Kategori: Träning

Yes, vi kör temavecka (veckans tema: träning och leggings!) och är det EN sak jag lärt mig – så är det att det är viktigt att sätta upp mål. Rimliga mål, smarta mål, snälla mål, ”helt okej”-mål men ändå… Triggande mål! Så, tänkte här dela med mig av mina träningsmål för veckan.

Men innan vi kommer till målet för veckan, så vill jag bara helt kort backa ett steg och förklara. Jag har ju varit hos en utbildad, klok och helt fantastisk nutritionist, för att försöka få bukt med hela den goda (eller snarare onda) cirkeln som jag VERKLIGEN kämpat järnet med de senaste… Tio åren. Tio år, herregud! Det låter ju inte klokt. Att det kan vara så länge. Men jo, det är det faktiskt. Tre barn senare, stora tv-produktioner, startat två egna bolag, många böcker, stressiga deadlines och otroligt mycket uträttat som jag är enormt stolt över – så är det ett faktum att jag prioriterat ner mig själv, mitt välmående och min hälsa. Bokat av träning, försökt komma in i bra flow, lyckats lite, men sedan – pang – rasar allt när det blir för mycket jobb. För lite sömn. Skippat promenaden, kastat i mig smörgåsar för att orka, ja, unnat mig, tröstat mig. Ja, du som vet, du vet!

Eftersom jag misslyckats i tio år så är jag såklart livrädd – ja, nästan inställd på – att jag inte kommer lyckas den här gången. Heller. Att jag helt enkelt är himla kapabel och duktig när det gäller MÅNGA saker. Jag kan leverera på många plan. Men inte detta. Jag tror också att det var därför jag behövde skriva om det här. Om man säger det högt, liksom?

Så, vad har detta med veckans träningsmål att göra? Jo, kosten och träningen hänger ihop för mig. Välmåendet jag vill åt handlar om att få en stark, pigg kropp med ett sunt midjemått. Den vetenskapliga världen brukar definiera ett hälsosamt midjemått för kvinnor som under 80 centimeter. Högre än så kan öka risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom. Kanske låter torrt och trist detta men vill ändå poängtera det för att förklara, eftersom mitt midjemått låg rejält över det när jag tog tag i detta för några veckor sedan – och det gör det fortfarande. Detta är väl ungefär ALLT jag kommer säga om midjemått och siffror dock, för det har aldrig varit något jag velat hetsa kring. Alla är vi så enormt olika där. Det finns redan alltför många som hetsar kring siffror och mått därute. Jag hoppas snarare kunna inspirera, peppa och BLI peppad av er därute. För tro mig, det blir jag verkligen! Heja mig, heja oss alla som siktar på välmåendet, i stort och smått. Blir lika glad varje gång man får ett grymt bra tips på DM på Instagram, i en kommentar, eller i ett mail för den delen.

Ja, detta var ju en lång utläggning för att komma till slutklämmen här. Som helt enkelt lyder…

10 000 steg per dag. Hela vägen fram till midsommar. Missar jag målet någon dag så ser jag i alla fall till att snittet ska ligga på 10.000 steg, gott och väl. Det skadar ju inte att få 15.000 steg någon dag liksom!

3 – 4 träningspass i veckan. Onsdag idag och två pass är avklarade, så det ska gå. Då inkluderar jag både styrka, jogg (försöker alltid köra varje måndag, så har jag ett pass avbockat) och min pilates som jag försöker gå på, Megaformer som det kallas. Och som jag är helt fast i nu, så himla utmanande och kul att känna hur kroppen blir starkare! Fixar det, liiite mer för varje gång. Eller hehe, ibland går det bakåt känns det som, men på det stora hela – framåt. Jag hör mig själv resonera sådär hurtigt som ”det kommer inte att kännas LÄTTARE imorgon direkt, utan snarare motigare, om jag inte gör det idag…” och sedan masar jag mig iväg dit, varje söndagsmorgon klockan nio.

Tennis, min bonus. Slutligen, min bonus till mig själv: Tennisen. Den räknar jag utöver träningspassen. Som jag tagit upp, eller försöker ta upp, ordentligt. Jag älskar det. Eller jag hatar det också, när bollen sticker iväg och går ut, gång på gång. Men svetten rinner, jag fokuserar järnet och jag kämpar, för jag ska banne mig komma upp ett trappsteg och känna mig säkrare och bättre. Det ska gå, jag vet att jag kan!

Nu funderar jag på att försöka testa nån hemmaträning också, för att det är kul med temaveckan. Hmmm. Jag återkommer på den fronten, håll utkik på mina Instagram stories.

KOMMENTERA GÄRNA!

Jamen, det låter ju vansinnigt men jag får väl tacka hela denna vidrigt overkliga KRIS som råder, för en endaste liten sak. Och det är att jag…

…Jag GJORDE det! Igår sprang jag, Ebba Mary Matilda Kleberg von Sydow, milen. För första gången sedan jag opererade foten. Ja, egentligen för första gången sedan jag snubblade där i Falsterbo och senorna slets av och jag sedan aldrig någonsin riktigt fick ordning på vänsterfoten igen. Ignorerade värken, foten blev mer svullen, tills det blev helt ohållbart. Vilket slutade med operation och gips just innan förra sommaren. Så, den bubblande lyckan över denna milstolpe (!) är stor – och hade det inte varit för allt mörker omkring mig just nu, så hade jag nog inte gjort det.

För många därute, som springer regelbundet, är detta såklart ingen stor sak. Vaddå milen? Inga konstigheter. Men för mig är det en… jättestor sak. Ett Mount Everest, minst. Jag har ju berättat om hur jag bestämt mig för att komma igång den här våren och jo, att orka springa en mil är såklart en drömgrej men verkligen inget måste. I alla fall inte nu.

Så, jag hade absolut INTE gett mig fasen på att springa milen igår. Var inte det minsta laddad för att springa överhuvudtaget. Men när allt rasar omkring en, oron över hur detta ska sluta växer, så sprang jag för att bevisa för mig själv att jag kunde. För att jag hade möjlighet. Låter kanske knäppt men precis så kände jag: Jag MÅSTE göra något omöjligt, för att hitta kraften.

Att jag sedan slog mitt eget rekord (herregud, 57 minuter och 58 sekunder?!) ja, det vet jag inte hur det gick till. Kommer nog aldrig ske igen, haha, men vad gör det. Inte ens när jag var i min absolut bästa löpform, så fixade jag milen under en timma. Ja, ibland överraskar man sig själv. Det behövs onekligen, i dessa tider.

Avslutningsvis, till dig som inte känner dig det minsta pepp på att dra ut och jogga – kan jag, så kan du. Här hittar du mina FEM bästa ”börja springa”-tips!

KOMMENTERA GÄRNA!