I våras kände jag hur en tand började liksom sticka iväg åt fel håll – en av nedertänderna, liksom. Det här var ungefär i samma veva som detta hände och jag kände bara nej inte EN grej till. Och äsch, jag har aldrig haft problem med tänderna så detta är säkert inget att bry sig om. Men jag hade nog ändå funderat på det ett tag, känt att nåt inte stämde och att det plötsligt var supertrångt just där den där tanden stuckit iväg.
Mina tänder kanske inte är superperfekta, inte på något vis, jag dricker för mycket te och kaffe och de är långt ifrån ”perfekt vita” men jag struntar typ lite i det, ser inget jobbigt med att se glad ut på bild – vilket jag ändå gör hyfsat ofta i mitt jobb. Och tja, har liksom aldrig reflekterat över detta!
Sen var jag ändå hos tandläkaren för en rutinkontroll och frågade om tanden som var på väg åt ett helt eget håll. ”Ja, det är ju så att du har väääldigt trångt i underkäken och nej Ebba, det kommer inte fixa sig av sig självt”. Tvärtom, förstod jag. Lösningen? Tandställning.
Efter fler undersökningar och några turer bestämde jag mig alltså för att köra och igår var jag hos tandläkaren för vad jag trodde skulle vara en sista koll. Att jag skulle få se hur det skulle gå till – och sedan boka in en tid för att sätta in den. Men nej, de hade bokat av en rejäl tid och det var bara att köra. Jag fick lite lätt panik, hjälp, jag ska på 40-årskalas till min kära, gamla kompis från Göteborg hela helgen och nej, vi ska podda, då kan jag inte prata, den här veckan har vi höstfrukost med Wera och Åhléns och…. Ja, ni förstår. Tusen ursäkter. Den snälla tandläkaren tittade på mig och undrade hur resten av hösten ser ut? Ser det lugnare ut då? En retorisk fråga, förstås, vi skrattade lite och sedan körde de på.
Kom ut drygt en timma senare med en ”osynlig” tandreglering som nu ska förflytta tänderna lite i taget – men ändå i ganska högt tempo. Beroende på om jag fixar att ha skenorna i hela tiden, som jag ska. Helst hela tiden, även på natten, ja enda undantaget är när jag äter. Skenorna ”krokar fast” eller ”knäpps fast” i små fästen som är monterade på tänderna. Själv tycker jag nu att det syns jättemycket men det gör det nog egentligen inte…
Status hittills? Inatt sov jag ganska uselt eftersom det kändes ovant och drar, vilket det ju SKA göra. Är det någon annan som gjort nåt liknande, berätta gärna – och berätta också helst om hur bra det blev när det blev klart!