Kom nyss hem från dotterns onsdagspass på Eriksdalsbadet. Vanligtvis är det tre gånger i veckan som gäller men nu bara två. Idag var peppen STOR eftersom två av tränarna skulle bada och det var utlovade lagkapper…
Jag stod där i kvällssolen i mina Birkar, med bassängens brus, glada barnröster och tänkte att TACK OCH LOV för detta. För denna stunden. För att aktiviteterna kan fortsätta, under mycket noggranna former – och inte som vanligt. Men ändå. Det är något som är som vanligt och det är så skönt för barnen. Sedan kom vi hem och såg på Lilla Aktuellt, pratade med mormor och morfar på FaceTime och usch vad längesedan vi sågs nu. Nu, när vi egentligen skulle varit i Skåne.
Mamma lagade en påsktårta som hon förslog att vi skulle försöka att njuta av via Zoom imorgon, på Mariannes födelsedag. Haha, jag gillar optimisten och den finns ju även i mig. Men det blir såklart en märklig påsk detta. Och fy, som jag längtar efter mamma och pappa nu. Att allting ska bli lite mer som vanligt igen. Så länge får man njuta extra av de små stunderna, de små glimtarna.
Viktigt, viktigt dessa pärlor av stunder i livet som ger ljus. Vad du än går igenom privat och offentligt spara pärlorna i hjärtat och fokusera på det som ger styrka och glädje. Det kan vara svårt ibland, men jag vet av erfarenhet att senare när livet blir mer vanligt igen, och man tittar tillbaka på det svåra som var, så glimrar dessa pärlstunder alltid klart och ger tacksamhet och trygghet att fortsätta framåt. ❤
Ni tycks ha hobbyverksamhet i Sverige? Här i Finland är allt sånt avbokat för denna vår. Inga tillställningar nånstans.
Men så har vi ju också betydligt mycket mindre döda här i Finland och inte alls samma smittspridning som i Sverige.
Det intressanta i sammanhanget är ju att se hur många döda man kommer få som en följ av nedstängningar av länder. Tänker främst på alla människor som kommer gå in i djupa depressioner, missbruk, fysisk – och psykisk misshandel etc etc. I Sverige rullar hjulen i alla fall till viss del vilket gör att många fortsatt har ett jobb att gå till och en skola att var i. När det här är över har vi kanske fler döda i Corona men skulle vilja säga att de döda kopplade till nedstängningar av samhället är i allra högsta grad relevanta. Här i Sverige får alla barn mätta magar i skolan, de har möjlighet att få hjälp med sina läxor i skolan och de som utsätts för misshandel i hemmet får en fristad i skolan. Det skulle jag säga är oerhört mycket värt så stirra er enbart blinda på antalet döda eftersom den här pandemin är så mycket större än det, även om varje dödafall är fruktansvärt varje gång det sker.
Läs det Ingrid skrev. Det här handlar om så mycket mer än att bara begränsa spridningen av en sjukdom. Trots våra mindre strikta restriktioner i Sverige så lider folk, det hade kunnat vara mycket värre. Det är en oerhört svår balansgång men man får inte tappa helhetsperspektivet.
Sverige lever i en bubbla som vanligt. Inte mycket att göra åt förutom att vara glad över att man inte bor där själv (längre). Alla gör väl det de tror är rätt förstås, tycker mest svenskarnas arrogans i detta har visat en helt ny sida hos dem… att någon skulle ha mage att alls ifrågasätta varför och hur de känner inför valen som regeringen där har gjort. Hujedamig mig, DET får man inte göra.
Det är sant va Maria o Ida skrev. Men måste saga att Sveriges ”väg” är samtidigt hundra gånger bättre till ekonomi.
Hej Ebba, njut av dessa stunder. Jag håller helt med Ingrid, priset samhället betalar just nu är mycket mycket stort och ekonomiska kriser kostar också människoliv. Även om Sverige valt en lite annorlunda väg än andra så är vår ekonomi djupt sargad och det blir en svår, lång väg tillbaka. Om det nu går. Det här är ingen tävling, där minst antal avlidna vinner, men inget land kan hålla stängt under längre tid. Priset är alldeles för högt.
Så låt oss tillsammans försöka ge våra barn en någorlunda framtid.
Tack Mia! PRECIS vad jag ville skriva! Det här är ingen tävling där någon kommer vinna och självgott kan säga ”vi är bäst på att få minst döda” eller ”vår katastrof var minst värst”! Det finns lidande i alla situationer och det är liv vi pratar om. Jag sitter i Schweiz där myndigheterna har valt en strategi som jag utgår ifrån är den som passar det här landet bäst, utifrån de förutsättningar som finns här och den kapaciteten landet har. Och Sverige gör vad som passar Sverige bäst. Det finns ingen lösning som passar alla. Det kommer en tid efter detta krisläge och då bygger vi framtiden på det vi nu lär oss. Jag hoppas att ödmjukhet och respekt för livets skörbarhet får ta plats då.
Nja det är väl delvis sant. I exempelvis Danmark har man ju gått ut och sagt att nedstängningarna där enbart är politiska och grundar sig inte i vetenskapen. Förstår ditt resonemang om man talar om exempelvis Kuba eller Ungern där folk är vana vid ett annat typ av styre men Danmark är ju ett bra exempel på när man inte lutar sig mot den vetenskapen som finns ita n har en annan agenda.
Jag kan tipsa om DN:s intervju med Johan Carlsson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör. Han tar själv upp precis det här:
”Facit är inte antalet människor som dör av coronaviruset. Facit är vad vi ser efter fyra-fem år. Hur påverkar coronautbrottet hela hälsosituationen i Sverige?”
Han pratar också om att vi i Sverige har en tradition av att följa rekommendationer på ett bra sätt. T ex så vaccinerar de allra flesta sina barn, trots att det inte är lag på det.
Fler intressant aspekter kommer upp i intervjun.
Apropå olika länders skilda strategier för att hantera virus-spridningen:
Från mitt läkarperspektiv kan jag inte låta bli att påpeka att vi inte sett slut-”resultatet” än. Vårt stora misslyckande i Sverige är att vi inte lyckats hindra smitt-spridning till och inom våra äldreboenden, och den äldre befolkningen i stort. I övrigt tror jag (och många med mig!) att många länder som ”stänger ner” bara skjuter problemet framför sig. Det är tyvärr naivt att tro att smittan går att ’”stoppa” nu, vi måste uppnå flock-immunitet för att få slut på detta. Människan rår inte över allt, även om vi i vår moderna väst-värld gärna vill tro det….Och, som Mia skrev: det här är inte en tävling!!
Ebba och alla andra, var ni än finns: ta vara på de små stunderna av glädje och normalitet, vi måste orka detta, tillsammans!
Nu är det ju ingen som tror att smittan går att stoppa utan syftet är att sakta ner spridningen så att de som behöver vård kan få den.
Jo, dessvärre är det många, här och runtom i världen, som fortfarande tror det, även om du och många med dig har tagit till dig information och därmed inte tror det 🙂 Jag möter åtskilliga med missuppfattningen varje dag
Precis!
Men eller hur! Bubbla som sagt. Svenskarna lever i en bubbla. Och är mer än villiga att offra de hälsomässigt svaga i samhället under tiden.
Jag håller inte riktigt med om att man tror sig kunna totalstoppa viruset och sedan fortsätta som vanligt. De flesta regeringar i Europa har ju varit tvungna att sätta starkare regler för att försöka lugna ner smittspridningen så att inte alla blir sjuka på en gång och man inte kan ta hand om de sjuka, med olika framgång. Att viruset finns kvar är det väl ingen som ifrågasätter. Det här är ett maraton som långt ifrån är färdigt. Att Sverige kan föra en mycket mindre hårt hållen strategi och att det funkar är ju jättepositivt för Sverige men i andra länder hade det, enligt mig, lett till ännu värre scenarion än vad vi ser idag, för att de har helt andra förutsättningar. Bara för att något fungerar bra i Sverige betyder det inte att det fungerar bra i andra länder.
Jag menade inte alls att kritisera någon annans strategi i sig, förutsättningarna skiljer sig ju stort i flera hänseenden, i allt från ”myndighets-kultur” till när i skedet respektive land började få problem med smitt-spridningen. Min kommentar tar riktade sig bara till de (inte så få) som onyanserat tror att det finns just ”rätt och fel”.
Elisabet då är jag helt med dig! 👍 ❤
På vilket sätt menar du på att de fungerar när ni är nummer tolv i världen över flest döda per miljon invånare. Inga problem att offra de hälsomässigt svaga i samhället, det är tydligt.
Ann, svenskarna tycker att det fungerar bra för Sverige. Själv bor jag inte heller i Sverige längre, men har hela min familj och många vänner där. Precis som du är jag orolig för hur situationen skulle kunna utveckla sig. Men ingen jag som har varit i kontakt med i Sverige, inkl mina föräldrar, verkar förstå min oro fullt ut. Inte heller verkar någon riktigt förstå hur situationen ser ut i många andra länder och varför alla andra länder antagit mycket hårdare restriktioner, och varför det har varit nödvändigt. Vi handlar åt våra äldre, håller avstånd och respekterar reglerna, däger de. Det gör vi med, säger jag, men det räddade inte situationen ändå. Jag har varit så frustrerad. Bubbla eller inte, ingen vet i dagsläget hur det kommer att bli framöver. Jag hoppas på det bästa! ❤
Vidare, alla länder har olika förutsättningar. Jag bor i Schweiz som är väldigt tätbefolkat, medan Sverige inte är det förutom i storstäderna. Tryck in hela Sveriges befolkning i Småland och läget hade sett helt annorlunda ut idag.
Jag gillar det här konceptet med att försöka träffas ändå fast via nätet, att skapa påsk på ”distans”. Tänk ändå att vi kan göra detta, för 20 år sedan hade man bara kunna fantiserat om saken och idag är det helt annat :).
Hej, apropå virtuella träffar. Jag bor i Italien där vi ju har begränsad rörelsefrihet. Vi är en liten grupp väninnor som brukar äta lunch tillsammans en gång i veckan, och det kan vi naturligtvis inte göra just nu. Men just den veckodagen, kl 13, skålar vi med varandra. Vi har också en chatgrupp .där vi står i ständig kontakt. Den är guld värd.
De flesta här är väl medvetna om att vi kommer att få leva med viruset under lång tid.
Allt gott önskar jag er alla, Ebba och kommentatorer. Och Glad Påsk. Stella
Tro mig Stella, jag vet att medvetenheten finns hos ”alla” i Italien 💔 ! Just Italien är också ett påtagligt exempel på det Johanna och jag diskuterade: i och med att landet hade oturen att drabbas först i Europa, med allt det innebär, fanns det bara ett alternativ när strategi skulle ”väljas”.
Allt gott! / Elisabet
Längtar så efter min dotter Louise som bor i London. Hör ju av henne att där är det en helt annan koll vi ordning än här. Sen om det gör skillnad – inte vet jag. Jag vet bara att jag jobbar på ett Akutsjukhus…..
Så är det. Sverige lever i en bubbla angående detta tyvärr. Jag har mina sjuka och äldre föräldrar hemma i Sverige och är så otroligt orolig. När jag läser hur man resonerar i Sverige så blir jag trött, less, frustrerad och otroligt stressad av tanken på att jag kanske aldrig får träffa mina föräldrar igen pga svenskarnas ”strategi”.
Fruktansvärt jobbigt är det. Jobbigt att läsa hur man inte tar detta på allvar. Jobbigt att läsa att folk på fullt allvar tror på att nedstängningarna runtom i världen göra pga att man tror att det kommer att eliminera viruset. Det är ju för att sjukvården ska klara smällen av detta… antalet döda per miljon invånare hittills talar ju för sig själv 🙁
Ebba är dina ”guldbirkar” av den vanliga Arizonamodellen eller extra smala?