Frukostvanor, livet och förbättring

Livet? Kommer till det. Men först. Herregud, som jag kommer sakna frukosten här på Bequia. Frukt, hemgjord granola med kokos, grovt nybakat bröd med stark ost och goda tomater. Färskpressad smoothie. Frågade Johan om han kunde tänka sig att skära upp lite frukt och pressa juice på måndag men…

”Då får du nog gifta dig med någon annan”, meddelande han. Hehe. Ja, så är det ju. Och det vill jag absolut inte. Aldrig någonsin faktiskt. Verkligen absolut definitivt inte efter de här underbara veckorna, bara vi, som familj. Läste någon gång att folk oftast separerar efter semestern. Då har man tid att bråka, att inse att man inte är lycklig, att… Ja, jag minns inte hur det var, exakt, men något i den stilen.

Då känns det fint att det känns tvärtom. Det tuffa är ju vardagen, när man inte hinner ses mer än i dörren vissa veckor, när man liksom rusar förbi varandra och somnar i soffan fredag kväll helt färdig och slut som artist, mitt i andra resan i ”På spåret”.

Så, nu har vi tankat på med tid, prat och fantastiska dagar, med varandra. Verkligen tagit oss tiden. Den största lyxen som finns. Väl hemma på måndag så ska jag försöka hålla fast vid det, även om det blir svårt. Frukostvanorna måste jag också ta tag i inser jag, vilket faktiskt känns enklare. Det får bli nya tag med en bunke chiapudding i kylen, hej 2020, nu gör vi det här!

16 reaktioner till “Frukostvanor, livet och förbättring

  1. Ser magiskt gott ut!!

    Tänker du aldrig att du vill förändra vardagen lite? Slippa springa om varandra i ett år för att sen få kvalitetstid några veckor på semestern? Mina kusiner med föräldrar bor i Sthlm och har hela sin uppväxt haft föräldrar som jobbarjobbarjobbar och sen kompenseras det med fräsiga resor på loven då man kompenserar det bristande umgänget under året. Det verkar så lätt att hamna där… och det var så sorgligt på nåt sätt utifrån. Jag är glad att vi dels bor i en stad med humanare boendekostnader så att vi inte är beroende av extrema löner. Men mest glad är jag att både jag och min man nu hittat arbetsplatser där man ”kan göra karriär” och ändå jobba fyrtiotimmarsvecka. Där det inte premieras att jobba övertid.
    Måste man kuta runt som en galning i en storstad för att lyckas? Eller vad är grejen?

    1. Det här tycker jag också är en intressant fråga. Det verkar iofs som att Ebba gillar sin vardag eftersom det i många flöden skriver mycket om hur stressig vardagen är och har gjort så i många år. Och nånstans är det väl ett val att lägga sin arbetstid så – väldigt intensivt och långa semestrar/sommarlov. En årsarbetstid kanske blir samma som för oss ”vanliga”? 🙂

      1. Det är en generationsgrej. Per-millenials tycker det är kul att vara eller åtminstone verka uppbokade och stressade hela tiden.

    2. Tack för att du lyfter det här! Jag funderar ofta på precis samma sak. Jag tycker iofs att det verkar som om Ebba är närvarande i vardagen också -och att de inte bara lever för lyxsemestrarna. Sedan är det så otroligt svårt att veta hur människor FAKTISKT har det, det bara en liten futtig bild vi får se. Hur som helst så slås jag ofta av att många inkl Ebba stressar och får svårt att räcka till. Jag lever på inget sätt ett perfekt liv men lever jämställt med min man, jobbar på ett spännande jobb men har ärligt inte gjort superkarriär men tjänar helt ok o trivs, vi hämtar våra barn själva, de går relativt korta dagar, inga aktiviteter på vardagar att stressa till, vi bor litet men nära jobbet i innerstan, jag hinner träna o träffa vänner. Det går att leva ett sådant liv om en sänker kraven o skiter i vad andra gör!

    3. Intressant frågeställning tycker jag! Vi, jag och min man, funderar mycket över detta. Personligen vill jag kunna arbeta med saker som intresserar mig inom mitt fält, och för att kunna konkurrera om jobben krävs i praktiken arbetsveckor på åtminstone 50-60 timmar. Jag är nybliven mamma och får panik av tanken på att i efterhand inse att jag jobbade bort mina barns barndom. Har börjat googla nannys inför jobbstart och känner samtidigt – vad sjutton håller jag på med?! Är det verkligen viktigare för mig att jobba med detta än att vara den som håller mitt barn i handen på vägen hem från förskolan och få vara den som han berättar om sin dag för? Jag har inte särskilt svårt att prioritera ner resor, lyxigare boende och dyra kläder, det svåra är att prioritera bort ett yrkesliv som jag brinner (och har kämpat) för. Men när jag skriver det såhär, så blir ju svaret ändå självklart… jag önskar att det inte vore kutym att jobba så jäkla mycket, tror att befolkningen skulle må bättre av mer balans!

  2. På tal om frukost: Jag har precis upptäckt overnight oats (lite sen på bollen, hehe – men jag är verkligen INTE en grötmänniska). Men nu blandar jag 0,5 dl havregryn, 0,5 dl mjölk och 0,5 dl av barnens vaniljyoughurt i en skål på kvällen. Äter sedan med lite tärnat äpple och kanel på morgonen. Supergott ju! Och lätt att variera. Och jag gillar att det är så enkelt att laga en portion åt gången.
    (Annars är jag ett stort fan av din och Amys granola – den går åt fort här hemma!)

  3. Åh, läser du Vi for upp med mor! Jag har precis sträcklyssnat på den och Jag for ner till bror som ljudböcker. Tyckte mycket om båda. Har haft svårt att sluta tänkta på dem efteråt. Och det är ju ett fint betyg. Inläsningen av Lo Kauppi var lysande tycker jag. Hur är boken att läsa i tryck? Har förstått att den är skriven i lite speciell stil. Längtar till våren när del tre kommer 🙂

  4. Så fint att du känner sådan kärlek till din make. Det där med semestern tror jag kanske har flera bidragande orsaker, folk kanske tänk på saken på var sitt håll ett tag och sedan när man är ledig och träffas varje dag inser man att kärleken inte finns där längre. Kanske är man även mer benägen att vara otrogen sommartid? Jag tänker uteserveringar, umgås med vänner, bli uppvaktad osv.

  5. Olika familjer löser det på olika sätt. Mina föräldrar jobbade och reste jämt och hade väldigt socialt liv på semester/helger. Samma för min man. Vi har nu valt att ha ett annat tempo, har utmanande och spännande jobb (s.k. karriär), men har en annan inställning och en annan livskvalitet. Äter alltid middag tillsammans, hänger mycket med familjen och barnen, jobbar hemifrån 1-2 dagar i veckan och det är ett lugn i familjen. För oss passar det jättebra med våra prioriteringar och temperament. För andra inte. Till viss del tror jag våra prioriteringar att det har att göra att jag jobbat inom medicin och får svart på vitt hur snabbt livet kan ändras och att vi inte vill skjuta upp livet till semestern eller helger.

    Läste detta citat av Lina Schollin Ask i en tidning och det är precis så vi känner:
    ”…Att livet är skört, hur fint det är. En fungerande vardag är det bästa. En vanlig måndag är på så sätt mycket bättre än en lördag. När måndagarna fungerar är livet normalt och bra”.

    Men jag vill inte skriva någon på näsan hur man ska leva sitt liv. Jag är bara tacksam att vi har ett sätt som funkar för oss (och att min man och jag är eniga…).

  6. Åh vad fint skrivet Ebba!
    Att du skriver att du absolut aldrig någonsin vill vara gift med någon annan. Att du/ni i semestertider än mer förankras i det beslut som du redan är så trygg i; att det är ni. Medan många andra (dömer inte andra, men det är tragiskt!) efter semestern lämnar in en skilsmässoansökan. Fint att läsa det du skriver!
    Föredömen. Kram!
    PS. Är taggad på att ändra min garderob, göra den mer stilsäker samt rensa. Hej 2020 – nu kör vi! Härligt med er podd som pepp, som jag precis upptäckt!

    1. På vår skola får man vara ledig 10 dagar per läsår, och flera skolor har samma upplägg 🙂

  7. På tal om frukost måste jag bara skriva att jag lagade Amys hemgjorda granola från er senaste bok igår. Åt den till frukost i morse med grekisk yoghurt och herregud så god! Så underbar boka och prick alla recept är fantastiska <3

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.