Min måndag? En måndag som började med att en favoritvas i glas gick i tusen bitar i hallen, MITT i morgonkaoset. Bland alla tre barnen. I samma sekund som vi skulle vara utanför dörren. I samma sekund som Ernst absolut INTE ville ta på sig varma jackan. Eller nån jacka alls. Eftersom jag ställt den där älskade lilla vasen på ett URDUMT ställe på lilla byrån, vid vår nyckel-box. Som jag själv öppnade, för att jag inte hittade min kontorsnyckel och… Ja, på den vägen. Liksom. En krossad vas-måndag helt enkelt. Snyft.
Dagens bästa samtal då? Jag fick en stund över lunch med min syster borta i Philly. Egentligen var vi nog båda nära gråten, med tanke på att läget känns så ohyggligt dystert, inte minst efter nya restriktionerna. Nu är det snart ett helt år sedan vi sågs. Jag känner verkligen att… Ja, detta känns himla egoistiskt att skiva, det upprör säkert någon, men men, jag skriver det ändå: Jag mår liksom väldigt många snäpp sämre av att inte få ha träffat min kära utökade familj på såhär länge. Usch. Vi har inte varit ifrån varandra såhär länge sedan… Jag vet inte när? Det gör ont, som man säger. Är helt på med på att detta är en liten sak i världens stora pandemi-tragedi just nu, men fyfarao som jag längtar. Kände jag idag. Suck alltså. Många andra USA-boende svenskar valde ju att ändå åka ”hem” i somras, men Amy med familj har ju i princip levt i en bubbla sedan i mars. Inte kunnat vara inne på kontoret, skolorna stängda, till och från nedstängd stad med allt var det innebär. Vi lever ändå på hoppet och vågar planera och drömma, vilket vi ändå gjorde på telefon. Och så pratade vi om varandras måndag, smått och stort, nya bänksskivorna i hennes kök, tvättberg, barnen och livet.
Nu så, nya tag. Ska i alla fall avsluta den här dagen med fanan i topp, fick dessutom precis en otroligt fin och snäll kommentar på DM som gjorde mig så glad. Målet är ETT avsnitt till av ”The Crown” ikväll! Nej, kommer inte kunna suga på den här karamellen hela november – december… Jag blev kvar på kontoret sent, kände att jag verkligen behöva komma undan lite i inkorgen och i huvudet. Johan var snäll och fixade allt hemma, sa ”det är lugnt, ingen stress” och nu ska jag, med axlarna lite mer i normalhöjd, hem till mina små. Måndagsrapporten kommer snart. Den blir onekligen EXTRA viktig i dessa märkliga, deppiga tider när det verkligen är viktigt att boka in de där dejterna med sig själv, som gäller träning och annat. Lätt annars att dagarna bara flyter ihop.
HOPPAS ATT DU DÄRUTE HAFT EN BRA MÅNDAG. Kommentera gärna!