”Sååå stressigt nu” (och mitt veckoschema)

Japp, rubriken är en redig klyscha i min bransch – som delvis är sann. Äh, i alla branscher naturligtvis men man LÄSER den extra ofta i min bransch. Men egentligen säger den inte särskilt mycket. Alls. Vad är stressigt för mig? Vad är stressigt för dig? Det är såklart helt individuellt. Dock, eftersom jag var på vippen att skriva ”sååå stressigt nu”-klyschan nu, så tänker jag istället berätta om veckan som kommer. Jag vet inte om nån orkar läsa hela vägen till botten, men here you go:

Måndag! Jag rivstartar med att säga hejdå till syrran, efter en – högst trolig – ”allnighter” med kokboksjobb här i Philly, innan jag och Klas reser hemåt. Lite sorgligt och vemodigt. Som alltid. Sätter dock punkt för en väldigt kul, produktiv vecka med koksboksjobb. Vi får ofta frågan hur det funkar att skriva och jobba ihop på distans? Svaret är att… Det inte ÄR helt enkelt. Det var därför viktigt för oss att ses, jobba tillsammans och planera framåt.

Tisdag! Landar på morgonen, har bokat nagelfix på morgonen inför tre kommande plåtningar och en tv-inspelning, så kan jag slippa tänka på naglarna i alla fall. Sparar tid, helt enkelt. Hade ALDRIG gjort om inte jobbet krävde det, med tanke på närbilder på händer i bild och tv…. Sedan ett lunchmöte klockan tolv, klockan 13.30 – 15.00 poddinspelning med Emilia och 15.30 ska vi vara på Söder för ett viktigt möte med en kommande Säker stil-partner, det är klart 17.00 och sedan kommer jag kasta mig hemåt, hoppas vara hemma till halvsex för att krama sönder barnen, Johan och packa upp väskorna.

Onsdag! Lämna dottern i skolan och pojkarna på förskolan, sedan avstämning med Julia som jobbar med mig, gå igenom pågående projekt, sedan direkt till frisören, nödvändig och efterlängtad klippning (hade dock inte bokat in detta om inte jobbet krävde det, med tanke på plåtningar och kommande veckans jobb) – och tar med datorn så att jag kan skriva samtidigt. Hoppas på lite skrivro här. Har ett kort telefonmöte också. Klockan tolv kommer Erica och fixar smink och hår hemma hos mig, sedan ansluter fotografen Lisa och vi har en rad kul grejer att plåta, måtte vi hinna klart till sex. Om vi bara är effektiva ska det gå. Måtte jag inte ha för mycket jetlag heller…

Torsdag! Idag lanseras äntligen PostNords nya frimärken för fest och inbjudningar, som jag varit med och jobbat med länge. Frimärkena är ett led i hela projektet #mininbjudan där jag skrivit alla texter och producerat bilderna till hela PostNords sajt, himla stolt över detta – och det ska bli fantastiskt kul nu när nya frimärkena lanseras! Visar dem så fort jag får. Min morgon? Kommer inte hinna lämna utan ska vara på kontoret, dit Expressen kommer för att göra en stor intervju, både för print och rörligt. De behövde (helst) två timmar men fick i alla fall ihop en och en halv, sedan ska jag iväg hela eftermiddagen och jobba med planering av outfits och kläder inför bokplåtningarna. Har också deadline på en text till ett inlägg, som ska godkännas.

Fredag! Puh. Föräldradag på förskolan, vilket kör ihop det rejält eftersom Johan är i Oslo och jobbar – och jag måste vara på plats i Göteborg klockan tre, för då ska mamma och jag ha stort bokparty med signering och mingel mellan 15 – 18. Jättekul, förstås. Vet ännu inte RIKTIGT hur jag ska få ihop detta, Ernst tar jag med till Göteborg och min kollega Julia kan hämta Marianne på skolan, båda två stora barnen har aktiviter på eftermiddagen och… Hmm. Ja, som sagt, har inte riktigt alls fått ihop den här dagen. Men det får greja sig, på nån vänster.

Lördag! Ernst och jag är nu i Göteborg, bor hos mamma och pappa. Vi har förhoppningsvis (!) haft en hejdundrande lyckad och bra bok-after work och signerat många böcker dagen innan. Och är superglada för det. Sedan tar vi oss till Stockholm för på…

Söndag! Då är vi med i Nyhetsmorgon Söndag (!) för att laga mat från nya kokboken hela morgonen. Ser sååå mycket fram emot detta, hur ska det gå att laga mat med mamma i direktsändning? Äsch, det blir toppen, roligt ska vi ha, vi måste spika menyn bara, vi tänker oss en härlig brunch med recept från nya boken.

Ja, har säkert glömt något. Men i stora drag är detta planen för veckan. Späckad, rolig och egentligen med för LITE tid för återhämtning, speciellt med tanke på helgjobb. Vilket jag inser och inte är nöjd med, men haft svårt att styra över. Så jag hoppas på lugna kvällar och micro-pauser. Hoppas att ni alla därute får en himla bra start på er vecka imorgon!

33 reaktioner till “”Sååå stressigt nu” (och mitt veckoschema)

  1. Hej! Var i Göteborg kommer boksigneringen att vara? Är den öppen för alla? Jag skulle gärna vilja komma.

    Gilla

  2. Hej Ebba!

    Jag läser och uppskattar din blogg och känner igen mig så kolossalt i den typ av stress du har och som i mångt och mycket handlar om att räcka till för alla andra och sätta alla andra före sig själv. Jag läser att DU inte riktigt vet hur DU ska få ihop fredagen eftersom du har jobb i Göteborg och barnen har aktiviteter och det är föräldradag på förskolan. Du skriver att DU får lösa det på nåt vänster. Du nämner även i förbigående att maken är i Oslo på jobb. Du räknar helt enkelt bort honom direkt. Så gör jag också.

    Jag känner igen mig och blir nästan lite arg på männen. Varför är det alltid vi mammor som ska kämpa och pussla? Varför är det aldrig HAN som bloggar att ”Min fru har jobb i Göteborg så jag vet inte hur jag ska få ihop dagen med mitt jobbuppdrag i Oslo och barnens aktiviteter och familjedagen på förskolan, men jag får lösa det.”

    Jag dömer ingen. Jag är nog bara så enormt trött på att vara familjens projektledare att jag blir lite ilsken när jag ser samma mönster hos andra. Jag ser ju hur du kämpar. Många kramar till dig, du är en hjälte.

    Gillad av 1 person

    1. Hand upp på den!
      Är också i samma sits och är så trött på det. Och trött på mig själv som hamnat där. Det gör ont att läsa om fler i samma sits, hur kommer vi därifrån?!

      Gilla

      1. Samma här! Ett tag fyllde jag alltid kylskåpet innan jag for iväg på arbetsresa, åtm det har jag kunnat släppa…..anskyr att vara familjens projektledare, har aldrig bett om att få den rollen men den läggs automatiskt på mamman.

        Gilla

      2. Här också. Idag är det helgdag där vi bor men jag jobbar jour och mannen är hemma med barnen. Trots det packar jag skolväskor och gympapåsar på morgonen innan jag sticker till jobbet för jag kommer ju inte hem förrän imorgon eftermiddag….
        Man kan ju tänka att min man skulle kunna höra det idag men då är risken stor att det blir glömt eller fel…,

        Gilla

      3. Jag (mamma) har också rollen som familjens projektledare. Dock är min man i högsta grad medveten om snedfördelningen och det är något vi båda jobbar på att omfördela. Jag har stort kontrollbehov och behöver jobba på det också. För vår del har det blivit bättre sedan vi båda började jobba deltid (medveten om att det inte är en möjlighet för alla). Nu lämnar/hämtar vi varsitt barn, en av oss storhandlar och vi hjälps åt med matlagning, tvätt, nattning etc. Tror det här med att kvinnor tar på sig ett större ansvar och blir ”försteförälder” behöver lyftas redan på MVC, innan barnet ens är fött.

        Gilla

    2. Jag är trebarnsmamma och jobbar. Har också samma roll, men ÄLSKAR den! Barnen är det viktigaste för mig och jag jobbar hellre dubbelt och räcker till för alla än att ge bort dessa viktiga år.

      Gilla

      1. Men vad ”ger du bort” genom att inte vara den enda föräldern att räkna med nar det ska packas gympakläder, fixas mellanmål, köpa kalaspresent eller gå på föräldramöte? ALLT i en familj med tre små barn kan inte vara beroende av en enda person, det är inte hållbart. Och definitivt inte roligt för nån när kraschen kommer, på ena eller andra sättet.

        Gilla

  3. Hjälp vilken rolig och samtidigt stressig vecka du har framför dig! Jag blir matt bara jag läser texten! 🙂

    Gilla

    1. Precis min tanke. Jag tror att det är en stor del av förklaringen till utmattning, mera att ha det övergripande ansvaret över ALLT i familjen, jobb o fritid, än de enskilda inbokade aktiviteterna/jobben.

      Gilla

  4. Jag undrar ändå när ni hinner ”bara vara”? När hinner ni ens träffa era barn?
    Vet att man inte får ställa sådana frågor, men det ÄR verkligen en genuin undrar (till BÅDE mammor och pappor, men det är ju inte så många pappor som bloggar…) om man verkligen har gjort ett medvetet val att jobba så här mycket?

    Vad vill man förmedla till sina barn? Att jobbet alltid går före dem? Att det är superviktigt att ständigt prestera?

    Jag tycker det är lite sorgligt,, särskilt när det lät som att du var väldigt nära att gå in i väggen för bara någon vecka sedan.

    Gilla

  5. Tycker synd om dig. Ni är väl två föräldrar. Du verkar alltid få rätta dig efter Johans jobb. Är inte ditt jobb lika viktigt?,

    Gilla

  6. Hej Ebba !
    Jag har läst din blogg i nâgra âr och gillar verkligen att titta in här. Jag hoppas det är okej att ställa en frâga. Du skriver ofta om hur viktigt det är att säga nej och att prioritera, vilket jag förstâr att är viktigt för dig idag. Men hur blir man bättre pâ att säga JA ? Frâgan kanske lâter bakvänd ;-)…
    För mig handlar det troligtvis om att vâga mera och vâga ansvar och utmaningar. Jag är ocksâ en höjdare pâ att analysera sönder möjligheter och tackar nej innan jag ens prövat för att jag själv kommit fram till att det inte lönar sig (ja säg, hur kan jag veta det!!!) 😀 Jag skulle vara väldigt tacksam om du kunde berätta om hur du ta dig an projekt, hur du gâr till väga och hur du väljer dina utmaningar och hur du kommer pâ dem eller dem pâ dig ?
    Tusen tack pâ förhand och en eloge till dig och ditt företagande !

    Gilla

    1. Jag var lite likadan förut, väldigt försiktig och oerhört analyserande. Sen bestämde jag mig för att säga ja till exakt allt (nåja riktigt så blev det inte). Jag började säga ja till det mesta oavsett om det var ett stort projekt eller bara ett glas vin eller en kaffe efter jobbet och mitt liv har blivit mycket roligare sedan dess. Har jag väl bara sagt ja så löser sig resten, jag har ju trots allt den analytiska förmågan och är smart så det fixar sig. Du fixar det också!

      Gilla

  7. Tycker veckan låter hemsk. 7 dgr m jobb i sträck och lite tid till familj. Lite motsägesefullt att höra dig klaga över att krascha när du kör på i samma tempo några veckor efteråt.

    Gilla

  8. fast om du skulle fråga en ej offentlig person tror jag inte de skulle räkna upp nagelfix och klippning när man ska räkna upp saker som stressar en under arbetsveckan. Klagas oerhört ofta från offentliga personer. Kom igen när du utöver hårt fysiskt arbete också ska handla och städa själv…
    Det är ju inte 7 dagars arbete i sträck, måndag och lördag ser tämligen arbetsbefriade ut.
    Skriver inte för att provocera, utan för att ge perspektiv

    Gilla

    1. Tänkte lite likadant. En del aktiviteter (fixa naglar och klippa hår, är ju sånt som icke-offentliga gör utanför arbetstid). Jag springer också i ekorrhjulet liksom Ebba, skillnaden består snarare i typen av aktiviteter än att hon skulle ha mer att göra än de flesta.. Jag/min man har liksom de flesta hämtning/lämning på dagis följt av heldagar på kontoret. . Därutöver sånt som städning, handling, planering av middagar/födelsedagskalas, trädgårdsfix, plock och fix med bil/hus, inköp av olika slag, samtal som ska ringas, mail som ska skickas, jobbresor osv… Kan inte se att Ebbas arbetsbelastning sticker ut direkt.

      Gilla

  9. Skala bort minst en tredjedel av dina uppdrag! Det kommer aldrig att hålla i längden att köra på i den farten. När ska ni hinna umgås i familjen? Familjen är det viktigaste vi har i livet och man får ställa in sin vardag med det i åtanke.

    Gilla

  10. Jag blir nyfiken. Du skrev att ni var i USA för att jobba med kokboken. Den är ju färdig nu, vad är det då man gör när man jobbar med den?
    (hälsningar en i myndighetsvärlden som inte förstår detaljerna i ditt jobb men är nyfiken på dem :-))

    Gilla

  11. Vad roligt att du delar med dig av delar ur ditt schema, mer sånt om man får önska😊 Bra att du är medveten om att det ÄR mkt, försök blunda och njuta av stunderna hos frisören och nagelfixet, andas och ta lite paus då. Du gör ett fantastiskt jobb! Var rädd om dig och hoppas ni hinner några små små stunder av familjen trots stressig vecka. Kram!

    Gilla

  12. Så roligt att läsa om din vecka, det gör jag gärna fler gånger 🙂 Och vad många roliga saker du ska göra! Lycka till med allt. Ska spana efter dig på 4:an på söndag.

    Gilla

  13. Hej
    Jag tänker som flera andra ovan att mycket av det som du räknar som jobb är sånt som andra får klämma in efter hämtning men innan middag osv osv. Självklart är nagelfix och välfönat hår en del av ditt jobb på ett helt annat sätt än för de flesta andra men tror kanske ändå att det ibland lite begränsade medlidandet vi vanlisar har med influensers handlar om det. Plus, jag tänker såhär: säg nej bara då? Eller jag fattar liksom inte problemet? Jag förstår att man måste hålla sig relevant när man är frilans men mycket går ju rensa bort. Jag tycker personligen att det är extremt förlegat att försöka markera status genom att vara bokad mycket och typ vara stressad. Det bästa jag gjort i mitt liv är att hoppa av statusjakten där lediga luckor är obefintliga och istället ha TID. Att vila. Att pussla. Att chilla. Att låta hjärnan återhämta sig.
    Jag läste för övrigt att adlibris bytt VD, har din make haffat nytt jobb? Obs menar ej att glute eller så, är bara nyfiken. Allt gott!

    Gilla

    1. Håller fullständigt med dig om att det känns väldigt förlegat med ”vem som har den mest fullbokade kalendern – tävlingen.”

      Gilla

  14. Roligt att se veckoschemat och titta in bakom kulisserna. Till de som kommenterat om nagelfix och frisör så ser jag åtminstone ingenstans att Ebba skulle ha benämnt det som jobb? Hon har väl endast gjort sin kalender ”synlig” för oss. OCH om man ska plåtas eller synas i offentliga sammanhang är väl besök hos frisör och dyl. en helt annan sak än för oss som har mer traditionella jobb. Kul Ebba, att du fyller bloggen med så varierande innehåll! Nuförtiden vet man aldrig på förhand ur vilken vilken ett inlägg kommer att vara. NICE 🙂

    Gilla

  15. Instämmer helt i Sannas kommentar. Barnen är det viktigaste vi har och de bör komma i första hand. Åren rusar iväg och innan man vet ordet av är barnen utflugna, och det är för sent att ta igen den familjetid vi förlorat.

    Gilla

  16. dem är jätte fina dem nya frimärkena. längtar tills dem vi har på jobbet tar slut så jag kan köpa dem nya

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s