Imorse flög barnen (ja, okej inte riktigt men faktiskt så klev de glatt upp…) och satte på sig prydligt framlagda kläder. Gjorde sig Nobel-fina för dagens högtidliga firande i skolan! Skjorta, kavaj och grå byxor för Klas och blus, kjol, ullstrumpbyxor och på förhand beställda inbakade flätor för Marianne. Förra året var jag med och serverade barnens Nobel-lunch i skolan, vilket givetvis inte var aktuellt i år. Men ändå skulle de få äta ”Nobel-lunch” i matsalen och prata om Nobelpriset och Alfred Nobel i skolan. Så imorse gick jag upp lite tidigare och dukade upp extra fin frukost till barnen, varsin halv lussekatt, varm choklad, rostisar och tända ljus i baren i köket.
Vi (eller hmm, jag) pratade om dynamiten som han uppfann, och att Alfreds pappa faktiskt också var uppfinnare. Att Alfred älskade att läsa och lärde sig fem språk. Att han älskade att jobba i sitt lab! Och att Alfred gjorde flera hundra (bland annat en aluminiumbåt!) uppfinningar och att han nog måste ha fått höra ”Men alltså, det där kommer ju ALDRIG funka…” väldigt många gånger i sitt liv. Att folk säkert fnissade åt hans uppfinningar många gånger. Att han misslyckades många gånger om. Men att han ändå vågade tro på sig själv, på sina idéer och att han var envis på ett väldigt bra sätt! Ja, helt enkelt saker som alltid känns viktigt att påminna barnen om. Tja, och en själv, faktiskt…
Vi hade inget Nobel-firande alls på Samskolan i Göteborg, som jag kan minnas? Runt den här tiden på året var det fullt fokus på ”Lussefesten” och att träna in folkdanserna, som vi skulle uppträda med. Iklädda folkdräkt, puh! Pratade om prisen gjorde vi i och för sig säkert. Men jag tycker att det här är en sådan fin och bra tradition! Vetenskap och flärd, en perfekt kombination.
Jag minns förresten när producenten Cia Axelsson och jag jobbade med att dra igång konceptet ”Nobelstudion” på SVT. En slags ”countdown” till Nobel, som skulle vara mer lättsamt, direktsänt och med en kul mix av gäster. Ett program som sedan blev ett återkommande inslag på SVT, roligt nog! Då tänkte jag att detta borde ju verkligen visas i skolan. Perfekt tillfälle att prata om vetenskap på ett roligt sätt.
Nej, nu ska jag fortsätta ta tag i denna märkliga Nobel-dag och usch, så tomt det känns utan festligheter och firanden att se fram emot ikväll. Suck.
KOMMENTERA GÄRNA!