Sen kväll och jag vill börja med att säga TACK för värmande ord, pepp och kommentarer. Livet kom emellan här, därav lite kasst med uppdateringar.
Jag är nästan alltid positiv (ibland lite jobbigt optimistisk) och peppad – men ibland dippar jag, orken försvinner och tankarna väller fram och sedan jag inte kunde resa mig upp från en stol en fredagsmorgon för ganska precis ett år sedan, så lyssnar jag på de där små signalerna. Tar ett kliv tillbaka, tar en sak i taget och tar hand om mig själv lite extra. Tränade ikväll, så svetten rann, sedan såg barnen och jag hela ”Lejonkungen” och åt smörgåsar och drack te under täcken i soffan. Fast jag borde förberett morgondagens viktiga frukostseminarium där jag ska medverka i en panel. Det kändes bra, eftersom jag ändå vet att det blir bra imorgon. Har redan läst materialet, frågorna och funderat ett par varv. Ja, nu efter några dagar av mycket… Av allt, så känns det bättre. Det ljusnar.
Jag sitter verkligen inte inne på någon magisk formel till livets stora kamp, om det där pusslet. Som för övrigt saknar bitar. Så är det ju bara. Vilket jag faktiskt är helt okej med. Det är underbart att försöka pussla ändå, eftersom det är så många underbara bitar som ändå FINNS här. Barnen. Min familj. Ett jobb jag älskar. Vännerna som finns där, finns kvar. Böcker att läsa, serier att se, texter att skriva, idéer och drömmar. Människor omkring mig att genomföra drömmarna med. Ja, alltihop. Det som tillsammans blir meningen med allt, helt enkelt.
Nej, nu ska jag sova några timmar. Hoppas att Ernst inte nattvandrar. Imorgon bitti ska det bli spännande att prata jämställdhet, livspussel och yrkesliv med Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister, och Therese Svanström som är ordförande TCO. Håll tummarna för mig klockan åtta!
Håller tummarna såklart😊 Kram
Lyssnade på Michael Dahlén i höstas o det viktigaste han sa var att man ska hitta sitt eget good enough- o det tänker jag ofta på. Inte lätt alltid att kombinera livet som mamma, leverera på jobb, vara bra väninna o samtidigt hinna med sig själv om man alltid ska vara på topp. Good enough!
Bra skrivet, vi finns många här ute som är i samma sits.
Säker på att det går jättebra idag!
Vi kanske skulle sluta använda ordet livspussel? Ett pussel blir ju klart. Det blir aldrig livet. Vi kommer aldrig att hitta den där perfekta balansen. Kanske för en eftermiddag. Tänk om det inte är meningen att hitta en perfekt balans och bli klar med pusslet? Ganska befriande att inte jaga efter den känslan. Men svårt. Kram!
Fin tanke! Livet är inte ett pussel som ska läggas – utan ett liv som ska levas. Att hitta guldkornen i varje dag, oavsett om dagen rymmer medgång eller motgång – där finns lyckan och tillfredsställelsen. Men som du skriver – ofta svårt …men värt att träna på! Kram!
Min tolkning av det här med ”att få ihop det hela” är istället att det är för många och dåligt skurna pusselbitar som ska tryckas in i mallen för att få det färdigt.
Jag jobbar på att ta bort några pusselbitar som passar dåligt in och ersätta med någon eller några pusselbitar som passar mycket bättre in för att göra livet riktigt gott. Tänk om målet kanske är att lämna några platser tomma i pusslet och därmed lämna utrymme för spontanitet och livskvalitet.
I vilket TV program deltog Du? Vill gärna lyssna i efterhand,
Jag läste någon gång att livet inte är ett pussel, utan mer som en oljemålning. Den bilden gillar jag, det känns friare och mer kreativt. Sen blir det ju rörigt och kladdigt ibland, men man får måla fritt och kan måla över när det blir fel.
Vad roligt att det var fler som just idag reagerade på ordet livspussel. Jag tycker det är en så tråkig liknelse men har inte orkat skriva det förut men så tänkte jag ”nä nu” och så har andra hunnit före 🙂
Mitt liv är inte ett pussel av olika delar som ska passa ihop, mitt liv är ett liv där alla händelser och alla delar jag väljer hänger ihop, överlappar och kompletterar varandra. Det är livet helt enkelt, varken mer eller mindre men helt fantastiskt för att jag har ett.
Hej Ebba. Du har alldeles för många pusselbitar o en stor familj. Akta dig för onödig uttröttning. Ju fler ggr ju längre tid tar det att hämta sig. Fundera på vad du egentligen håller på med Oroande. Håller tummarna att allt blir bra för dig elsebeth
Svårt o förstå varför ni skaffar så många barn.Då har ju gjort ett val??? Varför hålla på o klaga?
Vore intressant med en blogg som utesluter familj o barn.