Att resa med barn – mina bästa tips!

/ I samarbete med Britax /

Minstingen och jag är ett rutinerat team när det gäller att resa. Under sina tolv första månader har han varit med mig i London, New York, Köpenhamn, Spanien, Philadelphia – ja, listan är lång. Med hans storasyster vandrade jag i alperna när hon var tio veckor. Så, fem viktiga tips från mig, när du ska ut och resa med små barn?

IMG_6378

1. Våga. Bara GÖR det! Fick ett mail från en mamma som jag blev enorm glad över. Hon hade varit superorolig över att resa med sin lilla 8-månaders flicka men peppades av mitt flängande (!), bokade en charter-vecka med sin familj och gjorde det. Och hade en underbar vecka. Nej, man måste verkligen inte resa med små barn MEN det är fantastiskt kul om man har möjlighet. Jag lovar, det löser sig! Barnens trygghet finns där du är. Människor är hjälpsamma, man kommer långt med ett leende och babyskriket på flygresan gör alltid mest ont i dina öron…
2. Kolla passet – i god tid! Kolla så att era pass är giltiga åtminstone sex månader efter hemresan och glöm inte, självklart, att även spädbarn behöver pass. Lika bra att fixa det i goood tid. Överhuvudtaget, var i goood tid. Även till flygplatsen, mycket lugnare så. Tänk på att allt tar minst en halvtimme längre än du vanligtvis hade räknat med, om du reste utan barn.
3. Hör med BVC om vaccinering – och passa på att fråga om annat du oroar dig för. Vad gäller i Spanien, hur är det med Thailand? Dricksvatten? Samt packa med ett bra litet ”reseapotek”. Jag reser aldrig utan en necessär med alvedon, febertermometer, Mildison-kräm, någon kortison-salva, näsdroppar, vätskeersättning, plåster och ”strips”. När jag har rubbet med mig, så tycks jag aldrig behöva använda det?!
4. Fyll inte väskorna med tung barnmat. Det finns små barn överallt i världen, barnmat hittar du alltid. Jag packar alltid en påse grötpulver och en påse välling, det klarar man sig på ganska (väldigt!) länge. Blöjor tar jag alltid med, räknar hur många som behövs och fyller vagnväskan.
5. Satsa på en riktigt BRA resevagn! Sist men icke minst, ett superviktigt inköp. Nu på Mallorca körde vi lättviktsvagnen B-Lite från Britax i Cosmos Black, jag är himla nöjd. Efter att ha testat olika resevagnar, så är fällbart rygg- och fotstöd ett måste för mig, så att de sover gott i vagnen…

IMG_3123

I Britax B-Lite kan rygg- och fotstöd alltså fällas helt och göra plats för en ”mjuklift” (älskar mjukliftar!) för den allra minsta babyn. Kan alltså användas redan för nyfödd. Det funkar också att fästa babyskydd på vagnen, går enkelt att klicka på. Smidigt när man har med sig babyskyddet på resan.

IMG_3043

I den spanska solen uppskattade jag den stora suffletten med UPF 50+ för riktigt bra solskydd. B-Lite funkar också bra i värmen, eftersom ”bakstycket” kan rullas upp för att få in mer luft. Även om de sover i skuggan, så kan jag oroa mig för värmen, så det är en viktig grej för mig…

IMG_1446

Andra viktiga grejer med en resevagn? Bra varukorg under. Att den är lätt, smidig och kompakt (man bär enkelt vagnväskan på ryggen) och går att fälla ihop med en hand. Jo, med EN hand, tro mig – när man står där med baby på armen på flygplatsen är det enormt bra. Och japp, de här två (av tre) männen i mitt liv var också väldigt nöjda, som ni ser på bilden!

KOMMENTERA GÄRNA, ditt bästa tips för att resa med barn?

31 thoughts on “Att resa med barn – mina bästa tips!

  1. Sele (eller sjal) på flygplatsen och UV-kläder till barnet i packningen om man ska till solen. Bra vana de flesta svenskar verkar ha anammat 🙂

  2. Vart är den underbara leo väskan ifrån? 😍

    Resetips annars: typ små paket med russin, små påsar med vanliga cornflakes (perfekt som tidsfördriv & snacks), mini böcker, något spel i mini format för de större . Stor sjal & filt. Allt i allo salva.

  3. En ren topp inte bara till barnet utan också till sig själv gör stor skillnad om msn har en kräkis /kladdis…

  4. Nu var ju det här Britaxreklam, men annars är bästa tipset att köpa en vagn som kan fällas ihop som handbagage. Det är många flygplatser som inte låter en gate-checka vagnen och en sådan gör det mycket lättare.

    Jag tycker svåraste åldern att resa med barn är runt 1,5 år. Då är de för stora för att nöjt sitta i knät, men för små för att vara interesserade av iPad/film i flera timmar.

    1. Hej Marie! Håller HELT med, verkligen svåraste åldern – Ernst är ju snart där, det är inte lätt. Helt ointresserad av Ipad, bara kastar ner den på golvet, men heller inte nöjd med att bara sitta i knät. Puh! Det blir helt enkelt inte så många långa resor framöver, tänker jag… Kram från Ebba

  5. Mitt reseapotek ser ut som ditt plus en snorsug. Jag packar även med i handbagaget det som kan tänkas behövas första 24h efter ankomst. Har nämligen erfarenhet av försenat baggage. Särskilt om man anländer sent på kvällen eller natten underlättar det att ha en portion gröt och pyjamas nära tillhands och ett rent ombyte till morgonen så att man kan ta sig ut och handla det som saknas.

    Jag har rest väldigt mycket med mina barn och det jag upplevt som det största ”problemet” var när de fyllt 2 år och plötsligt skulle sitta i egen stol vid start och landning då de var vana att sitta i knät. För oss så funkade det med en enkel inslagen present (som oftast var en befintlig favorit leksak) eller ett Kinderägg då det var som mest kritiskt att sitta ner fastspänd. Efter ett par resor var det vana att sitta själva och vi kunde sluta med ”mutor ”.

  6. Heej!
    Det skulle vara sååå intressant att höra mer om dina tankar kring att dela på föräldraledigheten, kontra att inte göra detta. För mig är det en självklarhet att dela på denna och kan inte se hur vi ska få ett jämställt samhälle om inte män och kvinnor tar ett gemensamt ansvar kring familj och hem. Hur har du resonerat när ni valt att lägga 100% av ledigheten på dig? Poddtema?

  7. Tvättlappar och handsprit alltid tillgängligt! Och som någon skrev, bärsele/sjal till de mindre. 👌

  8. Instämmer gällande att det vore väldigt intressant att höra dig resonera kring att inte din man över huvud taget tar ut någon föräldraledighet. Jag har själv svårt att få ihop att å enda sidan promota jämställdhet, säga (som både du och Emilia) att ni lever jämställt med så fina jämställda män osv och sedan å andra sidan ha en så urstereotyp uppdelning i hemmet…..?

  9. Hej Elin! Ja, jag är ju helt ärlig med detta – men sedan kan jag inte svara för honom, det är hans liv och hans val. Jag hade inte önskat det, det är ingenting jag tycker är ”bra” eller för att jag ”velat ta all ledighet” eller så, som vissa resonerar. Men som sagt, hoppas att du ändå kan förstå att jag inte kan försvara eller heller riktigt förklara hans val. Kram från Ebba

    1. Detta är en reklamportal.
      Ebbas blogg har – oavsett i vilket format – aldrig visat verkligheten.
      Den skulle inte ens sälja ett paket blöjor.

    2. Men vad sorgligt…? Eller liksom, är inte hans liv ditt liv/ert gemensamma liv?
      Kanske blir för personligt, du måste såklart inte svara om du inte vill men hade ni pratat igenom uttag av FL innan ni skaffade barn eller sa han bara helt plötsligt att ”jag tänker inte vara hemma med dem alls”..?
      Kram

      1. Hej! Jag förstår att många är intresserade av hur andra hanterar jämställdhet och föräldraledighet – det är nog alla vi som identifierar oss som feminister och som har små barn! Men jag kan tycka att det blir en slags dubbelbestraffning av kvinnor som dels får göra lejonparten av arbetet med barnen (för att deras partner inte är föräldraediga) och som sen dessutom ska stå till svars för varför deras män inte tar halva ledigheten. Jag tycker absolut att detta är en viktig fråga men ansvaret för den måste ligga hos de män som inte tar ut sin ledighet. Med det sagt så läser och lyssnar jag också glupskt när Ebba och Emilia och andra karriärsmänniskor pratar livspussel, barn och jobb. Men min grundkänsla är att vi måste vara extra solidariska med varandra när våra män av någon anledning inte är hemma barnen, för att det är ett himla intensivt (om än ofta givande) lass att dra! Och fortsätta att förklara för män att deras relation med barnen – och med sin partner – riskerar att påverkas om de inte gör halva jobbet, så att de själva känner att det är värt det!

      2. Det jag tycker är svårt att förstå är varför man inte VILL det? Hur kan man välja att vara VD framför att vilja vara med sina barn? Varför skaffar man barn om man har inställningen att man hellre är vd än föräldraledig och i slutet av veckan har barnflicka spenderat mer tid med mina barn än vad jag har gjort. Det är skillnad om man inte har nåt annat val pga ekonomi, men detta är ju ett val.

      3. Nu hoppar jag in igen, för jag tycker att det där är lite för enkelt resonerat. Män i alla tider har ju kunnat jobba för fullt och ändå kännt sig som alldeles dugliga föräldrar. Det är ingen som har förväntat sig att de ska vara med barnen på heltid, tvärtom har det setts som suspekt. Så är det fortfarande i nästan alla delar av världen – i min mans hemland är hans (på många sätt mycket moderna och medvetna) manliga vänner otroligt nöjda med sitt pappaskap och tycker att de har alldeles lagom tid med sina barn, och det utan att de tagit en enda dags föräldraledighet. Det har såklart byggt på att det funnits en mamma (eller personal) hemma som roddat och fixat så att pappan kan komma hem på kvällar och helger och njuta av sina barn. Nu jobbar inte jag inom näringslivet, men vad jag förstår så ser det ut likadant i delar av den svenska arbetsvärlden, pappaledighetsnormen har helt enkelt inte tagit fäste ännu. Det är självklart att det är mäns ansvar att ändra på det och visa framfötterna, men jag tror inte att de män som väljer att inte ta ut föräldraledighet kännner att de ”väljer att vara VD framför att vara med sina barn” – jag tror att de är övertygade om att de kan få båda! Det de måste förstå är väl att det ofta är på deras partners jobbs eller orks bekostnad, och det är ju himla trist. Ännu större anledning att fråga pappor omkring oss varför de inte tar mer ledigt, istället för att fråga deras fruar…

      4. Hej Elin, ja, det kanske kan tyckas lite sorgligt men som sagt, det är personligt, eller helt enkelt, jag kan inte försvara hans val! Hoppas att du har förståelse för min sits. Kram!

  10. Tänk på barnen, barnbarnen och barnbarnsbarnen och avstå i möjligaste mån från flyget! Ibland kanske man ändå måste flyga, men vi kan alla tänka till lite i den här frågan!

  11. Alltså, jag håller med dig helt här Ebba!
    Du ska inte behöva stå till svars för din mans val och hur ni valt att leva.
    Ok, ni har ett gemensamt liv men det är ju ert liv. Vad andra har för åsikter om det är helt ointressant.
    Om folk ändå kunde ägna mer tid åt sig själva än att läxa upp andra. Man måste, till skillnad från socialism, ha en tilltro till att människor kan sköta sitt eget liv utan moralpredikningar.

    Min snubbe gör emellanåt en del saker jag inte gillar (alltså inget olagligt om ngn nu tror det utan mer skäller ut folk ibland som trängs/plankar etc) men jag tänker mest att det där får han stå för/skämmas för själv. Man kan inte gå runt och skämmas/ha dåligt samvete för/ta ansvar för sin partner. Det är en vuxen människa som sköter sitt eget liv och får ta ansvar för sig själv.

    Kram

  12. Jag hade en man som sket fullkomligt i mig och vårt barn och gjorde precis som han ville, med hänvisning till att han hade rätt att leva sitt eget liv. Jag höll inte med och sparkade ut honom. Det bästa jag har gjort! Livet lyfte verkligen när vi blev av med den lata idioten som bara var intresserad av sig, sitt jobb och sina intressen. I mina ögon har man ett gemensamt liv när man har partner och barn, inte ett eget som man beslutar över helt själv. Nu har jag träffat en man som är raka motsatsen. Han skulle inte drömma om att strunta i vad jag och mitt barn tycker och mår bra av innan han fattar viktiga beslut om både sig själv och oss. Men alla har olika syn på vad en relation innebär för parterna, så länge man är överens är det ju inget problem.

  13. Hur eller hur är vi alla en del av den tid vi lever i och det känns ändå som att de flesta i detta forum är eniga i att det sammhället är ett patriarkat. Det kan tilläggas att man som VD inte har rätt att ta ut FL, det är lite sjukt men faktiskt sant! Vi har en lång väg att vandra innan samhället blir jämställt och du Ebba är helt klart en kraft som kommer ta oss dit snabbare, oaktat att du inte kan ticka i alla boxar i jämställdhetshänseende (vem kan det egentligen?). Dina tankar är så värdefulla och om ni skulle snacka mer jämställdhet i podden skulle iaf jag jubla!

  14. Kanske en dum fråga – men hur gör ni som reser med barn med nappflaskor om barnet äter välling? Diskar i handfatet på toa?

    1. Hej!
      Jag löste det genom att använda en gammal (tom och diskad) miniflaska med handsprit och ha lite YES i den. Sedan diskade jag flaskan i handfatet med kranvattnet (obs i EU-länder) och avslutade med att hälla kokande vatten från vattenkokaren över flaskan och nappen i handfatet. Allt blev prillans rent!

  15. Hej,
    Gärna resa med barn men varför just med flyg med tanke på den rådande klimatkrisen? Europa ligger inom räckhåll med tåg, ingen måste sitta fastspänd och bagaget försvinner inte.=) Resa är superhärligt, att tära på våra barns resurser är inte lika härligt. Så mer tågresor i bloggen!

  16. Med yngre barn hade jag ett bra sele (ibland är inte gatorna och vagnen kompatibla).
    Med lite äldre har jag alltid snabba måltidslösningar nära (hunger och humör) samt är noga med att hotellet jag bokat är barnvänligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s