Att komma tillbaka

Helt ärligt? Peppen känner jag inte alls just nu. Skulle skriva något sådant, men det gick bara inte. Är inte ett dugg redo att komma tillbaka till stan, njuter av de sista dagarna här i vårt älskade paradis i Skåne. Därav skralt med uppdateringar här. Njuter helt enkelt. Tog en veckas välbehövligt ledigt. Men nästa vecka börjar verkligheten igen, ut ur bubblan – in i… Ja, vaddå? Det återstår att se. Vilken vardag som nu väntar oss alla – och var och en, i våra egna små bubblor. Helt som vanligt blir det ju inte. Det varken kan det, eller ska det bli. Jag återkommer! Jag har stora planer på att kämpa med goda cirklar, som jag helt halkat ur senaste veckorna. Så blev det, sånt är livet. En del av resan, säger ju kloka människor och jag tror på det. Uppåt, framåt, nya tag. DET ser jag fram emot faktiskt. Många kramar till er därute, tack för att ni hänger med.

Det ska bli en bra höst detta, på något vis!

16 reaktioner till “Att komma tillbaka

  1. Helt rätt att ta en paus och faktiskt njuta! Det är lätt att man glömmer bort det bland alla sociala medier som ska uppdateras. Hoppas du haft en härlig sommar 🙂

  2. Har tänkt mkt själv på det där med ”landet” vs storstan… den där bubblan man trivs så bra i. Alla letar sommarhus de inte får vara i så mkt de vill. Har själv denna sommar landat i att man (om man har den typ av arbete/försörjning) faktiskt kan göra tvärtom. Att bo primärt på landet men ha lägenheten i stan som tillflyktsort när jobb och socialt umgänge ”kräver” det. Det är mitt mål.

  3. Känner precis som du! Snart väntar storstan istället för sommarhus vid västkusten. Tillbaka till vardagen. Hade så gärna velat stanna här. Hoppas du hittar pepp och kan dela med dig av den!

  4. Min svärmor bodde året runt på Marstrand så jag har varit där både, höst, vinter och vår och även om det alltid är jättegulligt där finns det en anledning till att så få bor där året runt. Det är lite deppigt med alla hus som står tomma, man möter inga människor och det är svinkallt när det blåser höstvindar från havet. Det blir dessutom ganska mörkt på landet där det saknas gatubelysning och det är glest mellan husen. Jag gissar att det är samma sak på fler semesterorter? Det man saknar när sommaren är slut är kanske inte alltid det lantliga livet utan sommaren i sig? Det är lite svårt att älska november i Sverige.

    1. Beror ju förstås på vad man gillar 😉 jag älskar just det du beskriver med landet, särskilt i jämförelse med stadens stress och ljud.

      1. Och det gjorde förstås min svärmor också. Hon tyckte inte heller om när invasionen av sommargäster kom och jag kunde också känna att det hade sin charm även om det nog inte är något jag själv kommer att välja på heltid. Det jag ville säga var kanske att livet i sommarhuset inte riktigt blir detsamma när det inte är sommar och semester och att man får fundera på vad man egentligen kommer sakna. Är det så att man verkligen kommer sakna orten i sig kan man förstås fundera på man ska flytta dit permanent. Det verkar som många skriver finnas gott om människor som bor i Skåne året runt och trivs med det.

      2. ’Det verkar som många skriver finnas gott om människor som bor i Skåne året runt och trivs med det’ . Ja, Sara, hela 1,362 miljoner faktiskt.

    2. Det beror ju på hur man är som person. Jag bor inte i en semesterort som avfolkas, men vid havet dit turister vallfärdar på sommaren och folk brukar oh:a och ah:a och säga ”nu är det ju underbart här, men till vintern – fy!”. Det är då jag trivs. Hösten och vintern är den bästa tiden, med lugnet och tystnaden och gråtonerna och stormarna som river i havet. Att kunna sitta ensam och titta på horisonten , att kunna springa en runda utan att möta en människa. Sommaren tycker jag är ganska förfärlig med alla skränande turister som trängs och lukten av solkräm över allting. Då vill jag bara härifrån på helgerna. Sen är jag också med ”stuga” i skogen och jag älskar att vara där på senhösten och vintern, när vinden viner i träden och man kan kura ihop sig vid en brasa. Vi har ingen gatubelysning in på vår lilla väg alls, man cyklar eller kör i beckmörker. Men eftersom man vet hur vägen går, så funkar det fint.
      Men säkert är det så att det många uppskattar är sommaren och avbrottet, att njutningen i det ”enkla” livet (som i rättvisans namn verkar rätt bekvämt med hög standard för många) är en njutning eftersom det bara är en parentes i tillvaron. Och det är säkert en annan sak i områden där sommargäster köpt upp husen som står tomma mesta tiden av året. Vilket jag tycker är ganska sorgligt. Men det är en annan diskussion.

  5. Det kanske inte bara är huset, landet, Skåne du kommer sakna – utan själva semestern och ledigheten med allt vad de innebär! Det är lätt att drömma sig bort till annan plats som att ”allt skulle bli annorlunda”. Men vardagen kommer ändå med rutiner, tidiga morgnar, barnens aktiviteter, makens jobbresor, vab mm mm. I stan har ni nära att lämna och hämta på skola och förskola, hur skulle det se ut? Hur skulle barnen ha det med vänner på höst och vinter? Osv. Samtidigt skulle jag aldrig klara Sthlm innerstad och speciellt inte med barn. Villalivet där barnen springer fritt utanför dörren året om är behagligt och härligt. Tänk efter vad du vill! Men kanske inte just i övergången semester – jobba. Övergångar är jobbiga. Nästan alltid. Även den från jobb till semester!

    1. Fast som jag har förstått det har Ebba jobbat hela denna sommar (förutom sista veckan) och barnen har haft mkt aktiviteter. Tycker det låter som en jättebra idé att flytta till ett friare och mer avslappnat liv. Livet på landet ger livskvalité! 🙂 <3

  6. Det är intressant att bo i Falsterbo av vissa i kommentarfältet ses som att ’bor på landet’ alternativt i en semesterort som ’bara’ lever upp på sommaren och är ’dött’ under vinterhalvåret.

    De allra flesta som bor i Falsterbo/Skanör är inga sommargäster utan människor som jobbar i Köpenhamn, Malmö, Lund etc med jobb, utbildningsnivå, och lön därefter. Lägg till ett kort avstånd till Kastrups flygplats med direkta avgångar till världens alla hörn (vad erbjuder Arlanda och/eller Landvetter?) samt ett välutvecklat tågnät till norra Sverige (typ Stockholm, om man själv är skåning) så borde Falsterbo ändå kännas ganska centralt?

    Visst är naturen vacker här, men det som gör Vellinge kommun (där Falsterbo ligger) attraktiv för familjer är alla fina skolor som ligger här och som rankas rejält högre i riksmätningar än till exempel Stockholms skolor.

    Fler borde kanske också fundera om det verkligen är nödvändigt att äga ett ’sommarhus’ som i praktiken bara används några få veckor om året? Hur går det med ambitionen att leva hållbart om man konsumerar en resurs (dvs ett hus) för egen del då det samtidigt finns en massa möjligheter (i alla fall just i Falsterbo, Marstrand, eller på Gotland) att bo på ett hotel/B&B och stödja det lokala näringslivet på det sättet? Många familjer där ute skulle gärna vilja köpa ett hus i ett kustsamhälle, men ej har råd då fastighetspriserna har drivits upp till absurdum av ’storstadsbor’ på jakt efter att förverkliga sin dröm om ’livet på landet’.

    1. Jag har visst kallat det landet hehe. Men vi kanske menar olika saker med det! I min del av Sverige kallar man (Eller iaf jag!) sommarstuga för ”landet”. Och Ebba bor ju i en sommarstuga…jag menar inte landet som i död region utan folk och kommunikationer. Men jag inser att jag även tog upp vänner osv och det finns såklart barn överallt. Även om det blir en omställning för barnen.

      Sen vet jag att Ebba lever utan bil i stan men verkar hyra bil på sommaren (?) så jag utgick från att några avstånd var längre/saknade kollektivtrafik. Men det kanske handlar om utflykter och annat sommartid?

      Vad gäller resurser är det inte helt enkelt tänker jag. Inte svart-vitt. Ett hus är en resurs absolut, men jämfört med att flyga världen över från Kastrup är det nog ändå rätt hållbart med sommarhus. Och i eget hus konsumerar man lokalt, lagar lunch, tvättar inte lakan mellan varje natt osv. Många utnyttjar det helger och andra lov. Det är inte direkt gratis att bo typ 7 v på hotel. Men höga huspriser förstår jag kan ställa till det. Intressant diskussion oavsett! Man lär sig av varandra 🤗

  7. Man skapar själv sitt liv, på landet eller i stan. Mycket handlar om förväntningar och ”måsten”. Det går att säga nej när man är tillbaka i stan. Man måste inte allt. Det är det som ger stress. Själv har jag av den anledningen valt bort ett antal saker och lever ett enkelt liv. Vissa skulle säkert säga tråkigt, men jag mår bra av det.

  8. Så otroligt många kloka kommentarer här.
    Jag tänker att det måste ju inte vara så svart eller vitt. Huvudstad eller glesbygd. För väldigt många av oss är det nog lite mittemellan.
    Dock måste jag säga att Vellinge kommun (där Falsterbo ligger) är väldigt härligt och trevligt. Och som någon skrev, Falsterbo är inte landet landet. Här finns skolor, restauranger, butiker, gym och arbetstillfällen. Dessutom känns det som en blomstrande och välmående del av landet! Välkomna hit!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.