Fortfarande lycklig över London-helgen! Vi bokade ju den här adventshelgen i somras, Johan och jag. Kändes så avlägset då. Datumen passade perfekt för jobb och möten på fredagen, sedan stanna över helgen. Mamma och pappa kunde komma upp från Göteborg, bo hemma hos oss och passa alla tre barnen.
När det väl började dra ihop sig hann jag inte boka, fixa och greja någonting – hade galet späckade dagar innan vi skulle åka, så det var med andan i halsen vi kom iväg. Borde väl läst på mina egna London-tips för en perfekt helg här. Fatta då min lycka när Johan (jo, MIN Johan!) har bokat DETTA…
Afternoon Tea på Kensington Palace, med utsikt över den stora kungliga julgranen med guldkulor. Regnet smattrande mot rutorna från en ljusgrå himmel, på det vackra porslinet serverades nybakade scones, clotted cream, sylt och bakelser, självklart inklusive drottningens choklad-favorit. Vita dukar, ljuvligt gott te (jag valde ”Palace Blend”) och ja, för en kunglig nörd var detta kort och gott en perfekt söndagseftermiddag. Underbart. Var så barnsligt glad över detta härliga!
Helgens höjdpunkt var ändå inte detta. Det var att hinna prata klart. Den märkliga (!) känslan av att hinna säga klart de där meningarna man ALDRIG hinner göra hemma, mitt uppe i det hektiska vardags-racet av hämtningar, vabbande, deadlines, lämningar, ”borsta tänderna nu”, läxor, utflykter, kalas, somna i sängen när man läser sagor, morgonmöten, sömnbrist, sena kvällar med jobb, byta fel storlek på barnens vinterskor och hitta förra årets luciakläder.
Jag åkte direkt vidare till Paris och en spännande konferens. Johan är nu hemma hos barnen och när jag pussade honom hejdå tänkte jag – med närmaste veckornas kalender i huvudet – vi ses på julafton, typ. Eller, med tanke på att vi ska ha tjugo personer hemma hos oss då, kan ske på juldagen? Längtar redan!