En mammas oro

Tystnad här eftersom all min energi gått till att hålla ihop jobbuppdrag och mammahjärtat. Nu gick allt bra – men jag har varit fruktansvärt orolig, och när jag ikväll somnade med en roskindad liten minsting på magen (så han helst somnar just nu) kände jag hur hela kroppen liksom kopplade av. Och jag andades ut. Nej, det var inget hemskt farligt, bara en skrämsel-grej som jagade igång min oro – och som tajmade med att jag var bortrest över natten. Usch. Finns det nåt värre än att inte vara DÄR när man känner att man inte vill vara nån annanstans? Får berätta imorgon helt enkelt för nu måste jag verkligen sova. Det behöver jag. Och vi allihopa!

4 reaktioner till “En mammas oro

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s