Många väldigt glada hälsningar från de här fötterna som ju äntligen är i sitt RÄTTA element! Nämligen i Birkenstock, haha. De åkte på så fort vi kom hit. Så skönt också, eftersom jag fortfarande har vrålont i min vänsterfot med svullen ankel, suck. Mina stackars trötta fötter, som dessutom bär på liiite för många kilon just nu. Oh well! I Birkar är livet bättre, så är det ju bara. Idag har de fått gå många steg, eftersom vi upptäckt Tel Aviv genom att strosa genom den häftiga staden. Johan har en gammal kompis som bor här som har guidat och tipsat kanonbra, och som vi åt supertrevlig lunch med. Pita, kyckling och israelisk street food, ute i solen på Rothschild Boulevard, med all häftig arkitektur. Jag var i och för sig mest upptagen av att befinna mig i hummushimlen…
Sååå gott! Hjälp, ALLT är så gott här. Sedan strosade vi längs stranden och tog en eftermiddags-paus på Lala Land, med fötterna i sanden. Tre nätter borta från barnen, det är verkligen en konstig känsla detta. Att inte behöva tänka på spillda glassar, toalett-besök, nån som slår sig, tre olika små (eller stora…) viljor. Så, gissa då var vi satt och pratade om här?
Om barnen såklart, haha! ”Undrar vad de gör just nu, i Sälen?”…. Men jo, vi pratade också om drömmar, livet och vardagen. Lyxen att kunna prata färdigt, tänka en HEL lång tanke – och bara prata, prata, prata. Jag älskar ju att prata med den här människan, mer än med någon annan. Och nu ska vi snart ut och äta middag på Manta Ray!