Åh, jag fick en sådan akut höstlovslängtan idag. Det blir ju en premiär för oss! Det blir nämligen första gången som vi åker ner till Skåne och Falsterbo på höstlovet. Jag har blivit förvarnad om regn, rusk och mörker. Att idyllen inte är riiiktigt som jag är van vid under sommarmånaderna, haha – men ändå hyser jag någon slags förhoppning om att det kan bli maxat höstmys. Också!
Vi valde att inte stänga ihop vårt vita hus helt och fullt i slutet av augusti, för att vi hoppades att vi skulle kunna komma ner igen. Så blir det alltså. Här är en bild från en solig augustimorgon. Jag ser inte ens de barnhands-kladdiga rutorna, utan känner bara kolsyrebubblande värme i kroppen. Där vill jag vara. Mer.
Okej, om det regnar absolut hela veckan blir det väl sådär. Barnen kommer att krypa på väggarna, för mycket skärmtid, vårt hus därnere är liksom byggt för att vara ute. En ute-inne-hus, helt enkelt. Räcker att det regnar en skur på sommaren och hela ljusmålade golvet blir smutsigt direkt eftersom vi knappt har någon hall. Man kliver rätt in.
Men nej, jag tänker positivt. Det ska heller inte bli helt ohärligt med lediga dagar, utan att behöva ställa klockan. Fram till dess är det späckat men roligt schema som gäller, non-stop. Ja, bara den här veckan bjuder ju på en härlig LIVE-sändning hemifrån vårt vardagsrum här på Narvavägen på torsdag kväll klockan 19.00 tillsammans med barnen. Hur det ska gå, tja, det tar vi då. Först ska en onsdag avklaras. Gonatt från mig!