Japp, en liten hälsouppdatering – och en målbild, kommer här! Efter tio dagar av munsår, små febertoppar och allmän total trötthet (efter vår långa semester, jag fattar inte hur kroppen funkar ibland?! När man känner sig som BÄST blir man knuffad i diket, oh well) så kom jag i måndags ÄNTLIGEN ut på 2020 års första springtur. Här kommer bildbevis på känslan efteråt: rosig, nöjd, glad och svettig med iskalla lår och rumpa, haha! Det var nollgradigt trots allt. Så, vad är då målet?
Jag har tre mål egentligen…
Det första är att FOTEN SKA HÅLLA! Alla ni som haft en skada eller gått igenom en operation, ni vet känslan. Jag opererades före sommaren, nu har det gått åtta månader. Tacksamheten över att kunna jogga, att försiktigt känna att jo, det går banne mig. Samtidigt som det är viktigare än viktigast att skynda långsamt. Så igår sa jag till min kompis Hanna – vi som vanligtvis springer ihop varje måndag 18.00 i ur och skur, typ – att ”inte mer än fem kilometer”. Jag känner lite grand i hälsenan och foten har inte full rörlighet ännu, måste skärpa mig och köra mer sjukgymnastik när jag ändå sitter där i soffan framför mina tv-serier.
Andra målet är att få in rutinen. Vilket i sin tur gör att man hittar det där SUGET efter att dra på skorna och ge sig ut, en lördagsmorgon till och med! Här är mitt mål att verkligen försöka köra varje måndag med Hanna, därefter en springtur på några kilometer – allt från tre till fem, whatever – på antingen fredag eller lördag. Alltså, två gånger i veckan. Det är vad som krävs för mig för att hitta springsuget, det vet jag. Det är i sin tur vad som krävs för att jag ska börja känna att stegen blir liiite lättare. Som bonus, kanske även jag, det ska jag inte sticka under stol med att det också vore skönt, för just nu springer jag med ett par extrakilon som jag är såååå evinnerligt trött på att baxa runt på.
Tredje målet är att kunna springa milen. Allra helst Tjejmilen! Jag VET, det låter jättemycket för en som slet av senorna på yttersidan foten och… Egentligen är det dumt att haka upp sig på just MILEN. Men jag vill så gärna, skulle så innerligt gärna vilja greja det. Målbilden är en ljus, vacker kväll, springa i T-shirt (inte shorts för det skaver så på låren, hehe) och ta det långa yttervarvet runt Djurgården och fixa tio kilometer! Jag struntar faktiskt i tempot här, bara jag joggar hela tiden. Åh, vill så G-Ä-R-N-A!
Har du fler bra mål, som jag kan få låna? Så sugen på lite spring-inspiration nu! KOMMENTERA GÄRNA!