Min helg i fem bilder

Hej måndag som började tiiiidigt, bara jag vaken – trötta barn (och okej, trött mamma också). Vi kom hem liiite för sent igår, från söndagsmiddag hemma hos Hanna & Niklas. Men så blir det, när det är trevligt och man tänker att ”äsch, låt gå”! Och jag ställde klockan tidigt för att komma iväg till Postmuseum, mer om detta sen…

Först detta. En sak som en läsare faktiskt önskade! Vi kör en blogg-klassiker, voilà: Min helg i fem bilder! Först ut…

Min skolpojke, därborta sitter han. På en enorm grön gräsmatta på Djurgården. Vi packade picknick, jag gjorde smörgåsar och fixade kaffetermos, vi cyklade ut alla fem – en sån där perfekt dag, som ibland plötsligt bara blir. Okej, Ernst var inte helt nöjd hela tiden, jag spillde kaffe över Mariannes strumpor och det var svettigt. Men ändå. Himla fint!

Lördag bjöd på HÄRLIG brunch på Fotografiska, en hållbar brunch signerad Paul Svensson och det var tack vare min kära kompis Marina Kereklidou som Ida och jag kom dit. Så trevligt snack, vi stannade till sist tror jag?! Lite grand temat denna helg.

…Och jo, jag ÄR trött för detta sociala tempo håller jag liksom inte varje helg! Och på lördagskvällen tog det ut sin rätt kan man säga, men först fredagskvällen – firande av min kära kompis Mia, som slog ihop kalas med sin Martin eftersom båda fyllde år.

Hurra för Mia, dessutom superstylish i klänning med matchande diadem. Middag på Millesgården på Lidingö med mycket skratt, skålande och göteborgare, vad mer kan man begära?! Okej, nu ska vi se vad som mer fastnade i kameran…

Denna lillskrutt som VÄGRAR sova i egen säng just nu. Eller det har han alltid gjort. Det är soffan som gäller, punkt slut. Alltmer bestämd för varje dag som går. VET att lösningen stavas rutiner men det är inte så lätt att få ihop med två till som man vill natta, prata med, läsa för. Jag säger då det, just nu får soffan duga…

10 reaktioner till “Min helg i fem bilder

  1. Gulle-Ernst. Visst kan man vara präktig och upplysa om rutiner men samtidigt: sover Ernst bra i soffan? Stör det ert kvälls/nattliv? Underlättar det att han ligger i soffan när du ska matta de andra två barnen? So let it be. Jag har lärt mig nu efter tre barn att det som funkar funkar. Och faktiskt, rätt skönt med barn som inte MÅSTE sova tyst, mörkt i sin egen säng. Då kan de r ex somna på stengolvet mellan två väskor på Rhodos flygplats, sova hela vägen på flyget, sova hela vägen i bilen, vakna pigga o glada då man kommer hem och Mamma inte sovit en blund…hahaha!

  2. Om man gillar soffan så låt han sova där. Ibland känns det som att samhällets bild av ”sova i egen säng” är så viktig att man helt glömmer bort att vi alla sover olika, någon vill sova ensam. Andra sover med sitt husdjur, en tredje sover med sin partner. Någon sover på golvet, en annan i soffan, vissa sover i köket och någon sover allra bäst på resande fot, andra sover bäst i husvagnen, tältet en annan sover nätterna igenom året runt nerbäddad på balkongen. Jag tror att det där med att ”man sover i egen säng”, får oss begränsade och skapar processer för natten som i längden ger upphov till att vi får sömnproblem av diverse olika slag. Det är viktigast att man sover, inte var man sover.

    1. Madeleine, jag håller med dig till 100%! Maximalt med god sömn för alla, det är det viktigaste, inte exakt var och hur och med vem man sover.

  3. Fin bilder på fin helg!
    Mitt motto med sömnen har alltid varit att bara alla får sova så bra som möjligt så kan det vara lite var och hur som helst.
    Min minsting sov ovanligt länge (alltså vi snackar typ hela lågstadiet) mellan oss i vår säng. Han ville inte direkt ligga och gosa eller var inte särskilt osjälvständig men trivdes där. Sedan flyttade han ut, plötlisigt klar med det och ”mellanlandade” några veckor i soffan innan han flyttade in i sitt rum 😀.
    Jag tycker, om inte någon annan blir störd eller det blir vansinnigt opraktiskt, får man sova där man trivs..
    Jag bäddar själv i soffan om maken är förkyld eller snarkar 😉, så här flyttar vi runt litegrann men sover bra, så värt det!

  4. Du startar inlägget med ett underbart vackert foto! Så fint komponerad och med så vackra färgfält! Så inspirerande för skapandet Grattis!

  5. När våra barn var små (idag 25 och 29 år) brukade jag och en väninna säga till varandra; ”Det är inte så vanligt att barn har blöjor fortfarande när de börjar skolan, eller vill sova i föräldrarnas säng när de är tonåringar.” Låt saker ta sin tid. Hur vi förväntas leva är en social konstruktion av just den tid och kultur vi lever i idag. Vad säger att det är rätt i längden?

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.