Jo, jag fick en sådan klok hälsning att jag ville kopiera in den här…
Hej från en som tränat regelbundet i 10+ år: Det går nedåt ibland (exempelvis när man är bortrest osv). Ibland tränar man inte mer än en gång per vecka under en period. MEN det betyder inte att man slutat vara hälsosam eller att man inte länge är en tränande person. Man får tänka i större perspektiv och våga lita på att det kommer och går. Det tog år för mig att inse och känna mig lugn i det. Var stolt och nöjd över det du får till och hinner under perioder med icke-rutiner! 💕 Heja dig!
Väldigt kloka ord – och viktigt för mig att höra, där jag befinner mig just nu. Det var lite som att poletten trillade ner, när jag läste detta. Eller, nej. Korrigering här. Jag förstod hur det KAN låta, när poletten trillar ner. Jag såg framför mig hur det faktiskt… Kan se ut, när den förhoppningsvis trillar ner. Jag har nog inte riktigt kommit till den insikten ännu. Jag är fortfarande i ett läge där jag är livrädd för att trilla tillbaka i gamla hjulspår. Mitt nya, mer hälsosamma spår, eller livsstil faktiskt – där mitt absoluta mål nummer ett är att hitta något som fungerar för resten av livet – är ju på god väg. Men fortfarande väldigt skört, känner jag. Kanske är det också därför detta har varit svårt för mig att skriva om? Jag vill ju inte låta som en sådan där ”nyfrälst” som plötsligt kan ALLT om kost, träning och smarta knep, när jag själv vacklande och svajigt jobbar hårt med att hitta det som fungerar för mig. Det är lite som att jag håller andan, knappt tror att det kan gå såhär bra? När jag väl landat stadigt i detta, så tror jag att det blir lättare.
”Åh, du ser så stark och pigg ut”, säger någon. Jag blir såklart jätteglad men hör samtidigt inombords att en röst som säger ”Jaja, vänta bara, jag trillar nog dit igen ska ni se”. Det har jag ju alltid gjort tidigare. Så komplimangerna rinner liksom av mig. För att jag är så jäkla rädd att det bara är tillfälligt. Jag försöker skoja bort det som en 40-årskris. Men jag vill, vill, vill ju hitta det där hållbara. Hälsan. Välmåendet. Vara en stark, pigg mamma, fru och människa med energi. Och dippar, givetvis. Livet är naturligtvis en bergodalbana. Men ändå…
Just därför var insikten i kommentaren ovan viktig för mig att läsa. Jag ska verkligen kämpa med att försöka hitta något slags lugn i att jag KAN vara en tränande, hälsosam person trots att jag inte är det alla veckor, jämt. Med det sagt, så ska jag iväg och spela en timma tennis och det ska bli alldeles underbart!
Hoppas att du därute njuter av denna soliga fredag, var du än befinner dig. KOMMENTERA GÄRNA!