Ni vet platser man bara trivs på? Vi har ju alla sådana. Ofta är det nog ett kök, tänker jag? Hej från syrrans kök i Philly, som är precis en sådan plats för mig. Med den 40 år gamla gigantiska, gräddvita, väldigt amerikanska (och 100% Amy-välfyllda) kylen, det knarrande trägolvet och det rustika träköket i deras vackra tegelhus från 1890-talet, med den lilla ”porchen” utanför där förmiddagssolen just nu gassar.
Äh, jag tar en bild på min utsikt här från kökssoffan just nu – så förstår ni. Ingen perfekt stylad bild, men här sitter jag nu med en kopp kaffe, det doftar av trädgårdsrosor från en vas på bordet. Och jag skulle inte vilja vara någon annanstans. Lugnet har lagt sig, Amy är på jobbet och har patienter hela dagen, barnen är iväg i skolan. Klas, som är med mig här, sitter intill och bygger ihop en legogrej som han ideligen behöver hjälp med, trots att hans mamma optimistiskt tänkte ”nu blir det lite ostörd jobbtid här” – MEN…
…Så bra vi har det. Just precis här och nu. Jag har ändå fått en hel del gjort, korrläser en intervju för boken som jag bollade med Amy igår, bockar av ”att göra”-listan och skriver. Och allt detta iklädd shorts och T-shirt. Här är sommar idag, temperaturen ska tydligen krypa uppåt trettio grader!
PS. Kul med responsen på senaste inlägget. Satt nyss vid frukosten här – vi är ju sex timmar efter er – och pratade med Amy om att rensa hemma, i synnerhet i garderoben. Man blir ju alltid mycket mer motiverad när man vet hur sakerna (på ett enkelt sätt) kan göra nytta för någon annan. Precis som med Synoptiks insamling av glasögon (och solglasögon) för Optiker utan gränser. Himla bra!
Kommentera gärna, har DU nån ”happy place”? Var är den?