Författare: Ebba Kleberg von Sydow

MÅNDAG: Jaaaa! Hurra! Hade du frågat mig för någon vecka sedan hade jag nog SUCKAT och sagt något i stil med ”well, vi får väl se” men nu sitter jag här i en hotellsäng i Köpenhamn, halvt nedbäddad, efter att ha ätit en härlig havskräftor-middag på Les Trois Cochons, bara Emilia och jag, strosat hemåt hotellet genom råkallt Köpenhamn och skrattat så tårarna runnit både en och två gånger.

Vi är här för modeveckan, för att se visningar, ta möten och dessutom imorgon tillsammans hålla ett superkul ”talk” för Zalando. Men framför allt: Vi är i Köpenhamn! Det är modevecka! Plötsligt översköljdes jag av ett hopp om våren, om lite pepp, om kreativitet, om att kul saker kommer hände, även denna vår! Den där känslan är inte HELT övertygad än, men den kommer liksom krypande. Känns alltmer ofta närvarande. Det blir bra. Det BLIR bra, hörni.

TISDAG: Ja, gomorron Köpenhamn och vi har alltså – kors i taket – packat träningskläder och tänkte köra ett varv på gymmet på morgonen, kanske drar med Emilia på mina ”5 snabba” (två varv, grejar vi det?!) och ja, blir nog tjugo minuter / en halvtimma men det är jag MER än nöjd med. Sedan duscha, byta om, fram med datorn, jobbfrukost och preppa inför dagen. Första visningen klockan elva, sedan rullar det på. Kul ska det bli! Och sa jag kallt?! Gah, jag får erkänna att jag trivs något bättre på den här modeveckan i augusti med klänningar, sneakers och Birkar. Men jag ska icke klaga, faktiskt inte det minsta lilla…

Middagsbokning på Delphine och Ida ansluter, så trevligt! Ser fram emot bubbel, planer och en kul kväll i en av mina absoluta favoritstäder. Vad är det egentligen med Köpenhamn, man får alltid sådan energi av denna stan?! Allt känns liksom lite… HÄRLIGARE här. Alltid.

ONSDAG: …Sedan blickar jag längtansfullt över mot Falsterbo men nej, vi öser på i Köpenhamn och jobbar här även onsdag. Sedan sammanfattar vi såklart trender och spaningar i en maxad podd, den släpper vi nästa vecka. Sent onsdag kväll bär det hemåt igen, då kommer jag längta efter att krama mina randiga små pyjmasklädda! Eller, det gör jag redan…

TORSDAG: Skriva torsdagstipset här i bloggen, åh, har en riktigt härlig idé till denna veckas tips. Packa upp, komma ikapp, admin-jobba och ösa på med Ellen och Caroline på kontoret. Måtte nu leveransen av våra diamanthjärtan Astrid ha kommit. Svämmar över i inboxen av frågor kring detta smycke, jag blev extra glad över ett mail från en kund som ville komplettera sitt Mary i gult guld med ett Astrid i gult guld. För det är precis så jag älskar att bära dem! Nog om detta, en hel del smyckesjobb blir det just nu, och det är sannerligen ett kärt besvär. Älskar varje sekund av det, kan inte fatta att den där drömmen jag gick och bar på så länge är här, nu, levande, pågående. Tacksam. Och påminner dig därute – gör det. Om du har möjlighet, testa, våga ge drömmen ett litet försök, som ett sidoprojekt, tillsammans med någon annan, hur som, vad som, bara du blåser lite liv i den. Det är aldrig för sent.

FREDAG: Fredagstennis på morgonen. Sedan: Skrivjobb inbokat, eller nej, det är faktiskt inte helt sant – det ska bokas in! För det behövs. Inte minst med tanke på att jag har ambitiösa planer för bloggen under denna vår. Vi får de hur det går, men det känns faktiskt rätt rimligt och framför allt väldigt roligt. Någon vi jobba igenom på vår lilla konferens i förra veckan…

På kvällen ska dottern spela tennistävling på lilla klubben hon spelar i, jag hoppas att jag kanske kan smita in och heja. En fredagskväll i en tennishall, kan typ inte tänka mig något bättre efter en sådan här vecka med mycket intryck och en resa.

LÖRDAG: Träning inbokad – eller nej, inte heller helt sant. Träning SKA bokas in. För annars blir det då rakt inte av. Jag lägger ingen bra träningsvecka bakom mig, kände mig dock inte på topp så jag lyssnade på kroppen. Men nu hoppas jag att kroppen lyssnar på mig och vill köra igång. Jag längtar, står ju egentligen inte ut med en vecka utan träning längre. Jo, dit har jag kommit. Hjälp. En resa, kan jag säga.

Hmmm, tror att dottern har simtävling också, på klubben, men detta har fadern bättre koll på. Och stallet – och är det tennis lördag också? Ja, den här veckan behöver nog egentligen styras upp lite bättre och här ligger jag i en fluffig hotellsäng i Köpenhamn och borde sova.

SÖNDAG: …Första februariveckan går mot sitt slut och jag hoppas att vi på söndag konstaterar – när vi sjunker ihop i soffan, kanske med en brasa – att det blev riktigt bra sådan. Ganska späckad och kanske lite stökig men ändå BRA!

Önskar dig en riktigt, riktigt bra vecka! Och nu ska jag släcka lampan här och hoppas att jag får lite sömnpoäng här i det danska mörkret. Det där man alltid TÄNKER att man ska göra, när man njuter av att sova på hotell själv: Sova gott. Länge. Bra. Vilket ju inte är helt enkelt att göra på beställning?! Well, att stänga datorn kan ju vara ett första steg. Och sedan INTE scrolla en halvtimma på Instagram, nope, jag ska verkligen försöka att inte göra det…

Absolut BÄST effekt har såklart en ”måndagsrapport” om den görs redan söndag kväll. Den underbara känslan av KONTROLL. Att någorlunda ligga liiiite i fas, eller i alla fall inte helt ur fas. Mmmm. Ljuvligt. Så nu unnar jag mig en stund med datorn och kalendern – vi har just kommit hem från söndagsmiddag hos svärföräldrarna och nu tänkte jag alltså samla tankarna, inför veckan…

MÅNDAG: Upp och hoppa, nu GÖR VI DETTA TILL EN BRA VECKA! Eller okej, jag fraserar om – nu gör vi detta till en så bra vecka som möjligt. Utifrån förutsättningarna. Känns lite mer rimligt… Det betyder i princip att jag håller tummarna för att alla håller sig friska här hemma, att inget ställs in eller kastas om på jobbfronten, ja ungefär så. Kort sagt, jag är oerhört glad och nöjd om att rullar på. Så det hoppas vi på, tycker jag!

Vi släpper nya Säker stil SVARAR-podden, precis som vi gör varje måndag, och jag äääälskar veckans frågor! Klockan halvnio kör vi måndagsmöte med Team Säker stil – bland annat utvärdera veckan som gick, med en härlig stilutmaning med tema: ”And just like that…”. Lite mer Carrie, lite mer färg, lite mer modemod. Det var otroligt kul att se allt fint i flödet, så mycket kreativitet, stilinspo och pepp. Mer sånt! Ja, jag blev sugen på en vår fylld med peppande stilutmaningar. Förresten, du har väl inte missat att vi har en egen sida för Säker stil, på Säkerstil.com – där vi uppdaterar med stiltips och annat stilhärligt?!

Efter måndagsmöte ska Emilia och jag köra ett jobbpass, podda och planera och dividera – vi håller på med ett spännande Säker stil-projekt som vi förhoppningsvis snart kan dela med alla Säker stil-vänner därute. Men vågar inte riktigt i detta skede… Ja, vi återkommer till det.

På eftermiddagen kör Caroline, Ellen och jag iväg till Smådalarö Gård för en minikonferens för mitt lilla bolag och Ebba von Sydow Jewelry – vi ska lägga planen för våren och året, kommande lansering, Alla hjärtans dag (som ju är snart!) och pränta ner idéer och drömmar i största allmänhet och jag LÄNGTAR! Jag ska packa baddräkt, kanske blir det ett vinterbad och det ska tydligen finas något slags spa? Tusen tack för alla tips kring just konferens-ställen utanför Stockholm och runt om i landet. Verkar finnas många pärlor. Haha, skulle gladeligen åka runt och testa allihop och skriva en utförlig guide. Drömjobb!?

TISDAG: Hallå, att vakna upp i en hotellsäng, hur skönt?! Nyp mig i armen, måtte detta bli av. Efter frukost och ett jobbpass, hem från konferensen, jobba undan (får ju alltid en lång ”to do”-lista efter att ha workshoppat, så misstänker att det kommer finnas att göra…) – och sedan har jag bokat in ett pass träning på eftermiddagen. Ska få ihop tre pass denna vecka + 70.000 steg och jag VET ju, det måste bokas in för att bli av.

Lugn kväll hemma, skööönt, hej soffan, hej preppa och packa lite inför morgondagen…

ONSDAG: …För då är det 2022 års första Säker stil-plåtning. Jag tror att vi kör på Emilias kontor och jag tror (hoppas!) att solen skiner och allt klaffar. Kul agenda för dagen, efter Säker stil-plåtningen ska jag jobba vidare lite till med mina smycken. Vi får nämligen äntligen – ta i trä – ett efterlängtat släpp av diamanthjärt-halsbandet Astrid. Har fått så många frågor om det, så jag läääängtar efter detta nysläpp. Förhoppningsvis i både vitt guld och gult guld.

TORSDAG: Frukostdejt med Emilia. Ja, man kan väl också kalla det möte – men trevligt att kalla det frukostdejt?! Inser nu att jag bara tänkt detta, ska få med Emilia på tåget också. Men jag tror att hon är game, som man säger, för sedan ska vi vidare till möte med Acast, gemensamt, för att prata Säker stil-podden och 2022.

FREDAG: Fredagstennis på morgonen. Svettigt, kul och underbart, det konstiga är att jag inte ens räknar detta som träning?! Egentligen den allra bästa träningen. Lite som en powerwalk med en kompis och en kaffe i handen, i januarisolen. Win-win-win. Ja, något av det senare blir det nog inte den här veckan – men vem vet, kanske går det att klämma in på helgen?!

Fredagseftermiddagen avslutar jag med träning, because I’m worth it. Slår mig fortfarande när jag skriver detta att… Det är jag som skriver detta. ”Avslutar fredagen med träning”, som att det är en slags present till mig själv. Detta som tidigare var något fruktansvärt motigt, jobbigt och pestigt. Nu klarar jag mig inte ens en vecka utan endorfinkicken?! Ja, man kan ändra sig. Det är ett som är heeelt säkert.

LÖRDAG: Åh, vad är väl en bal på slottet… Ikväll skulle vi gått på födelsedagsmiddag – men det är framflyttat. Som så mycket annat. Men nu ser vi väl ändå ljuset i tunneln, eller? Det måste vi ju tro och hoppas på. Ja, i övrigt blir det stallet för dottern (som Johan brukar köra, han är betydligt bättre på hästar än jag!) och kanske lite tennis, ja, en härlig helglördag i min smak, helt enkelt.

SÖNDAG: Söndag hos oss? Köra, hämta, lämna, vad händer i veckan, vem gör vad, har vi koll, hur får vi ihop det? Jo, det får vi. Den här veckan också. Jamen, så tar vi farväl av januari och säger snart hej till födelsedagsmånaden februari. Jippie!!!

KOMMENTERA GÄRNA!

Jag… Har försökt skriva det här inlägget ett antal kvällar, men lyckas inte formulera mig. Så, nu skriver jag det bara. Det får duga. Good enough. Jag har kört fast i att… Jag inte vill låta som en gnällspik. Det är verkligen inte det minsta lilla synd om mig. Men starten på 2022 blev verkligen inte som jag hade hoppats på, eller föreställt mig. Det som började som ett irriterande ryggont i juldagarna blev värre, värre och värre tills det första veckan i januari satt som ett SPETT i ryggen, på vänster sida. Så sabla ont. Inte hela tiden, utan när jag böjde, rörde mig, eller vred. Och well, det gör man ju då och då, inser man rätt snabbt?! Min vana trogen tänker jag ”äsch, imorgon är det bättre”. Nope. ”Men IMORGON, då blir det bättre…”. Nepp. Besök hos superbra naprapat och lite hopp… Men nej. Besök hos kiropraktor en vecka senare, också superbra, mycket knak och klok analys, om irriterad disk och rejäl snedbelastning som måste rättas till, från grunden – men då fick jag order om att vara stilla, en längre behandling väntade tydligen och jag kände ändå att…

Nej, JAG måste först min kropp en ärlig chans att återhämta sig. För att jag helt enkelt känner att hela min kropp säger det: ”Ebba, ge mig nu bara bra sömn, värme, ett par lugna dagar, promenader, rörelse och träning”. Nej, inga tunga lyft givetvis, utan min styrke-pilates där jag har kontroll och vet mina begränsningar.

Sagt och gjort, mina senaste dagar har varit precis som kroppen ordinerade mig. Fatta min lycka nu i söndags, när jag äntligen, äntligen, äntligen kände att det vände! Något som sitter i, sedan min fotoperation, är verkligen tacksamheten över en fungerande, icke-trasig, stark och hyfsat okej pigg kropp. Nu ser jag ljuset i tunneln, ryggontet la sig långsamt och nu är det nästan bra. Jublar av lycka och lättnad! Jag hann verkligen se framför mig både… Det ena och det andra.

När jag gått och dragits med detta onda inser jag hur det lagt sig som en blöt, deppig filt över årets första veckor. Här har jag inte FATTAT varför januari varit en sådan uppförsbacke, på många plan. Känns motigt. Segt. Svårt att starta igång grejer. Svårt att känna min sedvanliga pepp. Såklart har det hänt massvis med fint också, underbara stunder. Men… Ändå.

Ja, addera sedan att Johan blev sjuk och fick vara hemma ensam nyårsveckan det (tack och lov kom barnen och jag iväg till Sälen) – och sedan att förskolan var stängd hela första veckan. Puh. Sedan malande oron, som vi ALLA bär på, över att bli smittade. Över smittan. Kasta om, flytta fram, planera om. Tills vi landade i någon slags ”äsch, inget blir ÄNDÅ som vi planerat – så är det verkligen någon idé att planera ens?!”-uppgivenhet. Acceptans, antar jag. Såhär är läget nu, det är bara att anpassa sig och göra vad man kan. Våra små vardagsproblem – oro, stängd förskola, ond rygg – är ju naturligtvis ingenting mot hur andra har det. Vårdpersonal, sjuka, ja, listan kan göras lång. Då känns min oro över ”Idrottsgalan”-medverkan rätt rejält (!) futtig, men ändå en oro över att behöva ställa till det för alla andra inblandade…

Hoppas att du haft en lite bättre, ljusare, piggare start på 2022 – och framför allt: har du inte det? Du är inte ensam. Din oro är okej, i stort som smått. Sätt ord på den, jag lovar, det hjälper. Be en vän om att få älta lite. Det är okej att inte börja året på topp, var snäll mot dig själv, lyssna på kroppen och tillåt dig känna den där oron. Sedan får vi väl också hoppas att snart, snart, snart så vänder det. Ja, när vi tagit oss igenom denna smitta och rådande omständigheter. Som. Man. Längtar.

Nu ska jag glädjas åt min rygg – och koppla på det jag mår allra bäst av: Rutinerna. Träning, hälsa, mellanmål, god cirkel, andas djupt, en sak i taget. Och faktiskt fortsätta lyssna på kroppen. Det känns bra, det börjar kännas kul och jag börjar hitta det igen! Den BÄSTA känslan!

KOMMENTERA GÄRNA!