrar. Låter projekten, idéerna och planerna få växa och blomstra. De späda knopparna men också de projekt som redan finns, i full blom, och bara ropar efter att få mera tid, kärlek och gödning.

Allt kan förändras på en sekund, så det finns faktiskt ingenting att vänta på. Ursäkta klyschorna, men om du orkat läsa ända hit: tack. Nu KÖR vi!

PS. Blir superglad för en kommentar om det är någon annan därute som känner igen sig – och som också gallrat lite, vore kul att höra!

En (riktig) bal på slottet!

När det droppar in bilder från en ÄKTA bal på slottet – då måste jag få komplettera kungligt fredagsgodis! Och det är faktiskt fortfarande fredag (en hel timma till här i London närmare bestämt). Foto: Lise Åserud / TT.

sdltc8d4a11_NormalPreview

Kate fick en del kritik för den här klänning, läste jag – att det blev ”för mycket” med silverbroderade capen. Jag håller icke med. Tycker det är ljuvligt drömmigt, den puderrosa klänningen är förstås från favoriten Alexander McQueen. Vi tittar på EN härlig wow-bild till…

sdltc8d49ee_NormalPreview

Drottning Sonja var 100% smashing i lila. Perfekt ju! Sonja är alltid så tjusig, i ordets rätta bemärkelse. Som drottning Silvia, dessa kvinnor har verkligen sin säkra stil.

sdltc8d4a00_NormalPreview

Och förresten, där bakom Kate skymtade vi ju Mette Marit. Vi spanar in henne också tycker jag!

sdltc8d49e5_NormalPreview

Foto: Lise Åserud / TT. Nja, jag är inte HELT förtjust i den här looken. Det blir lite väl stramt med den strikta frisyren, hade behövt mjukas upp lite med en mer romantisk, lösare uppsättning. Tycker inte heller att den höga ringningen klär henne toppenbra just här. Eller vad säger ni?