Det man tar för givet

/ Innehåller reklam för egen verksamhet – dvs köplänk till nya boken /

Det finns saker jag alltid undrat över, två saker jag uppriktigt och ärligt saknat i mitt liv. En syster. En mamma som fanns där. Mitt liv har innehållit en massa andra fina saker som fått kompensera för detta, fantastiska vänner och andra kvinnor som blivit modersgestalter. Men jag är fortfarande rysligt nyfiken på hur det skulle ha kunnat se ut. Jag har fantiserat, drömt och försökt mig på att skriva in det som ingredienser i mina böcker. Sen har jag längtansfullt blickat på andra som haft just det där fina som en självklarhet i sinaliv. @ebbavonsydow och @amysilveria är två sådana personer. Jag läser tonen de har mellan varandra, lättsamheten och det som verkar så kärleksfullt och tryggt. Jag har haft lyxen att träffa dem vid flera tillfällen liksom deras mamma Helen @helensilveria . Givetvis kan man inte konservera känslan av detta i en bok, men de är banne mig väldigt nära. I alla fall känns det så verkligt när jag bläddrar i boken ovan. Ögonblicksbilder av familjelivet då deras familj är samlade. Ni får tycka att jag är banal, men jag tycker det är väldigt rörande. Utöver att jag tårfyllt slukar färgglada bilder på en solkysst familj så blir jag också på kuppen vrålhungrig. Jag vill genast baka filmjölksbrödet från Falsterbo. Jag vill raskt slänga ihop en burratasallad med persika och mandel. Testa mamma Helens gröna sås och puttra igång lavendelkycklingen från Provence. Men kanske allra helst vill jag kasta mig över superenkla kastrullkakan med sommarens bär. Tack fina Ebba, Amy och Helen för boken, den är fantastisk 💞
(Detta är givetvis ingen betalt samarbete utan bara ett enkelt tack)

Scrollade i mitt flöde och plötsligt dök den här recensionen upp hos Denise Rudberg. En författare jag beundrat sen hennes första bok och som jag ständigt inspireras av. Stannade upp en stund för jag blev alldeles rörd. Fick en klump i halsen. Så fint skrivet, så generösa ord – och så tänkvärt. Det jag nånstans tar för givet. Alltför sällan är tacksam för, tror jag helt ärligt. En mamma som finns där. Alltid. Så självklart för mig. En syster som känner mig utan och innan. Som tröstar, peppar och som jag kan gråta ut hos. Och skratta med, åt saker bara vi förstår.

Ringde sedan genast Amy och förstås mamma. Som jag så ofta gör, när något viktigt eller roligt händer! Sa att de måste gå in på Denises Instagram och läsa. Denise fina ord blev också en viktig påminnelse om…

5a1a1401.jpg

…Att det verkligen är fantastiskt att göra hela det här projektet tillsammans. Att vi har varandra. Visst, vi tycker olika, suckar över varandras egenheter. Men det är faktiskt aldrig något som överskuggar att få jobba ihop. Att vi fick in så MYCKET i denna bok. Att vår superkraft-kvinna till mamma debuterar som författare, vilket inte är en dag för tidigt!

Ja, alla i familjen har ju varit med på ett hörn. Vår smarta, kloka lillebror August, bästa pappa Oscar, alla barnen förstås. Kusinerna som har en så nära relation, trots att Atlanten är mellan dem till vardags. För att vi kämpar med den, vattnar den, som man måste.

Apropå det? Boken handlar också om stunderna runt köksbordet som svetsar samman släktband – eller vänskapsband – och generationer. Som är det livsviktiga kittet i vardagen. Och kampen om att försöka få till de där stunderna, att samlas kring maten. Som då måste vara enkel, god och lättlagad.

5a1a8758.jpg

Här är en favoritbild från frukost-kapitlet i boken. Boken är indelad i frukost, brunch, lunch, middagar, sött och gott och… Ja, ni förstår. Tycker så mycket om den här bilden. Det blåvita porslinet från Rörstrand i en härligt salig röra. Hemplockade päron från svärmors trädgård. Den smarriga quinoa-gröten. Mammas händer och Mariannes. Och mina. Ni skymtar filmjölksbrödet från Falsterbo till höger i bild, längtar efter att baka det nu.

Har ju sagt det förut men äsch, säger det igen. Blir väldigt, väldigt glad om du klickar hem ett ex till dig själv. Eller nån du tycker om. Vi har satsat allt på den här boken helt själva, vilket är första gången. Nervöst, spännande och extremt lärorikt. Så nu hoppas vi att vår glädje i boken smittar av sig – och att du, liksom Denise, blir sugen på att kasta dig över recepten!

22 reaktioner till “Det man tar för givet

  1. Så fint skrivet av Denise, håller med på alla punkter! Hade det som du har nu, men livet kom ikapp och alla är inte längre med när ”alla” samlas. Njut av föräldrar, syskon, barn och svärisar! Ser fram emot mitt ex av boken, har beställt

  2. Oh vilka fina ord, har exakt samma längtan som Denise
    Min mamma dog tidigt och jag har inga syskon, saknar detta såååå mycket! Har en älskad familj tack o lov i mitt liv.❤️ min man sen 40 år 2 döttrar, 3 barnbarnsflickor och en nyfödd liten barbarnspojke!❤️❤️❤️💙( så jag klagar inte)
    Väntar på boken ska bli jättekul att få den o sätta igång
    med att använda den!! TACK Ebba Amy och mamma von Sydow!! 😍👏
    Tack Ebba för att jag kan följa Dina strapatser i livet, ta väl hand om Dig!🌷😍🙏

  3. Hej E.,
    Klart jag vill ha er fina bok med alla smarriga recept 😋
    Tänker att den passar bra till vår
    lättsamma inställning till vad vi vill
    få fram snabbt men ändå gott på sommaren!
    Varma hälsningar och
    Glad Påsk 🍀👌🐓🐥🍀
    Mona

  4. Har också beställt boken och väntar med spänning på den😊När jag läser Denise Rudbergs och Agneta F :s inlägg så inser jag att vi är många många i detta avlånga land som mist våra mödrar tidigt och inte har syskon heller. Då blir man tvungen att bli självständig och trots många vänner är det inte alltid självklart att de finns när man behöver dem. Min man dog för ett år sedan o jag har två söner o två barnbarnsflickor men de bor långt bort och när det gäller barnbarnen är det alltid mormor som är viktigast, så jag tror inte avståndet har någon större betydelse. Men jag klagar inte heller det är bara att ta nya tag och vara glad för att man lever. Lycka till framöver med nya o nuvarande projekt men var rädd om dig, stanna upp o pausa ibland.

    1. Hej Kin! Ja, så sant – och en viktig tankeställare. Även om man såklart inte kan gå runt och vara tacksam hela tiden i vardagen, så är det ibland bra att tänka till! Tack för lyckönskningar, och yes, försöker pausa eller i alla fall att bli bättre på det! 🙂

  5. Lustigt, har många gånger tänkt på att formulera i text samma längtan efter att ha motsvarande Ebbas, Amys och Helens relation. Har mest manliga släktingar (pappa, bror, killkusiner, sambo, söner). Mamma lever ej längre. Tänk att ha en trygg, varm systerrelation och en peppande mamma i livet. Så lyckligt lottade ni är. Får trösta mig med att mina manliga släktingar överlag är underbara och empatiska.

  6. Mina tankar är också ofta där och fladdrar. En syster. En nära relation till mamma. Men inget av det har jag tyvärr. Jag har många andra fina relationer så det är på intet sätt synd om mig. Men tänk om…

  7. Jag känner också igen mig den längtan som Denise beskriver. Det är som ett sår som rivs upp på något konstigt sätt varje gång någon pratar med värme om sina familjerelationer.

    Jag försöker se till att inte dåliga relationer till syskon och familj går i arv. Det är inte lätt, men jag har bestämt mig för att vid mig ska det bli en vändning.

    Kram I

    1. Hej I, så klokt – och som du säger, svårt. Det kräver MYCKET vattnande, mycket jobb och att ha överseende med mycket, alltid försöka se till det goda. Men värt det i så många fall, såklart! Kram från Ebba

  8. Vilken roll har Kleberg – förutom fortplantare och uppfödare av kullen?
    Var firar hen #GladPåsk ?

  9. Jag står inte ut med mina syskon, och med mamma helst i små doser. Inte är det ju dessa relationer alltid så hjärliga!

  10. Försökte beställa via länken men det går tydligen bara om man bor i Sverige. Kanske du kunde skriva det i alla poster där du lottar ut något/säljer eller ger en rabattkod, att det bara gäller/funkar i Sverige? Så besparas vi utlänningar från att försöka i onödan 🙂 Jag får väl köpa boken ”normalt” sedan när den finns i butik, den verkar riktigt intressant.

  11. Jag har alla dina och era böcker och har såklart beställt den nya! Den verkar bäst hittills! Ser fram emot den jättemycket! 🤓🌷

    Så spännande att ni ger ut den själva också.

  12. Så fint skrivet, vilken hyllning. Känner också en systerlängtan. Var ensambarn och min bästis hade tre systrar. De är såå tighta idag och avundas dem än… 🙂

    Minns en signering du och denise hade i allum. Gick dit nervös enbart för att få din bok signerad, men ett plus är ju att jag gillad Denise också 🙂 var i yngre tonåren då (idag är jag 29).

  13. Så vackert Denise R har skrivit till er. Känner igen mig i hennes berättelse. Jag är ensambarn och min mamma gick bort när jag var spädbarn, så jag har aldrig känt mig riktigt helt förtrogen o tillitsfull till någon, tyvärr. Var varsamma med varandra, njut och visa uppskattning. Detta skrivit med mycket värme till er alla tre.

Lämna ett svar till Ebba Kleberg von SydowAvbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.