Någon undrade hur det går med Ernst och sömnen. Jag får väl säga såhär: Jag samlar kraft för att skriva det inlägget. Men just nu tar vi livet en natt i taget här hemma. För visst är det, med några års perspektiv, inte hela världen. Men HÄR och NU så är det inget mindre än tortyr att ha ett barn som sover dåligt.
Försökt välling, fasta tider, napp vägrar han, likaså flaska. Natten till i fredags skrek han i två timmar i sträck, trots att jag vyssjade, sjöng, buffade, satt bredvid. Vi kämpar, helt enkelt. Återkommer. Kram och styrka till alla er andra därute som kämpar eller kämpat med detta!
Åh Ebba, jag känner med dig! Jag har samma situation här men med den skillnaden att min son är snart 16 månader och fortfarande inte sover. Tortyren har pågått sedan sommaren 2017 och varje dag är en kamp för att inte tappa förståndet helt. Men som du säger; vad gör det om 100 år. En eloge till oss och alla andra mammor, pappor och övriga där ute som har tuffa nätter utan sömn. Vi är grymma. Fram med superkrafterna, vi klarar en natt till!
Vad Tråkigt då.
Åh vad jag känner igen mig. För oss släppte det när alla (!) tänder hade kommit (vid två år). Några dagar efter att den sista tanden kommit började barnet sova hela nätter. Och så har det fortsatt, med undantag för sjuknätter så klart. Så förr eller senare vänder det!
Min dotter var också vaken på nätterna i den åldern. Visade sig att hon var glutenintolerant och när vi satte henne på glutenfri kost så började hon sova. Idag är hon 10 och minnena har bleknat och som tur är minns man inte riktigt hur jobbigt det var. Nu njuter jag sved få nätter hon vaknar och kryper ner hos mig
Styrka och kram till dig
Vi är många som inte sover. Pepp o kaffe❤️
Har en son på tre år som inte heller sover. Vissa nätter är vi vakna mellan 12-05. Väldigt tufft att funka som vanligt och prestera på jobb och vara en bra mamma till mina två barn, när sömnbristen har pågått i tre års tid. Min son har nattskräck och vägrar också napp.
All pepp och omtanke till dig!
Jag kommer så väl ihåg denna vidriga period i livet! Min yngsta sov inte en hel natt sina första 12-13 månader i livet.. När det var som värst skrek han 1 gång i timmen. Han vägrade välling och flaska, ibland fick vi ge gröt mitt i natten när han var hungrig. Nappen älskade han, men skrek varje gång som han tappade den i sömnen. Och fast rutiner gjorde varken till eller från. Han slutade självmant amma när han var runt 8 månader och då flyttade han till eget rum. När han var som stökigast sov jag på en madrass på golvet bredvid spjälsängen. Han var väldigt nära att knäcka äktenskapet eftersom någon ork till vuxenliv inte alls fanns. Denna fruktansvärda, hemska perioden handlade enbart om ren och skär överlevnad.
I samband med dagisstarten vid 17 månader började han sova hela nätter ca 2ggr/vecka. Oj, vilken skillnad det blev för 2 heltidsarbetande kontorsråttor! Tror att han började sova normalt vid 2-3 års åldern. Vi vet faktiskt inte varför han var så stökig. Den stora började sova hela nätter vid 6 månader när vi introducerade välling. Trodde så klart att det skulle vara lika lätt med efterföljande barn. Det är ju ändå samma arvsmassa i båda!
Idag är han nyss fyllda 7 år och den av barnen som sover längst på morgonen. På helgerna sover han lätt till 9-10 tiden. Ofta får vi väcka honom så att han inte vänder på dygnet.
Ebba (och alla ni andra med nattstökiga barn), det kommer bli bättre. Hoppas att du/ni börjar ser ljuset i tunneln!
Känner igen mig. Fick när pojken var 12 månader råder att utesluta mjölk både för mig (ammande fortfarande för att få sova lite nattetid) och honom. Efter en vecka med mjölkfrkikost sov han nätterna igenom. Mjölkprotein intolerans tom 4årsålder.
Inte följt sömnproblemen men har ni uteslutit allt somatiskt? Ta hjälp av duktig barnläkare och undersök från topp till tå. Förstoppning? Klåda? Mage? Allergier?
Vanligare än många tror att det faktiskt finns en förklaring till så dålig sömn om man nu har provat alla vanliga knep. Kämpa på men ta hjälp av oss som jobbar med sånt här! Mvh/ BVC-psykologen
Lägger till listan ÖNH – nästäppa pga adenoid (”polypen” som man sa förr) eller stora halsmandlar. Svårt ta napp om man är täppt i näsan.
Jag vet exakt vad du går igenom! Min yngste son har aldrig sovit hela nätter, kanske en, och han är snart 4,5 år. Dock blev det en förbättring när han var 3,5 år.
Han hade svårt att få ro på natten från det att han föddes. Ingenting hjälpte. Vi har provat allt. Han skrek en gång i timmen från det han föddes tills han var 3-3,5 år. Det helvetet önskar jag ingen.
Något som är konstigt är att sjukvården inte har förstått eller kunnat förklara. Det alla har sagt hela tiden är samma och det HJÄLPER inte: somna i egen säng utan fysisk kontakt, då kan de somna om på natten själva. Det spelade INGEN roll, han kunde somna i egen säng själv men skrek som en besatt ändå varje timme. (Han ville inte sova hos mig o pappan heller, inte i sängen el i samma rum om någon undrar det).
Vi vet fortf inte anledningen men när han var 3 ändrades det på sen kväll/förnatt – han hade nattskräck. (Vet inte om det tidigare hela natten igenom har varit en tidig/annan variant av nattskräck). Så jag såg till att undvika nattskräcken så mkt som möjligt: att han inte var jätteaktiv fysiskt mellan förskola o läggdags utan tog det lugnt hemma så han inte blev för trött, inte dricka mkt 2h innan läggdags och kissa precis före läggdags, väldigt viktigt med tiden för läggdags så den inte blev för sen (bara en kvart senare kunde utlösa, då blev han för trött o då kunde nattskräcken komma). Och ha det svalt i rummet.
Kanske kan det hjälpa med detta!
Annars är det jag kommit fram till att han är ett känsligt barn som reagerar på alla förnimmelser i kroppen i sömnen och blir störd och orolig/rädd. Varm, kall, kissenödig, luft i magen, kör i magen, drömmar, hungrig, törstig o s v.
Lycka till!!! 🙂
Mitt barn började sova bättre vid 3 år. Första halvåret halvsov jag medan han snuttade, så det var mer än okej i efterhand. Men efter det sov han 5h/dygn varav 1 timme när vi vuxna sov. Så vi jobbade i skift under nätterna jag och pappan. Storasyster sov hyfsat iaf. Vid 3år vaknade han lika ofta men kunde somna om fortare. Han var aldrig vaken mer än en timme åt gången under natten. Han är snart 4 år och det håller fortfarande i sig. Så det blir bättre med tiden. Jag är dock sjuk och har varit det sen i höstas så nu behöver pappan ta alla nätter. Ibland somnar han direkt om pappan lägger honom bredvid mig. Så mysigt!
Jag tänker att det kan vara ett barn som behöver mer lugn och ro?
Eller föräldrar som hade gynnats av att vara föräldralediga en period därför att då hade de kunnat sova dagtid när han sover (eller sover han alltså inte alls, någon gång?).
Inte så enkelt, men bara mina tankar.
Jag kan bli stressad av dina sömnmeddelanden på insta. Tänker ofta ”men ta det lite lugnt då”.
Fast det kan vara orättvist av mig.
Och jag älskar ju jobbet du gör och tycker du inspirerar. Dessutom är du säkert en helt fantastisk mamma.
Kram och lycka till <3
Tänker som du Johanna ❤️
Min dotter(18 månader) sover inte heller bra och jag har varit helt föräldraledig med henne i 15 månader och nu jobbar jag halvtid föräldraledig andra halvan. Tror inte att det påverkar nattsömnen särdeles mycket, om man jobbar eller inte…. All styrka till Ebba som kämpar på!
Alla styrkekramar till dig!! En natt i taget så klarar man allt! 💪
Ammar du? Gör det annars!!
Ja det är ett bekymmer Kan han ha KOLIK
Åh fy farao vad jobbigt! Vi har verkligen haft samma sak med vår 3:a. Man blir snudd på galen. Allt blir så himla tungt. Jag tror jag skrev det en annan gång. Och ni har säkert redan kollat upp det, men kan han vara öronbarn? Vår lille hade tydligen problem med öronen och fick rör och sover nu som en helt vanlig 1 åring. Men vi hade över 1 år med Max 4h sömn per natt och det tog knäcken på båda oss föräldrar. Hoppas verkligen att det vänder för er snart!! Stoooor styrkekram!
KEDJETÄCKE – Värt att kolla upp!
Vi är bortskämda just nu med en 11-månaders som sover hela nätter. Det har hon gjort sedan hon var 6-7 månader ungefär med några undantag i perioder när hon fått tänder osv. MEN hon sov inte EN ENDA hel natt (inte ens en halv eller en tredjedels) förän hon fick eget rum och fick lära sig somna i sin egen säng. Det var tufft inledningsvis med mycket gråt men värt det både för henne och oss. Att hon fick eget rum gjorde nog den största skillnaden. Tyst, svalt, kolsvart!
Hej! Låter väldigt likt oss! Grattis! Att gråta i någon natt och sedan lära sig sova var bättre för oss än flera månaders gråtande på nätter och under dagen (pga bristande sömn).
Det enda jag lärde mig var strikta tider (schema) för att lägga sig och vakna. Sedan gjorde vi ju Sara Danius mammas sömnmetod när barnen var halvåret. Första natten var tuff, andra natten halvtuff och tredje natten sov de 19.30-07.00. Sedan dess har de sovit hela nätter och somnat själva. Period. De är nu 9 och 10 år.
Ett annat mycket bra råd är att ha ett kolmörkt rum. Vi hade aluminiumfolie i fönstren för att det skulle vara helmörkt. Många märker ju nu på våren att deras barn vaknar och inte somnar om för barnen tror att det är morgon när klockan är 5 och det är ljust ute.
Lycka till, sömnen är a och o för liten och stor.
Hej Ebba,
När äldsta dottern var 1 år vaknade hon 1 gång i timmen hela natten. För att göra en lång historia kort så kollapsade jag på BVC och de skickade oss till Spädbarnsteamet på BUP här i Lund. Där fick vi följande hjälp – jag (eller min man) la dottern i sängen. Sen la jag mig på en madrass och låtsades sova. Dottern ställde sig direkt upp och började skrika, men jag låg och blundade hela tiden. Första natten skrek hon i en timme och 45 minuter. Men se la hon sig ner och sov. Första nätterna vakande hon ofta och skrek och grät, men jag låg bredvid och låtsades sova. Efter ca två veckor så slutade hon vakna på nätterna.
Kanske passar detta råd inte alls – hoppas att ni snart får sova.
Hälsningar Åsa
Intressant att du inte vill skriva ut Anna Wahlgren utan skriver om till Sara Danius mamma. Som om Wahlgrens metoder skulle bli bättre och humanare av vad ett av hennes barn råkar heta och göra… Vi kan ju annars kalla Wahlgren för Felicia Feldts mamma nästa gång för jämviktens skull.
Anna Wahlgren är för mkt förknippat med ”Tryckpressen” och annat läskigt så blev kanske e omväg där via en dotter till henne… 🙂
Har du försökt ha honom i sängen bredvid dig, nära dig? Lägg en arm runt honom och en hand på hans rygg eller mage så han känner närhet, trygghet och lugn. Du måste själv slappna av och andas lugnt och stilla.
Mamma, mormor, farmor💕
Vad fint med någon i din generation (gissar jag!) som förespråkar närhet och inte sömnmetoder! 💕
Håller med❤️
Har precis samma som du.och skrattar gott åt många av tipsen du får. ”Mörkt rum”, jo man tackar…
Fy fasen vilka kämpar vi är. Min 3,5-åring har sovit en hel natt i sitt liv och min snart 11-månaders vaknar en gång i timmen för att amma helst, annars kan han skrika i två timmar precis som du skriver. Jag VET JU att det går över men fy fan vilket kämpande det är. jobbar dessutom.heltid sedan ett par veckor. Min sambo sover med 3,5-åringen så dela på nätterna funkar inte (ungen vill ju dessutom amma och det kan inte min bröstlösa kille erbjuda).
Jaja. Pigg får man väl vara om 10 år.
Tack för att du skriver om detta! Vi kämpar också varje natt och har gjort sen sommaren 2017 och han är 16 månader nu. Vi har för tillfället hittat en lösning som fungerat något bättre. Vi har köpt en 120 säng och ställt på golvet i lillpojkens rum och varje kväll lägger sig min man hos honom innan han hinner vakna till på natten. Inte speciellt kul för vår relation men vi försöker mest tänka whatever gets us through the day just nu! Men som sagt, allt skönt att inte känna att man är ensam ❤️
Det låter tufft! Jag ammade vid den tiden så det sövde effektivt om.
Våran son sov bättre ( inte helt bra) när vi slutade med
Mjölk. Alltså all mjölk. Hade ringt 100ggr till BVC , blev till och med vidarebefldrad till BUP?!
Ingen bra hjälp el tips fick vi!
Sedan fick vi rådet av en vän att testa en vecka som om han hade mjölkallergi. Vi märkte skillnad direkt!!
Och det är jättevanligt på barn under 3 år. Nu äter han mjölk i mat och så men han dricker havremjöl.
Ger rådet till alla med barn som sover dåligt att testa! En två veckor utan mjölk (skummjölkspulver etc)
Lycka till:)
Följ Ernst och hans behov. Han verkar inte vilja sova själv. Och somnar han om fort av amningen så gör det! Jag har provat ut kuddar som jag har bakom ryggen och mellN benen för att sova med bebis nära och ofta med tutten i mun.
Och anpassa er vardag efter detta. Du kan ju det. Avboka jobb. Var föräldraledig ett tag. Då blir inte sömnen lika stressig.
❤️
Precis så… blir mörkrädd när jag läser om att låta dem skrika…. Finns även forskning som visar att det påverkar barnet psykiskt.
Min son sov jättedåligt, vaknade en gång timmen och var ofta vaken flera timmar i sträck. När han var 1,5 så år snubblade jag över Obstruktiv sömnapnésyndrom och insåg att sonen bockade av varenda symptom. Vi kontaktade bvc och ett år senare och utan större förbättring på sömnfronten opererade han bort en körtel bakom näsan som var fördubblad i storlek. Första natten efter operationen sov han för första gången i sitt liv en hel natt och har sen dess sovit hela nätter mer eller mindre varje natt. Den svullna körteln gjorde att han hade svårt att andas och på så sätt komma ner i djupsömn.
Numera förstår jag varför att hindra någon från att sova ses som en tortyrmetod. Hejja oss som pallar!!!
Det är en ringa tröst nu, men rätt var det är så löser det sig! Stor kram Ebba!
Styrkekramar!
Känner som tidigare personer sagt, samsov och försök sova på dagen med Ernst om det går, räcker med 10-20 min per dag för att orka jobbiga nätter.
Blir också stressad av att läsa dina sömnbristinlägg på insta, tycker synd om er! Det är ju så med småbarn så man behöver ju sin ”mamma/pappaledighet” för att orka nätterna/dygnet runt visa perioder. De små har ju mycket att bearbeta under sina utvecklingssprång och kan sova dåligt pga det eller för mycket intryck om dagarna.
❤️
Hej Ebba!
Jag känner så väl igen den där känslan. Mellan att min son var 6-10 månader sov han uruselt, powernapade sig igenom nätterna och sov 20-30 minuter i taget. Sedan amma igen. Tortyren. Ångesten inför varje natt, att inte veta exakt HUR lite jag skulle få sova och exakt HUR trött jag skulle vara dagen därpå. Det kändes som jag skulle bli galen. När det hade hållit på i fyra månader (förstår att det är en väldigt kort period jämfört med hur länge andra kämpar med sina barns sömnproblem) och jag började känna irritationen växa mot sonen frågade min sambo om det ”inte var dags att lägga ner amningen?”. Vi bestämde oss, bokade in tre nätter och sedan körde vi. Sambon i ett rum med min son och jag ”sov” på soffan i vardagsrummet (vi bodde i en tvåa då..). Sonen gallskrek flera timmar i streck och sambon bar och tröstade, la ner i sängen och vilade ryggen mellan varven. Jag var så trött på hela situationen så det var ändå okej att lyssna på skriken med motiveringen att den situation vi hade på nätterna varken var bra för mig eller min son (min växande irritation gentemot honom). Efter 3 nätter var det över och han började sova MYCKET bättre om nätterna. En tid därefter tog sambon alla uppvak på nätterna och sonen somnade då om fort. Och han var lika mysig och glad med mig om dagarna ändå, trots att jag inte lät honom amma längre.
Du/ni kanske redan har provat detta, men vill ändå dela med mig av hur vi gjorde och fick det att fungera när det kändes som mörkast.
Skickar en styrkekram till dig!
Åh fy! Kämpa kämpa! Det Ä R verkligen tortyr, man tappar i princip livslusten vissa dagar. Min pojk är snart 18 månader och vi hade en väldigt liknande situation men sedan några månader tillbaka så har sömnen blivit bättre. Det som hjälpte för oss var att pappa började sova med honom på natten och jag sov hos storebror. När jag låg bredvid vaknade han H E L A tiden och ville ha tutte. Nu kan jag sova hos honom i vår säng igen och han vaknar till nån gång under natten men somnar snabbt om igen utan skrik och gråt. Känner livet återvända på riktigt!
All styrka till dig/er ❤️ This too shall past. Kram!
Här har vi en 13 mån baby som aldrig sovit en hel natt =) Var ok ett tag med 1-2 uppvak/amning men sista veckan har det varit varje timme igen. Inget utom att amma till sömns hjälper…Intreassant att läsa andras erfarenheter även om jag ställer mig frågande till vissa komentarer. Jag undrar också om du ammar på nätterna Ebba? Kanske är vi för trötta/lata men skulle aldrg orka sitta flera timmar och sjunga/buffa(?)/vyssa/gå runt etc.
<3 från en annan nattvakande mamma
Ja detta var bra det nu då