En mammas oro

Tystnad här eftersom all min energi gått till att hålla ihop jobbuppdrag och mammahjärtat. Nu gick allt bra – men jag har varit fruktansvärt orolig, och när jag ikväll somnade med en roskindad liten minsting på magen (så han helst somnar just nu) kände jag hur hela kroppen liksom kopplade av. Och jag andades ut. Nej, det var inget hemskt farligt, bara en skrämsel-grej som jagade igång min oro – och som tajmade med att jag var bortrest över natten. Usch. Finns det nåt värre än att inte vara DÄR när man känner att man inte vill vara nån annanstans? Får berätta imorgon helt enkelt för nu måste jag verkligen sova. Det behöver jag. Och vi allihopa!

4 reaktioner till “En mammas oro

  1. Skönt att allt verkar gått bra. Mammahjärtat är en så ömtålig kroppsdel. Kram till dig o ernst!

Lämna ett svar till Helen Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.