Nånstans i mitt flöde flimrade det förbi nåt om att ”superhjältar inte alltid har cape” och jag tänker på vår mamma. På hennes fladdrande kappa, när hon i full fart hämtade oss på skolgården. Kom körandes i sin fullastade lilla bil, alltid på väg, alltid i farten. Ville skrivit något om henne på mors dag, men där låg jag – nyopererad och dödstrött – orken räckte inte till för att öppna datorn ens. Och då var hon där och räddade läget, förstås. Påminde om tabletter, småpratade, ”passa på att göra en lista nu, när du ändå ligger här i lugn och ro, vi hjälps åt”, hämtade kallt vatten, gjorde fint vid frukostbordet, rostade smörgåsar och stekte pannkakor åt barnen – som alltid, igång med något, eller helst många saker samtidigt. Tillsammans med Johan fixade hon världens bästa mors dag-present: En härligt pratig, skrattig frukost tillsammans runt köksbordet. Där vi förstås också planerade, kollade i kalendern och dividerade om sommaren. Och hösten. För så är vår mamma, tänker alltid framåt, samtidigt som hon ordnar trevligt här och nu. Åt mig, åt min syster Amy och hennes familj och förstås åt mini-versionen av min lillebror August på bilden här, lill-kusinen Wille.
Hur mamma lyckas räcka till åt så många kommer jag aldrig att förstå, men hon är min förebild i allt. Med sina tusen projekt, tankar och idéer. Sin entusiasm! I att vara en närvarande mamma som alltid har en bra lösning, som plåstrar om, tipsar, som alltid lyssnar (ibland på ett halvt öra, för att hon lyssnar på tre saker samtidigt – och faktiskt KAN det, även om den förmågan kan göra mig tokig) och för hennes nyfikenhet, envishet och styrka. Och generositet. Det finns inget ”går inte” i mammas huvud, det existerar liksom inte. Laga middag åt 175 gäster, tejpa ihop sår på köksbordet, rädda en skuren sås, ordna en extra stol vid bordet åt den som är ensam, köra, hämta, lämna och hugga i där det behövs. På nåt sätt går det. Alltid. Inte alltid så himla perfekt kanske – men det är också det bästa rådet jag fått från mamma:
Att tänka på allt jag faktiskt har gjort, istället för allt som inte hunnit med – och som ska göras… Att sänka ribban, gott nog räcker. Vad spelar det för roll med stökigt hemma, lite högar, makaroner och köttbullar för tredje dagen i rad, eller att hämta sist på förskolan, när barnen faktiskt ändå mår bra, är glada och trygga? De har fått en mamma som älskar dem, som lyssnar nyfiket, som uppmuntrar dem, som de VET alltid finns där. Det är också en mamma som älskar sitt jobb, som har liiite för mycket hela tiden, men det är den mamma de har, och hon duger bra. Ja, bäst faktiskt. Det tröstar mig. Ofta.
För mamma är få saker omöjliga, utan ”då löser vi det på nåt annat sätt”. När andra inte hinner, så säger mamma ”åh, men jag hinner – jag grejar det”. När jag håller på att klappa ihop påminner hon mig: ”En sak i taget”. Om jag blir hälften så mycket av allt som du är, mamma, så är jag lyckligt lottad – och även våra barn. Grattis i efterskott på mors dag. Jag är så tacksam över allt du gör för oss men framför allt över allt roligt vi har tillsammans.
Så fint skrivet! Och din mamma verkar vara värd varenda rad!
Så fint skrivet ❤️ Mammor är bäst! Hoppas di fortsätter skriva, du får det alltid att kännas lättläst och tänkvärt.
Vad skulle vi vara utan våra mammor. Min mamma kommer från en invandrarfamilj där hon alltid fick vara extra mamma. Hon växte upp med en psykiskt sjuk mamma och en alkoliserad – och krigstraumatiserad pappa. Förutsättningarna var inte de bästa, men hon har ett fantastiskt driv och har kämpat sig genom livet. Hon har lyckats fostra tre döttrar som alla har lyckats väl, Hon har tagit tre examen på universitetet, varav en som dataingenjör i 45 års åldern.
Hon har alltid strävat efter att vi ska vara självständiga och klara oss själva. Ändå har hon hjälpt till när vi har behövt det som mest. Hon är alltid ett telefonsamtal bort, men aldrig påträngande. Ibland har vi döttrar varit oförtjänt hårda mot henne, eftersom den trasiga bakgrunden gör sig påmind,men nu kan jag ha överseende med att hon inte är perfekt. Drivet, energin och nyfikenheten är det jag tar med mig från min mamma.
Kram!
Lyckönskar dig ! Din mamma är guld värd och verkar som en bra förebild för dig – och det är värt mycket!Din blogg är intressant och ger mig energi! Hoppas du får en givande o trevlig familjedag på Kristi himmelsfärds dag i morgon. Ha det gott!
Så fint skrivet!
”Man gör som man vill”, varje gång jag haft en klump i magen över något i livet som jag inte velat göra. Det har handlat om allt från att stanna hemma en fredagskväll och kolla på fredagsfilmen på fyran istället för att gå på någon tuff fest under gymnasiet till att byta inriktning på universitet lite för sent via att sluta umgås med en taskig kompis och tacka nej till ett, på pappret superbra, jobb.
Det är konstigt hur man fortfarande, vid 30, behöver bli påmind om att man gör som man vill i livet 🙂
Så vackert och fint skrivet, Ebba❣️ Känner igen min egen mamma till 100%i din beskrivning ovan❤️ Krya på dig. //C
Som ett Postnord-brev på posten kommer sanningen bakom ”Världens bästa morsa Helen von Sydow” Tror ingen utanför klanen von Sydow instämmer.
Läs mer än gärna Twitter: Tina Tor @blottgott
Trevlig Flygare!
Kram Estetica
För säkerhets skull – jag är alltså inte till salu som Ebba – inga affilates till Postnord.
Så fint skrivet! ❤️
Hennes alltid väldigt positiva inställning till allt i livet.
❤️