Att resa med barn – mina bästa tips!

/ I samarbete med Britax /

Minstingen och jag är ett rutinerat team när det gäller att resa. Under sina tolv första månader har han varit med mig i London, New York, Köpenhamn, Spanien, Philadelphia – ja, listan är lång. Med hans storasyster vandrade jag i alperna när hon var tio veckor. Så, fem viktiga tips från mig, när du ska ut och resa med små barn?

IMG_6378

1. Våga. Bara GÖR det! Fick ett mail från en mamma som jag blev enorm glad över. Hon hade varit superorolig över att resa med sin lilla 8-månaders flicka men peppades av mitt flängande (!), bokade en charter-vecka med sin familj och gjorde det. Och hade en underbar vecka. Nej, man måste verkligen inte resa med små barn MEN det är fantastiskt kul om man har möjlighet. Jag lovar, det löser sig! Barnens trygghet finns där du är. Människor är hjälpsamma, man kommer långt med ett leende och babyskriket på flygresan gör alltid mest ont i dina öron…
2. Kolla passet – i god tid! Kolla så att era pass är giltiga åtminstone sex månader efter hemresan och glöm inte, självklart, att även spädbarn behöver pass. Lika bra att fixa det i goood tid. Överhuvudtaget, var i goood tid. Även till flygplatsen, mycket lugnare så. Tänk på att allt tar minst en halvtimme längre än du vanligtvis hade räknat med, om du reste utan barn.
3. Hör med BVC om vaccinering – och passa på att fråga om annat du oroar dig för. Vad gäller i Spanien, hur är det med Thailand? Dricksvatten? Samt packa med ett bra litet “reseapotek”. Jag reser aldrig utan en necessär med alvedon, febertermometer, Mildison-kräm, någon kortison-salva, näsdroppar, vätskeersättning, plåster och “strips”. När jag har rubbet med mig, så tycks jag aldrig behöva använda det?!
4. Fyll inte väskorna med tung barnmat. Det finns små barn överallt i världen, barnmat hittar du alltid. Jag packar alltid en påse grötpulver och en påse välling, det klarar man sig på ganska (väldigt!) länge. Blöjor tar jag alltid med, räknar hur många som behövs och fyller vagnväskan.
5. Satsa på en riktigt BRA resevagn! Sist men icke minst, ett superviktigt inköp. Nu på Mallorca körde vi lättviktsvagnen B-Lite från Britax i Cosmos Black, jag är himla nöjd. Efter att ha testat olika resevagnar, så är fällbart rygg- och fotstöd ett måste för mig, så att de sover gott i vagnen…

IMG_3123

I Britax B-Lite kan rygg- och fotstöd alltså fällas helt och göra plats för en “mjuklift” (älskar mjukliftar!) för den allra minsta babyn. Kan alltså användas redan för nyfödd. Det funkar också att fästa babyskydd på vagnen, går enkelt att klicka på. Smidigt när man har med sig babyskyddet på resan.

IMG_3043

I den spanska solen uppskattade jag den stora suffletten med UPF 50+ för riktigt bra solskydd. B-Lite funkar också bra i värmen, eftersom “bakstycket” kan rullas upp för att få in mer luft. Även om de sover i skuggan, så kan jag oroa mig för värmen, så det är en viktig grej för mig…

IMG_1446

Andra viktiga grejer med en resevagn? Bra varukorg under. Att den är lätt, smidig och kompakt (man bär enkelt vagnväskan på ryggen) och går att fälla ihop med en hand. Jo, med EN hand, tro mig – när man står där med baby på armen på flygplatsen är det enormt bra. Och japp, de här två (av tre) männen i mitt liv var också väldigt nöjda, som ni ser på bilden!

KOMMENTERA GÄRNA, ditt bästa tips för att resa med barn?

Mjölkstockning, doften och den första tiden

Tidig söndagsmorgon, bara jag vaken. Vaknade till av att Ernst skrek till, såklart vaknade jag på en millisekund. Hörde sedan tassande steg över parketten, det var 5-åringen som smög över till vårt rum. Jag gjorde plats för honom och gick själv upp. Njuter av lugnet. Tänker på den här tiden för precis ett år sedan.

Precis idag, så vaknade vi på sjukhusets patienthotell i Danderyd. Den välsignat snälla personalen hjälpte mig så gott de kunde med amningen. De vänliga orden, stödet, värktabletterna, tipsen. Så gudomligt snälla och bra. Glömmer det aldrig. Aldrig! Jag var så gnagande orolig. Jag försökte tänka “den här gången SKA det gå” men visste ändå att: det kommer bli tufft. Smärtsamt, förfärligt och febrigt. Mjölkstockning, de små såret på bröstvårtorna, att få lilla babyn att suga rätt, att kämpa med spända, överfyllda bröst och det hemska när kallsvetten börja komma.

Med de två första barnen mådde jag urdåligt, det la en skugga över första veckorna. Låter kanske hemskt eller konstigt för någon som inte drabbats, vaddå, hur jobbigt kan amningsproblem och mjölkstockning vara? Slutar man inte bara att amma då? Så enkelt är det inte riktigt. Jag ville ju så gärna, VISSTE att OM jag fick det att fungera skulle det vara värt kampen. Även om man tvivlar många gånger, därinne i dimman. Att bara sluta är heller ingen enkel lösning. För mjölk finns ju, så det räcker och blir över.

Just när vi kommit hem, så kom fotografen Kate Gabor och tog de här bilderna. Mamma var uppe i stan då, tack och lov för min kära mamma. Hon hjälpte mig att få ordning på lilla knyttet Ernst med sin fasta, trygga hand, så att jag kunde ta en dusch, fixa mig i ordning lite och så hjälptes vi åt att klä på babyn…

Jag minns till och med doften! Minns fortfarande känslan och smärtan av eftervärkarna, när jag satt i soffan och han ammande ömsom sov vid bröstet. Och så såg vi alla säsonger av “Skam”! Ja, sällan har väl den där ostsmörgåsen och koppen kaffe, som mamma gjorde åt mig, smakat så gott.

Min lilla söta ärta, som vi ganska snabbt bestämde att han var en liten Ernst.

Tycker också den här bilden är så fin, som Kate tog när Johan kom hem från jobbet på måndagen…

Den fina lilla femte pusselbiten i vår familj, som gjorde att mitt liv kändes komplett. Äntligen. Grattis på ettårsdagen, vi älskar dig så mycket!

KOMMENTERA!