Jo, det är en del på ”att göra”-listan nu. My gawd. Men i helgen när min lillebror var här, med sin familj – och deras lille Wille – och barnen lekte ihop på golvet, ”gå-tränade” med kusinen, byggde tågbana i barr-havet under julgranen (herregud, kommer det vara några barr KVAR på granen om en vecka?!) och vi drack kaffe, så tänkte jag på…
…Det fina med julen ändå. Just sådana här stunder. En söndagsmorgon som, tack vare att vi tände tredje ljuset i advent, blev en extra härlig söndagsfrukost med kusinlek, mammas nybakade kryddiga pepparkakor (hon hade gjort degen i Göteborg och tagit med upp på tåget) och dubbla kaffe.
Helt enkelt, tack julen för att man träffas. Samlas. Ses en söndagsmorgon. Och snart så träffar vi kusinerna från USA, som kommer till Sälen för att fira julen där, hos mamma och pappa på Harstigen. Barnen längtar sååå! Pratar om vad de ska hitta på, vilka backar de ska åka i, vad de ska bygga i snöberget utanför huset och hur många mandlar mormor kommer att lägga i gröten på morgonen. Min gissning på det sistnämnda? Många. Väldigt många!
Själv längtar jag mest efter en promenad med Amy, ja, bara att vara i samma tidszon. Sådan lyx. Och att se om vi lyckas få på Ernst några pyttesmå pjäxor och skidor. Vad tror ni?! Kan det gå?