Usch, jag vaknade imorse och kände stressen i kroppen. Hinner inte. Dålig måndagskänsla. Min första tanke när jag vaknade var ”nej, nej, nej, jag får inte ihop den här dagen ens”. Hade behövt en helgdag till, ja, vem hade inte behövt det förresten? Jag kröp ner en minut i dotterns säng och väckte henne med småprat om dagen. Ernst satt redan och åt andra portionen gröt, påklädd och glad i köket. Johan skulle lämna alla tre eftersom jag hade tänkt komma igång DIREKT med jobbveckan.
Men istället sa jag att jag kunde lämna Ernst på förskolan, så kunde Johan ta de andra till skolan. Drog på mig leggings, gympaskor och skön tröja och promenerade Narvavägen ner i morgonsolen…
…Och sen promenerade vi förbi förskolan, vidare ner till Djurgårdsbron. Det var en sådan vacker morgon! Jag köpte en kaffe till mig och en kanelbulle till Ernst på motorbåtklubbens lilla kafé, sedan satte vi oss nere på bryggan i solen och pratade om fåglarna, båtarna och flaggorna (”sådana som hästarna har”, sa Ernst om flaggorna – tror han syftade på att det är flaggor på hästtävlingar!?). En timma senare promenerade vi i lugn och ro till förskolan och trots gråt, så kändes allt väldigt mycket lättare. En stressmorgon blev en mysig start på veckan.
Pling i mobilen, precis när jag lämnat, så ställdes hela min eftermiddag in eftersom en nyckelperson hade blivit sjuk – och nu sitter jag här i leggings och ska passa på att komma lite bättre i fas. Och känner att det är fullt rimligt att det blir så. Väldigt skönt.
Mycket ska hinnas med den här veckan. Jobbet som skulle gjorts i eftermiddag skjuts fram, så det blir tight. Men det kommer gå. På torsdag planerar jag stor heldags plåtning hemma hos mig. Moodboards, kläder, blommor, rekvisita och rubbet ska jag boka och tänka igenom. Noga. Ska nu påbörja en checklista med de bilder och det rörliga material jag vill få gjort då. Det är ett roligt, himla bra och väldigt viktigt projekt som jag kommer att skriva mer om här om tre veckor ungefär. Jag håller tummarna för krispig septembersol, snälla måtte det bli så!
Mitt i alla måsten och en lång ”vill göra”-lista så är den där timman imorse i solen så otroligt värdefull. Den vände hela starten på den här veckan, och nu tänker jag att veckan liksom hamnade på rätt ”kurs” och att det kanske fortsätter så? Helt enkelt, en väl investerad timma som gjorde att ALLT kändes lättare. Nu så, nu kör vi!
PS. Du vet väl att du kan få nya blogginlägg direkt i inkorgen? Kolla i högerspalten (i alla fall om du läser detta på dator / desktop) och signa upp. Så smidigt!