5 fantastiska tv-tips i marsmörkret

Jag följer upp mina bästa tv-tips i januarimörkret med… Tada, mina bästa tv-tips i marsmörkret. Håll till godo, fyll GÄRNA på i kommentarerna! Och jag lovar att jag varken försummar mina kära barn, mitt jobb eller någon annan genom att se så mycket (för mycket) på tv, det är helt enkelt min avkoppling, med tekoppen på kvällen. Som jag behöver. För att orka. Och för att jag älskar det! Here we go:

5a1a1264.jpg

”Hemma igen” (SVT Play). Jo, för nu har det kommit ÄNNU en säsong av detta beroendeframkallande, härliga australiensiska light-kostymdrama som centrerar kring sjuksköterskan Sarah Adams! Romantik, intriger och tja, det kanske inte är det bästa jag nånsin sett men på samma sätt som jag älskade ”Downton Abbey”, så faller jag pladask för detta. Lite skäms-tv egentligen men ändå inte. Ungefär samma med ”Our Girl” på SVT Play (bara dagar kvar nu, av senaste säsongen, skynda!) – härligt, liksom.

Tredje säsongen av ”Bonusfamiljen” (SVT Play). Äsch, kräver ingen närmare presentation, man älskar det ju! Och känner igen sig i de smarta små detaljerna, iakttagelserna, igen och igen

”Saknad, aldrig glömd” (SVT Play). För ”Marcella” (Netflix) har du väl sett? Bra. Dåså. Briljanta skådisen Nicola Walker är ju bra i typ ALLT – så även i detta välgjorda, fängslande crime-drama. Nicola Walker spelar polisen Cassie, som tillsammans med kollegan och trogna vapendragaren Sunny tar sig an ett oupplöst mord på en tonårig flicka, som mördades på nyårsafton vid millenieskiftet. En härva av lögner, oväntade vändningar och kort sagt sex suveräna avsnitt brittiskt drama. Sååå spännande, Johan och jag kollade ihop och ingen av oss somnade! Nästan.

”Call My Agent” (Netflix). Japp, jag har övertalat Emilia i podden och nu tänker jag övertala dig. Hyllad serie om glammiga agentbyrån i Paris, som förhandlar (och är barnvakt åt) filmstjärnor. Låt dig inte avskräckas av att den är på franska, för den är sååå kul! Smart, skarp och rolig. Nånting får mig att tänka på ”Veep”, kanske den snabba, roliga dialogen? Och de härliga karaktärerna, som är rätt långt från Hollywood-glossiga på ett perfekt, franskt vis. Bonus för cameos, som Monica Belucci…

”Killing Eve” (HBO Nordic) måste jag påminna om – SE DEN! Och en till som man lätt glömmer bort? ”The Americans”. Nu är sista (tror jag att det är?) säsongen äntligen här, ska vi få en upplösning? Jag tyckte senaste säsongen blev väl krånglig men nu har jag höga förhoppningar och tänker ge den en chans. Ändå en serie jag älskade första säsongerna av!

Kommentera – vad har jag glömt? Just nu är det ju så mycket som snaaart har premiär som man längtar efter. Som ”Game of Thrones” den 15 april till exempel…

Kvällspigga barn (och ett tips)

En liten uppdatering från tv-soffan i Falsterbo här, fortsättning på DETTA inlägg med sommarens bästa tv-tips. Vilket är ett under i sig. För att ens hålla ögonen öppna när barnen väl somnat är typ omöjligt. Våra somnar aaaldrig just nu, är lätt vakna till halvelva?! Möjligen att Ernst somnar halvnio – de andra, inte en chans.

Dessa ljusa kvällar, huslivet, att kunna springa ut i trädgården. Härligt såklart. Helt underbart. Men gah, jag blir också lite lätt tokig, behöver den där lilla stunden på kvällen med min tekopp. Andas lite, utan ett barn i knät. För semester i all ära men även mammor blir ju trötta. Fullt ös hela dagarna, trixa med tre barn, lunch ska grejas, middag ska lagas, Johan tvättar för fullt (tack och lov), plocka, bädda, plocka lite till, solkräm på, var är solhatten, byta blöjor, ordna med playdates, hämta, hålla alla glada. Jamen, ursäkta gnäll här – jag vet att jag är väldigt lyckligt lottad, men ni fattar. Det är svårt att hålla ögonen öppna när klockan blir 22.53.

Hur som helst, uppdateringen från tv-soffan? Jo, har nu sett första två avsnitten av ”Sharp Objects” (baserad ”Gone Girl”-författaren Gillian Flynns debutroman) på Netflix och…

20180628-20180628-IMG_1208Den är ju fruktansvärt deppig egentligen. Ändå är jag fast. Amy Adams är fantastisk, älskar henne! Här spelar hon journalisten Camille Preeker, som åker tillbaka till hemstaden Wind Gap i Missouri, för att rapportera om två fruktansvärda flickmord. Och fruktansvärt är det, alltihop. Lika jobbigt är det att se Camilles alkoholism och självskadebeteende – så mörkt. Så mörkt att jag nästan längtar efter ett härligt harmlöst ”Morden i Midsomer”, eller ”Unge kommissarie Morse”, typ. Men jag kommer ändå att fortsätta titta…