Ber om ursäkt för ett inte… Så himla peppigt inlägg här. Men ni får stå ut. För måndagskänslan sköljde över mig imorse. Paniiikmycket att göra. Räcker inte till. Hinner inte. Roliga grejer, spännande projekt, en helt makalöst cool förfrågan. Massvis med bra alltså. Och kul. Superduperkul. Men jag då? Inte det minsta utvilad. Utan helt jäkla slut.
Vi hade en härlig helg men den innehöll NOLL tid för återhämtning. Asså verkligen noll. Kompisar från London på middag i fredags, hemma hos oss. Lördag? Ärenden på stan, jag drog iväg och klippte barnen (välbehövligt) när Johan röjde och städade hemmaplan (ännu mer välbehövligt). Bort på tidig middag till goda vänner, underbart trevlig kväll det med. Pasta, italienskt plock och massa skratt. Fick energi och tusen idéer, då värdinnan Ebba är en grym entreprenör. Söndag – barnkalas hemma i två timmar. Lyckliga barn, jag körde femkampen och Johan konstaterade att jag vore perfekt som programledare för ”Wild Kids”. Hehe. En timmas break innan söndagsmiddag för svärföräldrar, mamma och pappa.
Ernst har sovit USELT. Nu senast inatt: gallskrek vid 03.45, fick till slut amma, försöka blunda lite med sugpropp på bröstet och ryggen mår som den förtjänar idag. Aj, aj, aaaj. Skulle vilja bli utdragen i ett skuvstäd.
Summan av kardemumman? Får icke ihop sådant här socialt schema och hans sömn. Såklart. Tröttheten idag är… Som en betongkeps, typ. Varken stilsäker eller bekväm, alltså. Det blir lätt såhär med helgerna: så mycket roligt man vill hinna med. Tre barn. Två vuxna. Så vips, är allt bokat. Även om jag mår bra av fullt upp, så njuter jag ändå otroligt mycket av en lugn fredagskväll. Hemma. Med plockmat. Mysbricka. Te. Barnen somnar i soffan framför Let’s Dance.
Nu njuter jag i alla fall av att sitta på kontoret. Aaah! Har just gjort en stooor Lungo-latte åt mig själv i mitt rosa älsklingsporslin. Mamma och pappa är kvar i stan några timmar till (innan de åker hem till Göteborg) och rullar Ernst i vagnen, hämtar barnen på skola och förskola. Nu: försöka komma ikapp, sortera stressen som flyger som pappersplan i hjärnan. Ska börja med det mest effektiva: att skriva en ordentlig LISTA. På papper. Som jag har i plånboken och kan bocka av. Japp, vi börjar där!
Oj vilken helg, låter som en fantastiskt rolig helg. Men det blir helt klart tufft när man inte får sova…. var själv uppe 3 h i natt med min dotter som inte ville sova. Men njuter ändå av sömnbristen idag för jag har bara 2 veckor kvar av min mammaledighet och det känns som man vill ta vara på varje sekund!
Hej! Ja, det gör man ju samtidigt – ack, de dubbla känslorna… Kram!
Älskar listor. Hade varit rolig att se foto på din 🙂
Skulle inte palla med en sådan fullspäckad helg, och då har jag bara två barn som dessutom är stora (nåja, 12 och 8). Jag måste ha MINST en skrota-runt-dag under helgen. Då har jag inga måsten utan gör bara spontana grejer, kanske en löptur, skrota runt hemma i träningskläder, slänga in ngn tvätt, ta en promenad och en fika. ”Arrangerad” middag två dagar i rad under helgen fixar jag inte. Prioritera, allt behöver man inte tacka ja till, goda vänner finns kvar. Dela upp er, låt mannen ta barnen och gå ut och ät middag själv med vännerna. Träna på kvällstid så du får återhämtning osv. Sorry för lite klyschig kommentar men ta tillbaka kontrollen helt enkelt. Tack för att du delar med dig, gillar verkligen din blogg och säkerstil-podden.😊
Hej! Läser din blogg ofta och känner igen mig och inspireras! Min dotter som nu är åtta månader sov inte mer än två timmar i sträck de första sex månaderna, till slut var jag så utmattad att jag var beredd att prova vad som helst (utom att låta henne skrika sig till sömns). Jag jobbar som läkare och försökte leta efter så mycket vetenskap som möjligt inom området (vilket egentligen inte är mycket) men fann till slut detta https://sleeplady.com/babysleephelp/?utm_source=babysleephelp&utm_medium=smartbar För vår familj har det fungerat otroligt bra, bebisen somnar nu själv, i egen säng, i eget rum och sover sammanhängande 11-12 h/natt. Jag avslutade amningen helt i samband med att vi började med detta och det gick smärtfritt. Metoden kräver en del självstudier och man får anpassa sitt schema de första två veckorna. Men vi har fått igen det tusenfalt!
Ingen ettåring behöver vakna och skrika på natten. Nattamning kan gott avslutas vid halvåret. Dra ner på programmet, så barnen får lugn och ro och kan sova. Liksom ni föräldrar.
Alltså, jag måste bara kommentera lite här.. Det här med att påpeka hur länge man ska amma, eller att ”ingen ettåring behöver vakna och skrika på natten”… SÅ otroligt onödig kommentar.. Hört talas om att barn är lite olika, och har olika perioder? Tror inte det är särskilt peppande att få en kommentar som liksom antyder att man gjort något fel eftersom barnet är ledset på natten, typ då har man varit en vek mamma som ammat eller en arbetande mamma som varit för aktiv så barnet inte kan sova..
Förlåt Ebba, du kanske inte alls läser det på det här sättet, och jag vill inte förvärra något, jag känner bara så starkt att SNÄLLA, sluta tala om för folk hur de borde göra, som i denna kommentar från Kicki. Det finns inget sätt som är Det Enda Rätta, ett facit på hur man ska göra så barnet sover hela natten.
Jag tror ofta grejen med att dela med sig av känslan är just det, att få dela, ventilera, få igenkänning, och pysa lite.. för att sen orka en dag till..
Självklart ska man testa olika grejor/metoder om man får sova alldeles för dåligt, men jag är så vansinnigt trött på att vissa tror att det finns ett sätt. Alla föräldrar och barn är olika!
Ebba, jag önskar dig självklart en massa härlig ostörd sömn, och lugna nätter, det är ju såå jobbigt att inte få sova, hoppas det vänder snart. Hur du väljer att jobba, eller amma det är din ensak <3 !
(Mina kids är större nu, men den perioden för oss var räddningen just att amma, jag gjorde det i sängen under natten, jag kunde somna om under tiden, och barnet somnade av snuttandet.. Med det sagt, så behöver ingen annan göra, men ibland vill jag bara nämna det som motvikt till en del som verkar tro att sluta nattamma är enda sättet till sömn.)
Lycka till Ebba med dina nätter, kram!!
Puh! Förstår och känner igen din trötthet!
Åh, absolut älskar skjortan du har på dig! Så vårig och fin 😍 Är det Toteme eller vart hittar jag en likadan? Kram!
Stor kram, hoppas du haft en fin dag och får sova bättre i natt.
Ibland är den bästa ”peppen” att höra att andra har det likadant som man själv, så tack för att du delar med dig Ebba! Känner igen tröttheten och har just trotsat den med allt sött jag kunde hitta hemma i skåpen för att orka med ett par jobbtimmar nu på kvällen. Pusslandet när man vill inte vill hämta från förskolan alltför sent. Håller tummarna för några ostörda timmar vid datorn, och för att jag inte somnar på tangentbordet… 😉 Sen krypa ner bredvid min söta sovande dotter, och imorgon kör vi ett nytt race! Superkrafter och mycket vårsol önskar jag oss alla!
Instämmer med kicki53….dags och inse att man inte kan vara med på allt när barnen är små. Ingen mår bra av ett sådant program. Tiden med småbarn går över,..fortare än vad man tror!…tag bättre vara på den …det rådet skulle jag vilja ge…
Vi orkar mer än vi tror – men ge dig själv en chans till vila också!
Jag vet precis hur det är att ha en bebis som inte sover- jag lider med dig för det är hemskt, värsta sortens tortyr! Men, idag har jag en tolvåring som inte vill kliva upp på morgonen, så det kommer att bli bättre, du kommer att överleva och det kommer göra dig stark som sjutton!
Ha en fin dag trots att du är trött, njut av kaffet på kontoret och ta 5 min på soffan om du hinner…
Kram till dig fantastiska Ebba 💕
Lär Dig ordet NEJ och ta tillvara småbarnsåren istället.
Tack för ett fint inlägg, säker skönt att läsa för andra i samma situation. Klart att du blir trött när du inte får sova och sköter två (!) heltidsjobb, dvs baby och säker stil. Tankarnas jag får är tyvärr de vanliga…. prioritera och träna på att säga nej.Var sak har sin tid. Fomo, tror jag det heter, fear of missing out, är lätt att drabbas av. Och med risk att låta tjatig, barnen är små nu, njut av att ge dem av er tid nu, vännerna finns kvar hela livet, och gör de inte så får man skaffa nya. Allt gott til dig och din familj bästa Ebba.
Hej Ebba! Jag har 4 barn varav yngsta inte heller sov. Mina tips är att ge dig själv lyxen att få mer hjälp. Jag bor i USA och jag förstår att i Sverige är det så tabu med hjälp, man ska klara allt själv osv , nej jag skulle tex inte orka ta med minstingen överallt på möten etc, jag hade fixat barnflicka som tar honom så du kan fokusera på dina möten och även på lite egentid. Det är så mycket onödigt dömande av mammor i Sverige! Ta in hjälp! Du kan inte sköta två jobb samtidigt dvs Säker Stil (och mkt annat du jobbar med) är ett mer än heltidsjobb och bebisen är ett heltidsjobb, du behöver hjälp på heltid! Lycka till! Ta hand om dig! Kram
Låter som en härlig helg, om än intensiv – vilket du vet. Ni känner era barn bäst och vet som är bäst för dem såklart. Det jag tänker på är om/hur sömnen på barnen påverkas av ett sånt intensivt schema med massor av intryck? Alla är olika, men våra barn (6&8) MÅSTE få andningspauser – ”skrota-runt-dagar” en dag per vecka där vi bara är hemma (eller tar en enkel cykeltur typ) helt utan besök eller aktiviteter; de fixar det inte annars – blir griniga, svårlagda osv (och sov mycket mer oroligt efter såna helger när de var yngre). De är normala, glada, aktiva barn med många vänner och lätt för sig; men vi måste blockera deras och vår tid för att de ska må bra. Men som sagt, alla är olika.
Det vore jättekul att få ta del av din femkamp. Vi ska snart ha 6-årskalas och det hade varit perfekt…
Tack för en trevlig blogg!