Okej, uttjatad fråga här – men vad hände med den här veckan? Min rusade förbi. Kom hem från London och vips. Det ena roliga har avlöst det andra, under en späckad jobbvecka…
En sån här vecka blir det så lätt att man knappt hinner prata med varandra mer än via korta sms, nåt vidarebefordrat mail om ett barnkalas (”Har du svarat?”) och en snabb puss i hallen på morgonen.
Därför så glad över ikväll. Jag hade osat till Peter Jöbacks show-premiär, tänkte inte för mitt LIV att Johan skulle vilja gå. Men så ser han inbjudan på köksbänken och vill gå med?! 
Med andan i halsen, direkt från jobbet, sågs vi vid Djurgårdsbron. Jag hade grejat barnvakt, vilket typ aldrig händer en torsdag. Så lyxigt att få komma iväg, även om vi sedan inte heller direkt hann prata eftersom tja, Peter Jöback sjöng. Men ändå, vi satt bredvid varandra, gjorde något bara vi två, tillsammans, och det tyckte jag räckte gott och väl för mig. Sedan småsprang vi hem till barnvakten – och jag tänkte att jag måste använda lite mer musikal-gester i livet. Så får det bli!