Tvingad till vila

Men vet du Ebba, jag tror detta är perfekt för dig! Om man får säga så… Du blir tvingad att vila. Du verkar har prioriterat ner dig och din kropp alldeles för länge, tänk att du vill lära ditt livs läxa av kraschen – men ändå ignorerat en ond fot. Kroppen läker inte sig själv genom att strunta i den. Och en ond fot kan orsaka en nedåtgående spiral gällande stress, då du måste prioritera bort skoj och träning. Allt hänger ihop. Ta den här tiden till att vila! Att ens tänka på att öppna datorn på uppvak är liksom lite… Naivt? Du behöver inte jobba då du är sjukskriven. Kroppen behöver vila för att läka. Tar du inte rehab på allvar kommer du inte ha en hel fot sen. Ta tid för att läka både fot och hjärna, två flugor i en smäll. Allt gott!

Hej från sängen denna fredagskväll. Ja, där jag mer eller mindre legat hela dagen. Känner ju hur foten blir svullen så fort jag är uppe och rör på mig. Tack snälla för pepp, har läst alla kommentarer nu och som en läsar-vän därute så klokt skrev här ovan – det blir kanske väldigt bra det här. Med en rejäl dos påtvingad vila…

En chans att vila kroppen riktigt ordentligt. Samla idéer, sortera tankar och tanka på med energi. Jag kände faktiskt nu ikväll att stressen började avta lite, med insikten att det ju ALDRIG passar in i livet med en sådan här operation. Och att jag måste respektera operationen, kroppen och läkningen. Får, ska och vill inte slarva med detta nu, på inga villkor. Fokus läka – sedan fokus rehabilitering. Ska helt enkelt försöka parkera det urdåliga samvetet över det tunga lasset som Johan får dra just nu, hemmavid med barnen. Vilket han stöttar med till 120% så det ligger ju hos mig. Idag kom Anna och Ida med lunch och sällskap, senare kom min kompis Malin förbi och gjorde kaffe och pratade en stund. Så skönt.

Nej, nu ska jag fylla på med smärtlindringen inför natten här. Hoppas på bättre sömn nu, inatt var himla upphackat och svettigt. Sov gott! KOMMENTERA GÄRNA!

30 reaktioner till “Tvingad till vila

  1. Hoppas att smärtan snart går över så att du verkligen kan sova och vila. Hoppa över det dåliga samvetet så gott det går. Tack för alla podavsnitt och trevlig läsning. Krya på dig!

  2. Vad positivt du tänker nu.
    Och nu kommer du att sova
    Gott när operationen är över.
    Önskar dig natti, natti

  3. Kloka ord från en läsare ovan! Det är väl också det som är svårt med ditt jobb, det är svårt att släppa jobbet, lätt att datorn åker fram för jobb när kanske hjärnan behöver vila som mest. Lycka till och krya på dig fina Ebba!! ❤

  4. Så bra att ” allt ” börjar att landa🧚‍♀️
    Kommentaren som inleder ditt senaste inlägg, skulle kunnat varit jag som skrev den till dig. För precis så ä r det . Att ignorera /skjuta på sina egna o kroppens behov har sitt pris. Jag vet …. Så nu 35 år senare efter ett livstempo som liknar det du Ebba, jag och många många med oss har hållit/håller. Ä r inte bra, för kropp och för själ. På lång sikt. Jamen allt allt är så kul att vara med på, uppleva . Sa jag oxå till mig själv…😉 . Det har tagit mig såååå många år att inse att om jag inte tar hand om mig själv så kommer jag inte att orka att orka med mig själv. Kroppen minns! Och själen! Så det där med att kroppen tvingar oss att landa( fot.op) det är riktigt bra grejer det!! Den där kraschen på … 1v … i våras den var oxå en bra signal från dig till dig. Tag hand om den oxå . Nu när det kliar i tankarna😊 så skulle du kunna fundera på varför min generation ni mina döttrars generation gasar på som vi gör . För egen del gick jag i high heels , sidenfodral, SueEllen frisyr efter 3v på en datakurs med min 3v baby i en babylift året var 1984. För jag skulle banne mig inte komma efter i kompetens , konkurrens utsatthet, för då på 80 talet var det såååå viktigt att visa att kvinnan då minsann klarade att föda,jobba,sköta hem o karriär se ut som en dröm träna träffa kompisar 24/7 utan en endaste gäspning. För kunde männen så skulle vi oxå kunna dubbelt upp!! För nu j-a var revanschens timme slagen och inga hinder fanns, sanningen var att alla röda varnings trianglar som lyste såg inte vi, då. Mina 2 döttrar är sin Mors barn. Dvs de gör som jag gjorde dock!! har de klokt nog prioriterat hushållshjälp, hemkörd veckomatpåsar, valt män vars mödrar fostrat dem till jämställt tänk i hemmet. Och jag , jag skäms över mig själv att jag och mina generations kvinnor piskade oss själva så till den milda grad , dels för vår egen hälsa – att vi helt blundade för den, för att vi tig för mycket på tallriken av det dignande buffé bordet- dels för att våra döttrar upprepar vårt mönster… gränslöst beteende vad det gäller allt allt vi tror oss vilja hinna med… varför det!? Vad ä r det för fel på att ta lite i taget, att inte fylla alla våra kassar med allt som vi måste släpa runt på tills vi stupat bokstavligen .
    Jag tänker på sagan om den lilla gumman som hämtar ved , som säger ; ” Orkar jag den så orkar jag denna” om de vedkvistar som hon fyller sin ryggsäck med, med böjd och fullständigt utsliten rygg och krum kropp. Hon ser inte att åren gått och att hennes ork inte längre tillåter det hårda arbetet. Såååå sorgligt!
    Bästaste Ebba, så klart att det i allas liv finns egeninsikt och egenansvar. Och J A jag är övertygad om att du ör fullständigt kapabel att göra dina egna val. Du gör allt fantastiskt bra och kul och du brinner för så mycket. Fantastiskt att ha möjligheterna👏🏻
    Fundera för egen del och för vår tids kvinnor på v a r f ö r vi håller på som vi gör. Har k u l och m å s t e n flutit ihop… och om det är så… ( ja ) hur kan vi då prioritera om mellan dessa båda . Vill vi det!? Eller måste kul också göra ont. Är det priset !?
    God bättring på alla plan Ebba 🐝
    Tänk att en Bi🐝drottning är smart nog att ta emot all service hon kan i sin Bi🐝 kupa. Hur skulle hon annars kunna driva ett sådant magnifikt imperium som en Bi🐝kupa är. Och om Bi🐝na utrotas faller hela vår planets existens. Tänk din egen Bi🐝kupa…👩‍🌾
    Varma omtänksamma hälsningar
    Mia

  5. Hej Ebba!

    Heja dig! Usch, förstår verkligen att det kändes läskigt inför operationen och nu tungt och jobbigt efteråt. Men så viktigt att du äntligen lyssnar på kroppen! Den ska ju hålla lääänge och ta dig framåt till nya äventyr, utmaningar och roliga upplevelser!

    Jag stukade min fot väldigt illa för 10år sedan och fick en spricka och en dubbel så stor och svart fot.. jag slarvade tyvärr med att inte stödja på foten och med rehaben. Oj vad jag har fått sota för det! Har svårt att sitta skräddare längre än några minuter och vissa positioner på yogan blir väldigt obehagliga. Då var jag bara 21år när jag skadade mig och hade haft all möjlighet till en frisk fot nu. Ta det lugnt, låt andra ta hand om dig för en gång skull:)

    Se detta som en utmärkt tid att dra ner på användningen och telefonen. Självklart har du säkert massa jobb och kunder som väntar på dig, MEN påminn dig då om att de hellre vill ha en go och glad Ebba som mår bra än en sönderstressad! Be din man köpa dig en fin anteckningsbok och penna, passa på att skriva listor på allt du vill göra, ideér, insikter eller något annat. Perfekt tid för reflektion!

    Stor kram till dig och krya på dig! Vips så är det sommar och du kan njuta av semester och sommarlov i ert fina sommarhus, som du säkert har längtat till hela året!

  6. Krya på dig, hoppas du fick lite sömn!
    Så svårt det där med dåliga samvetet, det ligger ju verkligen hos en själv som du säger. Men har man 3 barn så är det ju omöjligt att bara släppa allt tycker jag. När du är piggare snart kan du ju bidra med orimliga mängder soff/säng-mys med sagoböcker. Det skulle mina barn älska, mamma som inte måste gå nånstans utan kan läsa i en evighet <3

  7. Ta hand om dig & foten! Passa på att läsa bok, se en hel film, ja sånt du annars inte har ”plats” till i ditt späckade schema! Det kommer bli bra men det kommer ta tid, en dag i taget 🙂 stor krya på dig kram från Malmö ❤️

  8. Ja heja dig!!! Men som ovan skrivit, slarva nu inte med läkning och rehab, det mesta annat går att fixa till efteråt, gör om gör rätt liksom – men en rehab o läkning är nu, bara NU!
    Sen krävs det vila för att kroppen ska läka, så är det bara!! Tänk alla timmar du kan sitta med barnen i ett legohav eller alla böcker ni hinner läsa, alla pärlplattor ni kan pärla eller teckningar ni kan måla, eller timmar parkerad på en bänk i parken – dina barn lär älska denna perioden!
    All lycka & ett stor portion tålamod till dig… Hälsningar en van rehabpersonal 😘

  9. Hoppas på en bra och snäll återhämtning! Låg själv på sjukhus förra sommarn å gick sedan på kryckor i fyra veckor efter det. Frusterande och jobbigt men jag fick mig en rejäl tankeställare. Var otroligt tacksam när jag efter dessa veckor långsamt kunde börja använda mina ben igen. Fantastiskt hur kroppen återhämtar sig bara man är snäll mot den! Du är stark å kommer fixa det här! Se det som en chans att ”starta om”, nu börjar en period där du är lugnare och snällare mot dig själv och din kropp! ❤

  10. Jag tänker att allt har en mening. Kanske du får dina bästa idéer nu under den påtvingade vilan? De som aldrig hade kommit annars. Ta hand om dig och foten. Kram

    1. Skaffa lite hemhjälp, någon som kan städa/tvätta/laga+handla mat och hämta/lämna barn. Kanske du känner någon som känner någon pålitlig människa, typ sommarloven börjar nu…? Någon får chans att tjäna lite pengar, Johan får avlastning, DU kan slappna av!

  11. Allt går att sälja – även gips! Fast opålitliga Ebba såklart lovade: ”massor av inlägg etc.”
    Arrogans är inte klädsamt ens på Ebba von Sydow – som Cecilia Hagen så vasst beskriver i sin krönika i Expressen. Container-överklassen från Muteborg bemöter sina undersåtar med: ”Kill them with kindness” Tack Cecilia som mer än någon mediedrottning sett Ebbas hånfulla stiff upper lip mot vackra kvinnor IRL. ”Kram från Ebba” är ju svaret på all befogad kritik. Härskarteknik utan bakgrund

  12. Vaknar alltid IRL. Försök själv att beskåda världen utan obildade rosatonade glas.
    En vass reality check – garanteras.

  13. Och legenden säger att Ebba sitter där i sängen än idag ❤️

  14. Kära ebba med tanke på att du berättat att din man varit föräldra-ledig i liten utsträckning så låt honom nu ta ansvar! Var en förebild för dina barn och visa att man tar det lugnt när kroppen behöver. Fånga stunden och låt tankarna vandra fritt…😊

  15. Tips när du mår lite bättre och ska förflytta dig, ta på ett förkläde midjemått eller sådant gammaldags. Då har du händerna fria och man får med sig en tidning/bok en termos med kaffe eller flaska med vatten. Ryggsäck när du går ut. Jag satte mig i trappan och lyfte mig baklänges steg för steg. Jag var gipsad i 3 månader. Hade klämt foten melllan båten och bryggan. Hoppas på snar bättring. Har beställt er nya bok nu. M V H Anki

  16. Kära Ebba, jag har också varit där…. Första gången slarvade jag med rehab och känner av skadan än idag. Andra gången (fraktur i ena foten) följde jag slaviskt alla föreskrifter från läkare,sjukgymnast osv med resultatet att frakturen läkte perfekt och att jag aldrig haft problem med den sedan dess! Inga svullnader, inga smärtor, noll! Så jag ber dig, för din och alla dina läsares skull – försök inte forcera tillfrisknandet! Det kommer att ta tid, men det är så viktigt för framtiden. Stor kram!

  17. Vila är bra! Vila är att ta ansvar!!

    Har du läat Tomas Sjödins bok ”Det händer när du vilar”? Många bra tankar i den boken kring vilan…

  18. Vila på! Jobbet finns kvar. Världen går inte under för att du missar några events, måste tacka nej till ett par uppdrag (du verkar ju ha så det räcker och blir över ändå) ingen kommer glömma att du finns. 3 veckor är otroligt kort tid i sammanhanget och kommer vara över innan du hinner blinka. Kom ner på jorden och börja ta hand om dig själv, om inte för dig själv så för dina barns skull isf… 😉

    1. Hej Josefin, tack för din omtanke men åh, jag oroar mig faktiskt inte alls för att det kommer vara över innan jag hinner blinka, för jag är helt trygg med all den tid och kärlek jag ger mina barn. Men tack ändå för omtanken! / Ebba

  19. Håller med dig Josefin. Du behöver sluta ta dig själv på så STORT allvar.
    Det i sig är ett tecken på psykisk ohälsa.
    Vad kan som familj vara viktigare under småbarnsåren,än att finnas där för sina barn.
    Gör en tidsaxel och då kan du se,vilken kort period det är i ett liv.
    Den tiden kommer aldrig tillbaka.
    Att sälja dig själv kan du göra hela livet.

    1. Marie
      Så sant som det är sagt. Barnen är viktigast. Småbarnsåren går alltför fort och kan inte tas igen. Det kan karriären!

    2. Hej Marie! Nja, jag håller ju inte riktigt med eftersom det också är viktigt för mig att vara en god förebild för mina barn – jag vill nämligen att de också, liksom jag, ska hitta något de älskar att göra. Därför vill jag visa dem just det, att jag älskar mitt jobb OCH förstås, är en närvarande mamma! Ett svårt pussel såklart, men att ge upp mitt jobb under några år skulle inte göra mig till en bättre mamma. Kram!

      1. Ja det är just där vi skiljer oss åt.
        Vad som är Kärlek och vad som är
        värt att Älskas ♥️

  20. Hej Ebba!
    Jag har precis gjort en likadan operation som dig.
    Har haft ’stöveln’ i två veckor nu.
    Jag känner mig också instängd, kan inte ta mig någonstans själv, utan måste be om hjälp hela tiden.
    Så mina vuxna barn och min mor har fått serva mig.
    Men hälen ska ju bli helt bra, så småning om, bara man gör som dom säger till en, med gymnastik och så.
    Ha det så bra och lycka till med din häl!
    Mvh Eva

Lämna ett svar till ElinAvbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.