Att vinka hejdå till det finaste jag har var INTE lätt. Planen var såklart från början att jag skulle åka med till Mallorca, till den lilla bergsbyn där vi alltid är i början av sommaren. Åh. Satt och tittade på gamla bilder, här är Ernst första midsommar på Mallis…
Lillprinsen. Herregud, så varmt det var då. Dallrande hett. Det var en värmebölja utan dess like. Amning, svettas, amning, svettas är ungefär det jag minns…
Men i år blev det alltså ändrade planer. Eftersom min fotoperation blev mer av allt, så funkar det inte för mig med Mallorca-värme och bergsby. Jag är precis av med gipset men får ännu inte belasta foten och ska gå med ”pjäxa” i ett par veckor till. Så då bestämde vi att Johan och barnen åker men jag stannar hemma.
Är jätteglad att de kom iväg, Johans mamma och pappa är också där och nyss fick jag en bild på glada, pool-blöta barn som åt spagettilunch i skuggan med farmor och farfar. Men självklart känns det också extremt tomt och ödsligt här hemma. Redan! Puh, det är ju nu man SKA njuta av lugnet – och det ska jag verkligen göra också men fy, så märkligt tyst det är hemma denna söndagseftermiddag…
Hej Ebba,
Ta det som en liten blänkare på vad som ligger i framtiden när barnen är större och inte vill hänga med föräldrarskapet längre.
Man vänjer sig vid det också och sedan blir det så skönt att man hoppas att barnen ska hitta sina egna bon att inreda.
Själv var jag på kollo hela somrarna när jag växte upp, nyttigt, tufft och danande.
Barnen blir extra kära när de kommer hem igen och så går det hela runt och runt igen.
Vet inte hur det funkar med spa och den där foten men annars är det ju mysigt att lägga lite tid på det egna välbefinnandet.
Sitter oxå själv med ett glas vitt och skriver detta till dig och kommer i kapp med dagboksanteckningarna…
Ha det fint och lyssna gärna på Elton John eller Freddie Mercury högt så att ensamheten flyger sin kos.
Kram på söndagskvällen 😘
Mona
Nu får du ta hand om dig och njuta av tystnaden!🤗
Känner igen mig. Våra barn är nu vuxna men vet att jag hade svårt att njuta av friheten när jag hamnade i liknande situation som du är nu… Finns inget bra råd mer än att FÖRSÖK tänka på dig själv och njut av egentiden du får. Tack för en inspirerande blogg!
Ojoj, min första tanke var – En hel vecka själv, underbart!!!!!! Men sedan kommer ju den där saknaden och allt man kan passa på att beta av nu.
Men försök njuta oxå, det brukar sluta med att man inte vet var man ska börja ocå vips så är alla hemma igen. 🙂
Åh, vilken besvikelse. Jag följer dig ofta på håll, du är en fantastisk inspiration när det kommer till mode men också den inställning du förmedlar. Jag är himla dålig på att kommentera men nu kände jag att jag ville skicka en liten hälsning för vilka tuffa veckor du haft!! Operation, förlust av vän och förlust av massa roliga grejer som hör försommaren till. Jag skulle känna mig så ledsen om jag missade en efterlängtad semester med mina små barn och härliga man. Men hoppas att du kan hitta dina ”små stunder”.. <3
Therese
Försök njuta av att du är ensam så mycket du klarar av det:) En vecka går fort och barnen har det toppen med lek, sol och bad hela dagarna. Denna vecka kommer göra dig och läkningsprocessen gott, se det så! 🙂 Fick du ta bort gipset ett par veckor tidigare, eller har 6 v gått? Hänger inte med där. Håller med, vill sända en stor och peppande kram efter allt du gått/går igenom.
Vilken tuff start på sommaren du har haft Ebba, på många sätt och vis. Skickar en stor kram och hoppas att du kan njuta lite av lugnet och friden, även om jag förstår att det gör ont i hjärtat att missa en härlig vecka med familjen. Livet alltså!