Rätt spännande är det att just knytblusen, detta ack så konservativa, silkigt eleganta plagg (Margaret Thatcher! Prinsessan Dianas förlovningsbild! Nancy Reagan!) förvandlades till en feministisk handling. Men jag gillar det. Inte för att det är traditionellt. Utan för att det så tydligt symboliserar Sara Danius stora, genuina intresse för stil, mode och kläder. Som feminist med en fot i modevärlden ÄLSKAR jag att knytblusen är feminin och chic men samtidigt ett powerplagg med jäklaranamma.
Knytblusen är ett plagg som tar för sig. Ett plagg som säger att man 2018 aldrig, aldrig, aldrig ska behöva skämmas över att man älskar mode och ”yta” eller, som i mitt fall, arbetar med det dagligen. För mig, med all den tråkiga erfarenhet jag har kring detta, så är det så himla viktigt. För alla de gånger jag kommit in i ett möte där män – som första fråga – bett mig ”recensera deras outfit”. Fnissigt frågat vad jag tycker om deras slips. Frågat om jag ”kommer blogga om dem”. Och på tusen andra sätt förlöjligat, ifrågasatt och förminskat det jag sysslar med: yta, livsstil, kläder och shopping. När vi varit där för att prata om något helt annat.
På 80-talet var knytblusen en given del av karriärkvinnans uniform. Tillsammans med stilettklackar, axelvaddar och hundtandsmönster – men knytblusen var extra viktig, för den blev kvinnans slips. Just så känner jag när jag drar på mig knytblusen. Det är mitt powerplagg och en naturlig del av min rustning, de dagar jag behöver en sådan i jobbsammanhang. Och det behöver jag fortfarande.
Nu ska jag sätta fart här på kontoret. Har haft en föräldraledig förmiddag, så nu öser jag på med jobb. Känner mig så sjukt laddad, har tre (!) enormt roliga projekt som jag jobbar med konkret just nu. Ett har synts liiite på mina Insta stories, det handlar om skrivande och inbjudningar – längtar efter att berätta mer om det. Nu kör vi!
Knytblusen är så snygg, men känner mig alltid lite tantig i den :/ kanske inte hittat rätt modell än helt enkelt
Hej Johanna! Nej, det kan nog vara så faktiskt – och man vänjer sig! Jag gillar också att låta den hänga, som på bilden här, det måste ju inte vara en rosett. Kram från Ebba
BRA skrivet! Jag jobbar själv inom modeindustrin och känner igen bemötandet så väl. Många gånger man fått ”roliga” kommentarer och frågor om ens jobb, som inte ska låta nedlåtande utan som om att de är ”intresserade”. Och när man svarar på ett allvarligt sätt så ser man i deras ögon att de inte lyssnar, för de bryr sig inte.
Jag blev så oerhört glad i fredags när #knytblus kom! Att så många går ihop för att upplysa att denna händelse inte är okej! Eller detta sättet att arbeta eller bemöta.
Amen på allt Ebba!!!
https://www.svd.se/knytblusen-handlade-aldrig-om-svenska-akademien
När jag som 23-åring gick ut från Ekonomilinjen på högskolan i slutet av 80-talet lovade jag mig själv att aldrig bli den där tanten med knytblus. Det löftet har jag hållit tills jag för någon vecka sedan köpte en så snygg Paysley-mönstrad blus… med knyt… Det var sen en ren slump att jag just i fredags använde den för första gången och ALDRIG har jag väl känt mig så rätt klädd. Tant? Nej, absolut inte!
Allt det jobb du och Emilia gör gällande stil, mode och kläder gör ni oerhört bra. Även om det finns så mycket annat som är viktigare här i livet så är ni de bästa ambassadörer för denna ”yta” som de flesta av oss de facto har ett intresse för, varje dag i våra liv faktiskt. Vi bryr oss om hur vi ser ut och försöker alla göra det bästa av vårat appearance både gällande hälsa och mode.
Det jag skulle önska är att ni två kunde förmedla mera hållbara alternativ. Det är 2018 och jorden och djuren – och därmed också människan – lider av all produktion och utsläpp ifrån modeindustrin. Jag tänker framförallt på alla dessa miljarder djur som plågas och dödas brutalt för att vi ska göra handväskor och skor av deras kroppar. Dun och fjädrar rycks plågsamt av levande fåglar och skinn och pälsar flås av levande djur. Och så vidare och så vidare.
Ni två är landets stilsäkrast ledande namn i modebranschen. Och även om ni inte tillverkar kläder och produkter så har ni ett enormt ansvar då ni rekommenderar märken och klädkedjor – men jag har inte en enda gång hört er nämna veganläder eller ekologiska kravmärkta tyger eller plagg. Känner ni inte att ni har det ansvaret alls i er position? Bryr ni er verkligen så lite om hur djur lider och dör HELT I ONÖDAN för att ni och vi ska bära runt på snygga plagg och accessoarer?
Det finns djurvänliga och klimatsmarta alternativ – är det inte dags att ni två börjar rannsaka er själva och all den överkonsumtion ni bidrar med? Era hela karriärer grundar sig på massiv överkonsumtion och såå många vill följa i era fotspår – när ska ni se över era klimatavtryck? Och ta ansvar för vad ni lämnar efter er en vanlig arbetsdag på era fantastiska drömjobb?
Vår Kronprinsessa har ett enormt miljöintresse och hela kungafamiljen återanvänder och syr om plagg osv. men ni två reser och överkonsumerar som om ni aldrig skulle ha hört talas om djurplågeri, masslakterier, miljöförstöring eller klimatförändringar – är det så? Har ni inte förstått varifrån alla plagg och handväskor kommer ifrån? Eller hur många kokroppar som krävs för att klä en enda Volvo XC40 interiört?
Jag hoppas vi får höra er åtminstone reflektera över detta i något podavsnitt. Och att ni kommer att se över hur djur- och miljösäker er stil faktiskt är i framtiden. Om inte annat för era barns skull, de ska ju leva vidare på den här jorden – om det ens kommer vara möjligt – i framtiden.
Mvh Sam
Vilket bra och klokt inlägg!
Och viktigt förstås!