Ja, är det nåt som är efterlängtat – förutom Ernst längtan efter tomten – så är det SNÖ. Ljuset. Vita landskapet. Efter den här mörka, leriga, regniga hösten. Åh, lyckan och sprittet i kroppen när vi tittade ut genom tågrutan igår, när det äntligen var snö ute på perrongen. ”Mamma, det är inte ens alltid snö i Mora”, sa Klas när vi kom fram till Mora station där pappa hämtade oss.
Ja, snö fick i och för sig hård konkurrens av kusinerna från USA. En sekund tog det inte ens, innan de började leka, prata och busa. Det gör mig gladast. Nu är vi på väg till skidbacken i Tandådalen och jag ska försöka få på Ernst skidorna. Solen strålar bakom fjället och det är nio minusgrader, nej, idag kan man inte klaga på nåt faktiskt.
Hoppas att ni alla njuter av den här långa julveckan, vad ni än gör! Okej, håll nu tummarna för att Ernst inte strejkar totalt.
Tragiskt med Ari Behn.
Ha en god fortsättning.