Julaftonsrapporten

…Så tände vi fjärde ljuset – och vi grejade det. Mer än så!

Det blev en alldeles underbart fin, glad och härlig julafton här hemma hos oss. Skratt, liiite för mycket julklappar under granen, tapper morfars-tomte som skrämde de minsta precis lagom, massvis med god mat. Mammas julskinka, mosters hembakade vörtbröd. Och framför allt: Hela högen samlade, alla barnens kusiner. Mina föräldrar, Johans föräldrar, våra syskon. Stoppar årets julaftonen i en fin, röd ask i minnet och tänker att jag ler när jag plockar fram den och berättar för barnen nästa år, och nästa. För julen är ju också tid för att minnas. Prata om hur det var förra året, året innan, när vi var små, när de var små.

Klockan elva var vi i kyrkan. Satt med Ernst i knät och njöt av de vackra julpsalmerna. Han är ju i en ålder med visst spring i benen men i sådana stunder tycks de små liksom känna in stunden (ibland) och han var helt stilla och nöjd, hela gudstjänsten. Sedan kom Amy och jag iväg på en promenad i den strålande decembersolen. DET var nog min bästa julklapp: En och en halv timma med min syster som annars alltid är i en annan tidszon, borta över Atlanten. Promenera, prata om allt och ingenting och ta en kaffepaus med varsin lussekatt. Lite pratade vi om kommande kokboken förstås, eftersom det är slutproduktion på gång snart. Ett lass med textjobb ska vara klart före 3 januari! Och nu är mamma, pappa, Amy med familj och vår Marianne på väg mot…

…Sälen, hem till mamma och pappa på Harstigen. Sedan ansluter vi om ett par dagar. Nu ska vi njuta av lugnet här. Tänkte spana in mellandagsreorna också, mmm, ni VET ju att jag är en reajägare av rang. Återkommer med fem grymma tips lite senare idag!