Att resa med barn – mina bästa tips!

/ I samarbete med Britax /

Minstingen och jag är ett rutinerat team när det gäller att resa. Under sina tolv första månader har han varit med mig i London, New York, Köpenhamn, Spanien, Philadelphia – ja, listan är lång. Med hans storasyster vandrade jag i alperna när hon var tio veckor. Så, fem viktiga tips från mig, när du ska ut och resa med små barn?

IMG_6378

1. Våga. Bara GÖR det! Fick ett mail från en mamma som jag blev enorm glad över. Hon hade varit superorolig över att resa med sin lilla 8-månaders flicka men peppades av mitt flängande (!), bokade en charter-vecka med sin familj och gjorde det. Och hade en underbar vecka. Nej, man måste verkligen inte resa med små barn MEN det är fantastiskt kul om man har möjlighet. Jag lovar, det löser sig! Barnens trygghet finns där du är. Människor är hjälpsamma, man kommer långt med ett leende och babyskriket på flygresan gör alltid mest ont i dina öron…
2. Kolla passet – i god tid! Kolla så att era pass är giltiga åtminstone sex månader efter hemresan och glöm inte, självklart, att även spädbarn behöver pass. Lika bra att fixa det i goood tid. Överhuvudtaget, var i goood tid. Även till flygplatsen, mycket lugnare så. Tänk på att allt tar minst en halvtimme längre än du vanligtvis hade räknat med, om du reste utan barn.
3. Hör med BVC om vaccinering – och passa på att fråga om annat du oroar dig för. Vad gäller i Spanien, hur är det med Thailand? Dricksvatten? Samt packa med ett bra litet ”reseapotek”. Jag reser aldrig utan en necessär med alvedon, febertermometer, Mildison-kräm, någon kortison-salva, näsdroppar, vätskeersättning, plåster och ”strips”. När jag har rubbet med mig, så tycks jag aldrig behöva använda det?!
4. Fyll inte väskorna med tung barnmat. Det finns små barn överallt i världen, barnmat hittar du alltid. Jag packar alltid en påse grötpulver och en påse välling, det klarar man sig på ganska (väldigt!) länge. Blöjor tar jag alltid med, räknar hur många som behövs och fyller vagnväskan.
5. Satsa på en riktigt BRA resevagn! Sist men icke minst, ett superviktigt inköp. Nu på Mallorca körde vi lättviktsvagnen B-Lite från Britax i Cosmos Black, jag är himla nöjd. Efter att ha testat olika resevagnar, så är fällbart rygg- och fotstöd ett måste för mig, så att de sover gott i vagnen…

IMG_3123

I Britax B-Lite kan rygg- och fotstöd alltså fällas helt och göra plats för en ”mjuklift” (älskar mjukliftar!) för den allra minsta babyn. Kan alltså användas redan för nyfödd. Det funkar också att fästa babyskydd på vagnen, går enkelt att klicka på. Smidigt när man har med sig babyskyddet på resan.

IMG_3043

I den spanska solen uppskattade jag den stora suffletten med UPF 50+ för riktigt bra solskydd. B-Lite funkar också bra i värmen, eftersom ”bakstycket” kan rullas upp för att få in mer luft. Även om de sover i skuggan, så kan jag oroa mig för värmen, så det är en viktig grej för mig…

IMG_1446

Andra viktiga grejer med en resevagn? Bra varukorg under. Att den är lätt, smidig och kompakt (man bär enkelt vagnväskan på ryggen) och går att fälla ihop med en hand. Jo, med EN hand, tro mig – när man står där med baby på armen på flygplatsen är det enormt bra. Och japp, de här två (av tre) männen i mitt liv var också väldigt nöjda, som ni ser på bilden!

KOMMENTERA GÄRNA, ditt bästa tips för att resa med barn?

Rekordnatten – vad hände?!

Vaknade imorse till fågelkvitter utanför fönstret och ett alldeles tyst, lugnt hus här i vårt älskade Falsterbo. Tittade på klockan – halvåtta! Alla sov! 5-åringen förvisso som ett X tvärs över dubbelsängen, med en sparkande fot i min rygg (typ) men även Ernst sov i lilla spjälsängen vid fotändan av vår säng.

Fattar inte var som hände? Aldrig i hela sitt lilla liv har han sovit så gott och länge. Från halvnio igår kväll (då det i och för dig tog mig en timmes buffande, illvrål, mera buff, sjunga, ladda upp ljudbok till de andra barnen, stoppa om dem, springa in till Ernst igen…) till halvåtta imorse. Halleluja. Just då vaknade han, jag plockade upp honom och tassade ut i köket, gjorde en kopp kaffe och öppnade de stora fönsterdörrarna mot den gröna trädgården.

5A1A5615_2

De små stunderna. Det här var en sådan. Nyvaken baby, kaffe, solig morgon, första sommarmorgonen härnere i lugnet. Johan åkte vidare till Stockholm igår där han jobbar den här veckan, så jag är själv med barnen men har ordnat barnpassning eftersom jag också jobbar. Men ändå, vi kan vara här! Vi kan gå till stranden och ta ett kvällsdopp när jag jobbat klart! Och sa jag att ERNST SOV TILL HALVÅTTA?! Förlåt men är så lycklig. För då vet jag i alla fall att han kan.

Jag njuter så. Spelade in podden med Emilia för en stund sedan, svarade på lite akuta mail, stämde av några saker inför Almedalen nästa vecka. Tog en paus och sprang över med Marianne till hennes kompis i grannhuset. Nu ska jag kolla igenom fotograf-förslagen jag fått, tusen tack för bra tips!

KOMMENTERA GÄRNA!

3,8 kilo engelsk miniprins

3,8 kilo engelsk miniprins är härmed levererad. Så skoj! Imorse åkte Kate in till sjukhuset och en minut över elva kom han, lillebror till George och Charlotte. Hurra för den lille prinsen och hurra för att allt tycks ha gått bra! Snart, snart, snart så får vi se 2018 års upplaga av den här bilden också, här med lilla Charlotte, född 2015…

sdltc2eeca0_NormalPreview

Och här med lille George i famnen, född i juli 2013. Åh, det går aldrig att ta miste på lyckan över en nyföding. Även om mitt hår inte var i närheten av så välfönat som Kates, så minns jag den där marsdagen ifjol som igår. Och den där februaridagen. Och den där aprildagen. Man glömmer aldrig. Så fint!

sdlszec5a07_NormalPreview

Man älskar ju också att de utanför Buckingham Palace sätter upp en kommuniké om födseln, ganska långt från ett sms – eller vad säger ni?!

sdltcc3b74a_NormalPreview

Ja, de håller på sina analoga traditioner våra kära kungligheter. Och nånstans måste man ju älska det – och förstå, eftersom det är sådant här som håller mystiken och sagan levande…

sdltcc3b750_NormalPreview

Foto: Cathal McNaughton / TT, Suzanne Plunkett / TT, Stefan Rousseau / TT.

Och NU ska det förstås tippas babynamn. James tippar många, det är väl för tråkigt?! Jag tänker att Albert vore fint. Efter drottning Victorias man, prins Albert. Tillsammans med Arthur är Albert också det som toppar ”gissningslistorna”. Hmm, något traditionellt blir det garanterat. Vad gissar ni på?

KOMMENTERA!

Sluta amma – när är man redo?

Det ordnar sig, du kommer att MÄRKA när det känns bäst för dig och ditt barn att sluta”. ”Tänk att du kunnat amma såhär länge, det är väl toppen”. ”Rätt var det är så har ni slutat”. ”Du kommer att känna när babyn är ointresserad, det kommer naturligt…”.

Så många kloka ord sägs om att sluta med amning. Som får det att låta så enkelt. Ändå känns det inte alls så himla enkelt, naturligt eller självklart när det nu börjar närma sig slutet med min minsting. Usch, jag blir ledsen bara jag tänker på att det snart är sista gången. Sista gången nånsin. Kanske låter det galet, han har ju fyllt ett – men så känns det. I hjärtat.

_DSC5641

Foto av fantastiska Kate Gabor. Om vi backar lite först. För mig har amning ju aldrig varit någon ”walk in the park”. Jag har behövt hjälp, stöd och dunderkurer, jag har åkt in till amningsmottagningen, torkat tårar, svettats i febertoppar och gnisslat tänder över den gnagande smärtan. Jag är nämligen en av de som drabbas av mjölkstockningar. Ni som vet, ni vet. Nu med tredje barnet tänkte jag många gånger att: nej, jag GÖR det inte. Jag låter inte amningsproblemen ligga som en blöt, grå filt över de första två månaderna.

Sedan, när amningen väl fungerat smärtfritt? Då har jag kunnat amma på i många månader – och jag har verkligen njutit av det. Av närheten, av det praktiskt – maten alltid med!

I tolv månader i sträck nattammade jag min lillbaby. Tills jag höll på att bli galen (och en väldigt irriterad, matt mamma, fru och människa) av sömnbristen. Att att vakna en gång i timmen, ibland vaka hela nätter eftersom jag också var hans napp. För snart en månad sedan fick jag nog, jag förklarade för Johan att vi måste hjälpas åt med detta och att vi måste ha en strategi – efter två veckors envist kämpande och teamwork, med en hel del bakslag, blev jag av med nattamningen.

Nu ammar jag en sväng på morgonen och ibland också lite på kvällen, en stund före läggdags vid åtta. Mest för närhetens skull, men också för att lillbabyn då – pyjamasklädd och gosig – klamrar sig fast vid mig och vill amma. Samtidigt, så känner jag ju att han är större nu. Om det krisar, så slänger jag honom fortfarande upp i famnen när vi sitter på en restaurang (har aldrig varit särskilt brydd med sådant) men snart så känner jag att det nog är ”färdigammat”. Helt ärligt, för att det känns mindre ”accepterat” rent socialt att amma en 1-åring men också för att jag sakta, kanske börjar bli redo att sluta själv.

På fredag åker jag till USA och blir borta i sex dagar. Jag vet ju att Ernst kommer klara sig galant utan amningen. Ska nog ändå packa med en sådan liten handpump, så att jag inte åker på en mjölkstockning. Sen när jag kommer hem känns det kanske inte ett dugg konstigt att sluta?! Jag vet faktiskt inte riktigt ännu. Tack och lov att alla åldrar och faser i livet har sin charm. Och att jag med tredje barnet på någon märklig vänster inte är så smärtsamt sentimental. Jag njuter ändå så av alltihop, på något sätt, att jag för det mesta är MER tacksam över att jag får vara om detta, än över att det samtidigt passerar förbi? Låter det helt snurrigt?!

KOMMENTERA!

Ett mail jag blev glad för

Artikeln innehåller affiliatelänkar. Samtliga produkter är valda av mig /

En galen späckat mötesdag – men en väldigt rolig sådan! Idag känner jag flowet. Nu jäklar. Och nyss när jag kollade mailen (jag VET, måste gå tillbaka till min strategi med att bara kolla mailen när jag faktiskt har tid att svara – är bara INTE där just nu…) så fick jag ett sådant himla fint mail. Måste dela med mig.

Ebba Kleberg von Sydow Foto Emily Dahl-4Hej Ebba! Jag vill bara hälsa att jag köpte din gravidbok och lusläste den över en kaffe och bakelse på kafé i vecka 8. Fantastiskt fin och bra läsning! Noll pekpinnar och så mycket bra information. Som förstagångsgravid utan gravida vänner kändes det så oerhört skönt att få läsa om så mycket av det jag funderar över och tänker på, i min ensamhet. Även om jag har en jättefin sambo så kan han som man inte riktigt förstå hur det känns (tänker jag mig). Så, jag ville bara tacka för en jättefin bok som verkligen tillförde något för mig och för min graviditet. Kram från S

Åh, jag blir alldeles lycklig över sådant. Att någon tar sig tid att skriva, ja i första hand: att som gravid faktiskt unna sig den där ensamstunden på kafé. Med en kaffe och en bakelse och sedan, att låta sig sjunka in i tankarna och känslorna. Härligt! Om man nu är där – och vill det, givetvis.

Ebba Kleberg von Sydow Foto Emily Dahl-17Bilderna på mig och magen tog duktiga fotografen Emily Dahl. Och min gravidbok, den hittar du på Adlibris såklart – nu till kampanjpris, bara 99 kronor! Fler tips på presenter till gravida hittar du HÄR.

Och apropå bilden ovan? Pennkjolen, mitt klart bästa gravidplagg. En svart i trikå (jag köpte Lindex variant med bred mudd), som är skön till vardags + en lite roligare, kanske i färg. Lovar, det – och en svart tight basklänning som den här från Lindex – tar dig genom hela graviditeten…

Perfekt present till gravida

Artikeln innehåller affiliatelänkar. Samtliga produkter är valda av mig /

Fick en tår i ögat i helgen när en tjej (som jag följt på Instagram länge!) fick en efterlängtad baby. Sån svindlande lycka ändå, så underbart, varje gång allt går väl. Ett nytt litet liv, en liten flicka brev det. Tänkte apropå det passa på att tipsa om present till gravida!

Okejrå, börjar faktiskt med min egen ”Ebbas gravidbok”min egen ”Ebbas gravidbok” som nu kampanjas på Adlibris för bara 99 kronor. Är så himla stolt över den och lika glad varje gång ett mail dimper ner, från någon som tackar för boken. Det går rakt in i hjärtat – för boken är skriven rakt ifrån hjärtat. Ärligt, utan pekpinnar och helt utan filter om allt som har med graviditet att göra. Jämställdhet, relationen, kroppen, känslorna.

IMG_7226

Ge bort boken med ett sidenband runt, kanske en god mörk choklad till. Eller, ge bort en klassisk Moleskin-bok att anteckna tankar i, om babyn i magen och graviditeten!

Ge bort något storlekslöst, som piffar upp looken! Som en rosa lurex-strumpa från Filippa K, eller en en snygg liten sidensjal, som man kan ha i håret eller runt halsen.

Skäm bort den gravida med något härligt. Till exempel Lernberger Stafsings grymma, återfuktande hårmask. Eller ett fint läppstift eller nagellack! Sådant blir man himla glad över när man känner sig trött, tung och… gravid.

En gravidpresent som aldrig slår fel? Härlig olja för den växande magen. Jag gillar Estelle & Thildes, dessutom superfin förpackning att ge bort! Maria Åkerbergs ”Lovely Mother”- olja är också härlig, jag körde den på hela kroppen. Söt present är också Burt’s Bees pepparmintssvalkande kräm för gravidtrötta fötter och ben.

_DSC1658-bw

Foto på mig och Ernst, fyra dagar gammal, av Kate Gabor. Apropå krämer och oljor, så vurmar många beauty-proffs för att den här krämen från Clarins ska motverka bristningar – och frågar ni mig, så är jag nog lite av den klassiska skolan. Alltså, det tråkiga med ärliga svaret: det handlar till stor del om hormoner. Man kan trösta sig med att mellan 75 och 90 procent av alla gravida får bristningar. MEN att kräma in och olja skadar ju inte, det är skönt och avslappnande och kan absolut förebygga, samt att huden återfuktas och känns smidig.

Kunglig direktsändning (och ett fint minne)

Hittade den här bilden när jag letade efter något helt annat (alla dessa bilder som svämmar över mitt liv…) och blev så glad. Ingen tjusig proffsbild men jag minns känslan som om det vore igår. Minns precis den här stunden, jag var just klar med en lååång direktsändning ute på slottsbacken. Utanför Stockholms slott. Solen gassade. Allt hade gått jättebra!

2012-05-22_1337691391

Och just då kom barnflickan som hade rullat runt Marianne i vagnen dit. Marianne – fin i sin blommiga sommarklänning – sträckte ut sin små knubbiga armar där hon satt i vagnen och jag rusade bort, tog upp henne i famnen. Hon var nog mest intresserade av mammas vattenfall till silverhalsband…